Smaskens Damaskens

Smaskens Damaskens är en versbok för barn. Den är full med spännande illustrationer i retrostil. Det finns många spännande detaljer att upptäcka när man tittar och läser.

Mästerkocken Huj-Haj-Hej
duschar runt med sin pepparsprej
kockar skockar av molnfläcksbockar
sockrar tjockt på flamingolockar

Sen fritera och flambera
vill hans hjälpkock Sabbo T. Ra.

Det är roligt med ett stycke finkultur att plocka fram till barnen, som ändå inte är alltför svårtuggat. Det är skönt med en versbok för barn som inte handlar om basala saker som djur på bondgård, årstider och liknande. Smaskens Damaskens är väldigt fantasifull. Verser och bilder väcker många frågor hos 3-åringen.

Boken påminner mycket om Lennart Hellsings böcker men språket är ännu spretigare och ”klämmigare”. Jag tror att Hellsings böcker passar bättre för mindre barn, medan Smaskens Damaskens uppskattas bäst av äldre barn. Jag upplever att verserna är svåra att förstå för en 3-åring. Boken innehåller många svåra och påhittade ord. Den öppnar egentligen för fler frågor än den besvarar. Det känns som att dottern slår dövörat till när jag läser och istället frågar om konstiga detaljer i bilderna. Men jag kommer definitivt att plocka fram boken igen när dottern blivit några år äldre.

Poesin flyter jättebra och det är en ren fröjd att rimma och läsa.


Smaskens Damaskens
Författare: Laura Ruohonen
Illustratör:  Erika Kallasmaa
Översättning: Stella Parland
Förlag: Söderströms
Antal sidor: 32
ISBN: 9789515227447
Köp: jämför priser

Diktatorn

Diktatorn är en bok med fin form. Den är lång och smal och när den slås upp blir den helt fyrkantig. Pappret är tjockt och lyxigt. Illustrationerna är fantasifulla och detaljrika. Mönstrade papper används som bakgrunder och material till t ex mattor och hus.

Formen är det första som slår mig när jag bläddrar i boken. Men vad handlar boken om?

Diktatorn är en charmig historia om ett viljestarkt barn som befaller och bestämmer. Han styr sin omgivning med järnhand och befaller till och med sig själv att sova på kvällen. Diktatorn har dock en svaghet, han tycker om en tjej på förskolan. Men hon gillar inte hans attityd och säger att hon hellre skulle leka med en apa än Diktatorn.

Boken visar hur ensamt det kan vara på toppen. Diktatorn bestämmer sig faktiskt till slut för att ändra stil och ”bli” en apa för flickans skull.

Språkligt sett fungerar boken bra. Berättelsen är intressant och boken har bra meningar som är roliga att läsa. Dock finns rubriker till varje uppslag som känns överflödiga och gör att läsningen tappar flytet. Som tur är kan man ju själv göra valet att inte läsa rubrikerna.

I boken finns även en del ryska kvitton, tidningsartiklar, tavlor osv. Detta tillsammans med Diktatorns uniform för tankarna till diktaturens Sovjetunionen. Jag kan tycka att detta känns aningen obehagligt, men barnen är knappast medvetna om sådana kopplingar.

Många barn beter sig som små diktatorer i 2-3-årsåldern och detta tycker jag är en rolig koppling. Berättelsens ämne är intressant och diskussionsvänligt. Jag och min 3-åring funderar kring konflikter och vad som som blir konsekvenserna av att man beter sig på ett sådant sätt. Detta är en bok att känna igen sig /inte känna igen sig i.

Men det jag främst återkommer till när jag tänker på boken är faktiskt dess vackra form!


Diktatorn
Författare: Ulf Stark
Illustratör: Linda Bondestam
Förlag: Söderströms
Antal sidor: 36
ISBN: 9789515227454
Köp: jämför priser

Nu eller kanske mu

Nu eller kanske Mu är ett konstnärligt verk som handlar om ett par som är så maka att de helt enkelt går upp helt i varandra. De ger sig ut i världen för att hitta sig själva, dock tillsammans.

– Tur att du är du, sa Mu.
– Tur att Mu är Mu, sa Nu.

Och det var då som de förstod att de kanske hade fått alltsammans om bakfoten.
– Fast du, sa Mu, varför luktar min tröja Nu om jag är Mu.

Nu eller kanske Mu är fängslande med en estetisk skönhet som för en till andra världar nästan på riktigt. Den ger intryck för synen och hörseln som för med sig en spännande känsla av såväl vemod som lycka och tröst. Ja, det är helt enkelt en väldigt vacker bok.

Samtidigt är det intressant att titta på läsvärdet för olika målgrupper. För jag tänker mig att intrycket av den här boken till viss del är likt för barn och vuxna, men också olikt. Att barn kan uppskatta ett konstnärligt verk tvivlar jag inte på. Men för barn är det nog däremot oftare underordnat handlingen i en bok.

Nu eller kanske Mu är en bok som bara måste få fina recensioner. En av mitt yngsta barns favoritböcker är Långben griper in. Den boken är ett exempel på raka motsatsen till Nu eller kanske Mu. Bilderna i  Långben griper in är massproducerade och texten är lite torftig och slätstruken. Den är inte så spännande för mig att läsa, däremot tycker mina barn att den är jättespännande att lyssna på. Det här handlar ju om den kulturella hierarkin, eller skillnaden mellan det vi brukar kalla finkultur och populärkultur.

