Diktatorn är en bok med fin form. Den är lång och smal och när den slås upp blir den helt fyrkantig. Pappret är tjockt och lyxigt. Illustrationerna är fantasifulla och detaljrika. Mönstrade papper används som bakgrunder och material till t ex mattor och hus.
Formen är det första som slår mig när jag bläddrar i boken. Men vad handlar boken om?
Diktatorn är en charmig historia om ett viljestarkt barn som befaller och bestämmer. Han styr sin omgivning med järnhand och befaller till och med sig själv att sova på kvällen. Diktatorn har dock en svaghet, han tycker om en tjej på förskolan. Men hon gillar inte hans attityd och säger att hon hellre skulle leka med en apa än Diktatorn.
Boken visar hur ensamt det kan vara på toppen. Diktatorn bestämmer sig faktiskt till slut för att ändra stil och ”bli” en apa för flickans skull.
Språkligt sett fungerar boken bra. Berättelsen är intressant och boken har bra meningar som är roliga att läsa. Dock finns rubriker till varje uppslag som känns överflödiga och gör att läsningen tappar flytet. Som tur är kan man ju själv göra valet att inte läsa rubrikerna.
I boken finns även en del ryska kvitton, tidningsartiklar, tavlor osv. Detta tillsammans med Diktatorns uniform för tankarna till diktaturens Sovjetunionen. Jag kan tycka att detta känns aningen obehagligt, men barnen är knappast medvetna om sådana kopplingar.
Många barn beter sig som små diktatorer i 2-3-årsåldern och detta tycker jag är en rolig koppling. Berättelsens ämne är intressant och diskussionsvänligt. Jag och min 3-åring funderar kring konflikter och vad som som blir konsekvenserna av att man beter sig på ett sådant sätt. Detta är en bok att känna igen sig /inte känna igen sig i.
Men det jag främst återkommer till när jag tänker på boken är faktiskt dess vackra form!
Diktatorn
Författare: Ulf Stark
Illustratör: Linda Bondestam
Förlag: Söderströms
Antal sidor: 36
ISBN: 9789515227454
Köp: jämför priser
