Tora – flickan med höga ambitioner

Det brakar, det bullrar och blixtrar – vad är det som händer? I Tora och åskan vaknar vikingaflickan Tora mitt i natten och pappa berättar om guden Tor, hans vagn och hans hammare. Men Tora är inte en tjej som nöjer sig med berättelser – och förresten heter hon ju själv nästan Tor…

Mitt i natten ger sig Tora ut på äventyr, med sig har hon pappas hammare. Det bullrar och blixtrar, regnet öser ner där hon går ensam ute i skogen – en riktig viking räds väl inte något. Men lite läskigt blir det när blixten slår ner i ett träd under vilket Tora nyss har suttit.

Som den lilla viking hon är verkar ambitionen med den äventyrliga expeditionen näst intill vara att utmana Tor – kalla det hybris om du vill! Modig är hon hur som helst men framför allt är det en pigg tjej som vill veta, kunna, prova, uppleva, mäta sin egen styrka och själv upptäcka hur tillvaron hänger ihop.

Pappa är inte lika glad, både flickan och hammaren är försvunna, det fina är att far och dotter tycks förstå varandra; först är han rysligt arg, sedan blir han glad – på det mest naturliga sätt hanterar hon pappan och visar vad hon går för innan de tillsammans går hem i regnet.

En härligt frimodig tjej i en lärorik berättelse som ger en bild av livet på vikingatiden och dess myter. Textens meningar består oftast av tre till fyra ord, raderna är mycket korta och samlade i koncentrerade korta stycken bredvid enkla svartvita illustrationer, där de rätta detaljerna framhäver tid, rum och händelser. Lättläst men samtidigt spännande och innehållsrikt – detta är en riktig berättelse och ett riktigt äventyr för den som ännu inte har hunnit så långt i sin läsning.

Sammanlagt finns fyra böcker om vikingaflickan Tora och hennes äventyr.

Tora och åskan
Författare: Kirsten Ahlburg
Illustrationer: Susanna Hartmann
Förlag: Nypon Förlag
Antal sidor: 16
ISBN: 9789186447038
Köp: Jämför priser eller direkt från förlaget
Provläs

Lättläst 1950

Jag fick nyligen tag på två lättläst-böcker från 1950. Böckerna ingår i  en serie med namnet Peter och Lena på landet. De är utgivna av Natur och Kultur och Margit Mosskin är författare och Gerd Rissler är illustratör.

Peter och Lena är två nyfikna och rara barn och de lever i en lantlig idyll. Boken har ett pedagogiskt upplägg, där de vuxna i boken berättar saker. Böckerna är helt igenom väldigt trevliga, men kanske inte så mycket mer än så. De innehåller inte så mycket spänning eller överraskande drag.  Så läsvärdet för mina barn är kanske inte så högt. Men däremot tycker jag att det är lite spännande att titta i de här böckerna.

När jag först såg böckerna trodde jag att det skulle vara mer olika dagens barnböcker i ordval etcetera än vad de faktiskt var. Berättelserna är lätta att ta till sig och innehåller främst sådana ord som barn idag använder också. Men ordet ”ond” används däremot mycket flitigare i böckerna, än vad de gör idag. Visst är det väl lite intressant att titta på det ordets utveckling? I böckerna om Peter och Lena finns det med flera gånger, med betydelsen arg. Som liten minns jag det som ett ”bok-ord”, som förekom i de lite äldre böckerna. Inne i mitt huvud hör jag Astrid Lindgren säga det. Men när jag tänker på ordet idag kopplar jag ihop det mycket mer med ondska. Någon som medvetet gör något elakt är ond.

Då kostade boken 80 öre

En annan intressant detalj med böckerna är kategoriseringen av läsandet. I böckerna delas nämligen vissa längre ord upp i sina beståndsdelar. Fokus i läsandet av orden ligger på dess delar och inte på igenkänning av ordet. Till exempel delas ordet mjölkflaska upp som mjölk-flaska, men även ord som morötter (mo-rötter) och också (ock-så) delas upp. Syftet med den här indelningen kan jag inte riktigt förstå. Vid de längre orden kan de kanske förenkla läsandet, men när även de kortare orden delas upp verkar syftet snarare vara att ge en lektion i ordens ursprung.