Självklart vill jag inte förkasta alla de böcker som är populära alternativ för mina barn, men jag måste ändå skriva att det är underbart att upptäcka Bladslottets bilderböcker, just för att de är så unika. Kanske är det en bok mer för vuxna än för barn. När jag ser Nu eller kanske Mu väcks en något klaustrofobisk känsla av uppgående i den monogama tvåsamheten. För mig är detta rentav en lite läskig bok, med ett konstnärligt värde på flera nivåer. Jag tvivlar på att mina barn ser på boken med en djupare andemening, vilket gör den till en historia vilken som helst, dock med ett speciellt ord- och bildspråk.


Nu eller kanske Mu – en kärlekshistoria
Författare: Johan Gardfors
Illustratör: Clara Dackenberg
Förlag: Bladslottet
Antal sidor: 30
ISBN: 9789197689960
Köp: jämför priser

zp8497586rq

När livet förändras

Kokongs långa resa börjar i en famn i ett varmt och fjärran land. Varelsen i den färgrika kokongen får uppleva både ensamhet, kyla, mörker och vilsenhet innan tillvaron ljusnar och livsglädjen återvänder. Associationer till Moses i vassen och sagor om bortbytingar i Tomtar och Troll ligger nära till hands, men ämnet är mer aktuellt än så.

En kvinna bär ett knyte tätt intill sin kropp. Den första bildens färger och gestalter förmedlar värme och närhet, men kvinnans steg är tunga. Hon vandrar längs en öde krokig väg som försvinner i fjärran.

Det färgrika knytet, kokongen, hamnar på en bagagehylla i ett tåg, och snart förstår läsaren att det finns en levande varelse inuti. Alla går av, knytet ligger ensamt kvar. Den stinsen bär hem i natten upplever vilsenhet: ”Den som finns där inne/vet inget om ugglor och granar./Har heller inget minne/ av kottar eller svanar. I det nya landet är färgerna släckta/ och alla pölar is-över-täckta. […]”

Kokongen placeras under julgranen bland de andra paketen, stinsen och hans katt öppnar och välkomnar förvånat lille Kokong. Men den lille trivs inte alls, allt är fel och han bestämmer sig för att rymma, han minns, det här är inte hemma. En dramatisk flykt, tillbaka till stationen. Stinsen kommer efter, lånar ut sin uniformsmössa – som en del av sig själv.

Tillsammans återvänder de hand i hand, bilden är parallell till den första med kvinnan och barnet, men här råder mörker och vägen leder till något som Kokong känner igen – huset där katten väntar i fönstrets varma ljus.

Kokongsvepningen följer med som näring – en del av varelsen och livets begynnelse – men trygghetssymbolen får en annan skepnad och ny betydelse i det nya livet; den virvlar glatt och Kokong har till och med delat med sig en bit av den till katten.

Texter och bilder berättar om upplevelser och känslor, om att plötsligt vara långt borta, främmande, annorlunda och ensam, om att inte förstå och inte känna igen sig. Redan på omslaget förmedlas Kokongs misstänksamhet, rädsla och främlingskap inför omgivningen. Maud Mangolds verser är omväxlande vackert poetiska och småknasigt rimtokiga, i god balans. Sassa Buregren målar en stark berättelse av känslor, upplevelser och stämningar; visst kompletterar text och bild varandra men bildernas berättelse är viktigare i sammanhanget.

Hur mycket minns ett litet barn som ensamt har lämnat sitt land, säkerligen mer än det går att sätta ord på.

Kokongs långa resa

Författare: Maud Mangold

Illustrationer: Sassa Buregren

ISBN:9789173551595

Köp: Jämför priser

Förlag: Kabusa Böcker

Ali och Lo

Ali och musen Lo går ut. De ser en gris i en å och två kor som inte vill bada. Ali och Lo tillhör Nypon förlags böcker på nivå 1, som grupperar mycket lättlästa böcker (Ali och Lo har Lix-värde 4) för den som precis knäckt läskoden. Varje uppslag är rikt illustrerat och har några få ord som är lätta att ljuda fram. Målet är att nybörjarläsaren ska få uppleva att ta sig igenom en hel bok.

Det finns en stor charm i Ulla von Barms inbjudande bilder, med mjuka och varma färger. Trots enkelheten finns mycket att upptäcka. Jag blir sugen på att åka till bokens värld för att gå ner till vattnet och titta på korna jag också.

Ett uppslag ur Ali och Lo

Min tvååriga dotter har fallit pladask för boken och vill gärna att vi läser den flera gånger i rad. Hon tillhör visserligen inte målgruppen, men uppenbarligen fungerar boken för henne också. Det enkla språket liknar onekligen det i småbarnsböcker, men det som skiljer boken från sådana är förstås att Ali inte är något småbarn och att det inte handlar om småbarnssaker. För att väcka intresse hos äldre barn behövs det ju någonting annat än Max potta och det är där Ali kommer in i bilden.


Ali och Lo
Författare: Randi Solvang
Illustratör: Ulla von Barm
Förlag: Nypon förlag
Antal sidor: 24
ISBN: 978 91 86447 35 9
Köp: jämför priser