Stinas sommar, som är en samlings-volym med berättelserna ”Storm-Stina” och ”Stina och Stortruten” inger sommarkänsla i överflöd. Visserligen bjuder boken också på regn och rusk i ”Storm-Stina”, men regn och rusk kan ju också kännas somrigt… I alla fall i bokform, genom Lena Anderssons fina akvareller.
Boken handlar om Stina, som bor med sin morfar på en skärgårdsö om sommaren. Här skildras deras lite gammaldags vardag med fiske, strandfynd, smörstekt abborre till middag, disk utomhus i balja, sjörapporten på radio och kaffe på en klippa ”en sådan där stilla morgon när havet är så blankt att det verkar nystruket”. Men så blir det storm sent en kväll, och Stina får uppleva en annan sida av skärgårdslivet. Tur att morfar hittar henne och de kan ”börja om från början” – han lär henne vad man behöver för att möta oväder. Bra kläder och så ska man helst vara två. Då blir stormen spännande istället.
En annan dag, i nästa berättelse, hälsar de på morfars barndomsvän Axel, som kallas för Stortruten och också bor på ön. Han har namnsdag, och när han blir uppvaktad med honungsmackor av Stina och morfar blir han glad. Det är han inte alltid annars, ibland är han ledsen. Men nu lever han upp och berättar vilda historier om självupplevda äventyr. Stina lyssnar fascinerat, medan morfar stillsamt kommenterar ”jaså”, allteftersom dramatiken i berättelsen eskalerar. Illustrationerna här är underbara, personernas kroppsspråk är så väl fångat, men det är också mycket väl gestaltat i texten. Så enkelt, detta lilla återkommande ”jaså” från morfar…
Så om man längtar efter mer sommar kan man gott ta fram Stinas sommar och läsa högt för någon liten i sin närhet. Charmad blir man nog oavsett ålder.
Bilderböckerna Storm-Stina och Stina och Stortruten från slutet av 80-talet kom första gången i en volym 2003, och hette då Boken om Stina. Denna nyutgåva, Stinas sommar, kom i maj i år.
Stinas sommar
Författare: Lena Andersson
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129680959
Antal sidor: 80
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Vilka fina illustrationer! Och där hänger ju Jan Vermeers tavla ”Flicka med pärlörhänge” på väggen. Undrar om det är originalet? ;-)
:-) Ja, visst är det kul med sådana detaljer! Lite kul för de vuxna läsarna.