Peter och Lena på landet – 3. Korna kommer hem
Författare: Margit Mosskin
Illustratör: Gerd Rissler
Förlag: Natur och kultur
Antal sidor: 16
Köp: Begagnad

Peter och Lena på landet – 4. Äventyr på ön
Författare: Margit Mosskin
Illustratör: Gerd Rissler
Förlag: Natur och kultur
Antal sidor: 16
Köp: Begagnad

Koltrasten och pojken

Koltrasten levde i lunden. Hans näbb var gul, och hans ögon var som glänsande svarta knappar – och kroppen var förstås svart som kol. Det är därför han heter koltrast.
Svart kan man ju tycka olika om. Det finns säkert folk som inte gillar den färgen; brandgult är ju mycket gladare, för att inte tala om turkosblått och lingonrött. Men den som tittar noga tycker också om svart, det är jag övertygad om. Det finns ju så många olika sorters svart, blåsvart, mattsvart, nattsvart, gladsvart, varmsvart, ja, hur många svart som helst.
Koltrasten var glänsande svart.
Och han tyckte inte om just svart.
Inte glänsande, inte heller matt.
Ilskan småkokade i honom. Ett tag sjöng han inte ens – någon kunde ju tro att han var glad. Tsk, tsk, tsk upprepade han argt. Han vill eha vackra fjädrar, gröna som kungsfiskarens, vita som ibisens och lika granna som papegojans.
Det var därför han var arg. Han tyckte att han var den fulaste fågeln i lunden.

Så börjar den varmt och humoristiskt berättade historien om en stackars koltrast med dåligt självförtroende, en ungersk saga av den store sagoberättaren Ervin Lázar (1936-2006). Jag föll pladask för den härliga texten och kunde inte motstå att inleda med ett smakprov, som ger en bra bild av bokens stil.

Vår vän koltrasten krånglar till livet för sig själv när en pojke berättar för fåglarna i lunden att han skulle vilja ha en fågelvän. Övertygad om att pojken inte vill ha en trist och svart fågel börjar koltrasten göra sig till och spöka ut sig för att imponera på pojken. Ingenting verkar hjälpa. Inte förrän lång tid har gått förstår fågeln att det pojken söker är en… ja, vad tror ni?

Det är inte bara texten som är i ett slag för sig, utan även bilderna är riktigt originella. Krisztina Widengård har byggt scener i kartong, papiermaché, papper och gips, som hon målat och fotograferat, med effektfulla skuggor som bonus.

Ett uppslag ur Koltrasten och pojken

Koltrasten och pojken är en liten charmpärla som dessutom har som bonus att man får lära sig ett par fraser på ungerska och att låta som en sommargylling på en och samma gång. Om man nu listar ut hur uttalet ska vara, förstås.


Koltrasten och pojken
Författare: Ervin Lázár
Illustratör: Krisztina Widengård
Förlag: Brända Böcker förlag
Antal sidor: 22
ISBN: 9789197638265
Köp: jämför priser

Paddingtons resväska

Paddingtons resväska är inte en bok, utan en box innehållande åtta böcker. Den söta resväskan (som faktiskt till och med har ett handtag och kardborrestängning) innehåller följande böcker:

  • Paddington målar
  • Paddington åker karusell
  • Paddington går på zoo
  • Paddington och regnbågsglassen
  • Paddington i klistret
  • Paddington och labyrinten
  • Paddington vårstädar
  • Paddington på slottet


Att skriva om alla åtta böckerna skulle kännas lite tjatigt, så jag  väljer att berätta lite om en av mina favoriter,  nämligen ”Paddington i klistret”.

Paddington i klistret
Det är en regnig dag och Paddington har ingenting att göra, hans planer på att vara ute i trädgården hela dagen har ju gått i stöpet. Hans familj kommer dock med massor av förslag på vad han kan sysselsätta sig med: måla, hjälpa till i köket, städa vinden, sätta in frimärken i ett album och om det blir klister över göra ett kollage. Som vanligt när Paddington är i farten blir det bara tok av alltihop! Han missförstår att han ska måla av frukt, han målar frukten blå istället (för att matcha tapeten). När han ska baka blir han så mjölig att han måste duscha av sig, och tänker då passa på att få loss frimärkena från sina vykort samtidigt med vattnet. Men vi vet väl alla vad som händer när man blandar mjöl och vatten? Precis, det blir klister! Frimärkena fastnar på hans rock istället för i albumet och han bestämmer sig för att städa vinden istället, men väl uppe på vinden går det så klart på tok igen! Vad det blir mer för galenskaper får du själv läsa i ”Paddington i klistret”!

Alla böckerna om Paddington är helcharmiga, och ofta går det på tok när Paddington är i farten. Dock brukar det alltid ordna sig till sist. För mig som tycker mycket om England och London känns de här böckerna lite extra trevliga; ni kan ju gissa vilket slott det är Paddington besöker i ”Paddington på slottet”? Illustrationerna av R.W. Alley är verkligen jättefina, precis rätt till historierna. Jag kan varmt rekommendera den här fina bokboxen och erkänner att jag nog är lite kär i Paddington!

Författaren Michael Bond föddes 1926 i England och började skriva på allvar när han var i 20-årsåldern. 1967 blev han författare på heltid och har skrivit närmare 150 böcker under årens lopp. Mest känd är han för sina böcker om björnen Paddington. Bond har berättat att han hittade Paddington när han julhandlade 1955. Ensam på en hylla i varuhuset Selfridges fann han en liten björn som han köpte i julklapp till sin fru, och han döptes till Paddington eftersom paret bodde nära Paddington station i London.

Bond började skriva små historier om björnen, och 1958 publicerades boken ”A Bear Called Paddington”. Totalt har över 70 böcker skrivits om Paddington som blivit översatta till 20 språk. Paddington finns numera inte bara i böcker utan även som leksak och tv-program bland annat. Själv fick jag ett exemplar av honom när jag och min make var i London 1997 då han fiskades upp ur en spelautomat med gripklo! Han är inklädd den klassiska duffeln (dock i ”fel” färg, den ska egentligen vara blå), hatt och gummistövlar.
(författarfakta från www.alex.se)



Paddingtons resväska (innehåller åtta böcker)
Författare: Michael Bond
Illustratör: R. W. Alley
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 32 i varje bok
ISBN: 9789132158940
Köp: jämför priser

Var slutar himlen?

”Pipkin var en mycket liten pingvin som alltid ställde väldigt stora frågor”, så börjar den här gulliga boken. För att få svar på sin fråga ger sig Pipkin ut på en UPPtäcktsfärd som inte går av för hackor. Den börjar med att han får lifta med en albatross (efter att albatrossen fått reda på att pingviner inte kan flyga) som tar honom så högt upp i luften som han kan. Men, där slutar ju inte himlen konstaterar Pipkin som därefter har turen att få åka vidare uppåt i en luftballong som har en apa som förare! Apan tar honom med upp bland molnen som Pipkin försöker fånga med lasso (dock helt utan framgång). Efter ett tag når även luftballongen gränsen för hur högt den kan nå.

Pipkins sista skjuts kommer i form av en raket som styrs av en astronautkanin. Nu går färden långt ut i den svarta rymden ända till månen. Medan Pipkin och astronauten går på månpromenad och skådar stjärnor inser Pipkin att han fortfarande inte vet var himlen slutar, fastän han har åkt så långt att han inte längre kan se sin mamma, igloon eller Sydpolen längre. När Pipkin står på månen och ser ner mot jorden drabbas han av hemlängtan tror jag, för färden går hemåt efter det. Så, svaret på frågan om var himlen slutar, fick Pipkin det? Läs den fina boken så får du veta! I slutet av boken finns även ett kuvert som innehåller en faktaplansch om Pipkins resa, hur högt upp i luften fåglar flyger, var det börjar bli riktigt kallt och hur högt flygplan färdas.

Jag tyckte jättemycket om den här boken, den har vackra illustrationer och ett enkelt språk som funkade bra när jag läste för min 4-åring. Karaktärerna är charmiga, jag gillade särskilt luftballongsapan som ser otroligt snäll ut och har med sig skojiga saker i sin ballongkorg. Om jag ska klaga på något så tycker jag att boken var för kort, historien kunde gärna ha fått utvecklas lite till – det fanns det absolut rum för. Författaren Anna Milbourne har skrivit ca 30 barnböcker, och det här är den andra som kommer ut på svenska. Jag tror bestämt att jag måste leta reda på den första, och det tänker jag göra precis just nu!


Var slutar himlen?
Författare: Anna Milbourne
Illustratör: Serena Riglietti
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129673883
Köp: jämför priser