Warning: The magic method WP_Advent_Plugin_Calendar_Collection::__wakeup() must have public visibility in /home/helenafe/barnboksprat.se/wp-content/plugins/wp-advent/src/WP_Advent_Plugin_Calendar_Collection.php on line 26
Malin Skals – Sida 4 – Barnboksprat

Läskigt läge

Linus, Maja och Oskar är syskon. De vill gärna cykla iväg och bada imorgon, själva. Utan mamma och pappa. Det är ju ett sånt fint sommarväder och alla andra ska ju. Mamma och pappa bara säger att det måste vara någon vuxen med. Men efter mycket tjat får de i alla fall tillåtelse att cykla iväg.

På tre villkor: De måste vara försiktiga. De måste vara hemma senast fem. Och de får inte under några omständigheter åka till det gamla slottet!

PÃ¥ kvällen är alla syskonen lite extra känsliga. Är det inte lite mörkt i rummet…lite varmt kanske? Dörren ska nog vara öppen. De tänker pÃ¥ alla ruskigheter de fÃ¥tt höra om det där slottet sen de var smÃ¥…
Syskonen blir i alla fall överlyckliga över att få åka iväg och bada och dagen efter packar de genast sina saker och beger sig mot stranden.
De har supertrevligt tillsammans med alla kompisarna. SÃ¥ trevligt att de glömmer bort tiden. PÃ¥ vägen hem cyklar de förbi slottet…blir lite sugna pÃ¥ att se efter om det är sÃ¥ läskigt som alla säger.
Minstingen Linus är den som tycker att de bara ska Ã¥ka raka vägen hem, som mamma och pappa sa. Maja och Oskar bryr sig inte om Linus och de gÃ¥r till slottet i alla fall…

Läskigt läge!

En lite kuslig, men samtidigt lite rolig, historia som säkert kan ge några rysningar längs ryggraden på några små. Sådär lagom läskigt. Själv kunde jag ju räkna ut direkt vad som skulle hända och hur allt låg till, men det säger ju inte att det är förutsägbart för barnen som läser eller blir lästa för.
Det finns fler böcker i serien Trio i trubbel, den andra delen heter Kuslig kväll och utkommer snart!

Trio i trubbel – Läskigt läge
Författare: Thomas Halling
Illustrationer: Sofia Falkenhem
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 80
ISBN: 9789150112160
Köp: Jämför priser

Twilightfebern har inte lagt sig

Jag erkänner! Jag kapitulerade för böckerna om vampyren Edward och hans kärlek Bella…ja…det är sant!

Vid det här laget känner de flesta i åldrarna 13-20 (och så jag, 29, då) till The Twilight Saga. Fyra böcker om tonårstjejen Bella som flyttar till den lilla dimmiga hålan Forks. På den nya skolan går Edward, en kille hon genast blir omåttligt intresserad av. Och han av henne. De känner direkt att de hör ihop. Det finns inga gränser för hur mycket dessa två varelser älskar varandra.
Edwards identitet som vampyr är relativt hemlig men Bella lyckas lista ut hans hemlighet och deras förhållande blir fullt av svårigheter men också av en enorm kärlek.

Jag har sedan jag var liten, känt en stor passion för just vampyrhistorier. Filmer, böcker och tv-serier med vampyrtema har länge fångat min uppmärksamhet och det verkar inte slå av på takten. När jag fick boken Om jag kunde drömma (Twilight, på engelska) 2008 och började läsa den, upptäckte jag att jag inte kunde sluta. Det var en sån där bok som sög sig fast som en igel i mitt medvetande och jag läste ut den i ett nafs. Därefter köpte jag de resterande tre delarna (New Moon, Eclipse och Breaking Dawn) och läste de med samma intensitet som den första boken (dock läste jag de övriga tre på originalspråket engelska, vilket faktiskt var snäppet bättre).
Ja, jag är snart trettio bast. Ja, jag gillar de här böckerna! Jag har redan erkänt!

När jag nyligen upptäckte att det kommit en seriebok med första boken som förlaga, var jag bara tvungen att läsa den. Jag blev inte besviken. Det är underbart vackra bilder och formatet är jättetrevligt. Det är som en helt vanlig inbunden bok, fast i serieform. Alltså inget seriealbum med tunn papperspärm.
Den är inte riktigt i samma liga som originalböckerna men i det här formatet får den helt klart väl godkänt. Jag vill dock påpeka igen, att detta är en seriebok, inte en roman. Serieböcker kan ibland vara svåra att ta till sig. De är ju uppbyggda på ett helt annat sätt en en vanlig roman. Dessutom kanske den är mest intressant för inbitna Twilightfans.

På grund av att författaren Stephenie Meyer tidigare råkat ut för diverse missöden med manus och liknande, vill hon inte att man publicerar bilder hur som helst. Men jag kan intyga att bilderna är underbart fina och uttrycksfulla. Omslaget får ni i alla fall se. Kan tillägga att författaren varit involverad till stor del i skapandet av den här boken. Hon har tydligen bevakat varje litet streck under processens gång. Hon säger att hon tycker att den väldigt mycket speglar hur hon tänkte sig figurerna i böckerna när hon först skrev dem.

Om jag kunde drömma (den grafiska romanen, del 1 av 2)
Författare: Stephenie Meyer
Illustratör: Young Kim
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 224
ISBN: 9789132159190
Köp: Jämför priser

Loranga, Masarin och Dartanjang – nu som serie?

Positiv förlag (som även ger ut tidningen Tivoli med vänner) har precis kommit med ett nytt seriealbum. Det är Loranga, Masarin och Dartanjang som får den stora äran att prova på ett nytt format. Barnbok i serieform. Kan det vara något?

Jo, men det kan det faktiskt! Jag har kikat i en härlig, tung seriebok med första delen, ritad av Sara Olausson (Barbro Lindgrens systerdotter).
Det är inte en typisk seriebok, tycker jag. Bilderna är mer av klassiskt barnbokstyp. Dock med pratbubblor, såsom det brukar vara i serier.

Loranga är pappan, Masarin sonen och Dartanjang är farfar, alltså Lorangas pappa. Sen har vi också Dartanjangs morfar, som i form av en fågel bor i en talltopp i skogen. Verkligen knasigt!
Loranga är en slapp pappa som helst av allt äter glass med kaviar till lunch och vilar under bordet. Han tycker inte att arbete är något att ha, han måste ju vara hemma och leka med Masarin!
Masarin själv, älskar att lyssna pÃ¥ pop och ligger gärna under soffan och vilar. Dartanjang är alltid lite krasslig, med susningar i öronen och han lägger gärna förband utifall att han skulle ramla…han skriver listor med stor passion.

Känslan från böckerna känner man igen, det är ingen tvekan. Humorn är där, också. Jag har själv kära minnen till Loranga, Masarin och Dartanjang. Jag såg det mest på tv när jag var liten och tyckte det var en lite mystisk känsla över deras tillvaro och allt de pysslar med. Det kanske är så, att dessa figurer spelar på känslorna hos människor på väldigt olika sätt. Det är inte särskilt konstigt, vi uppfattar ju alla saker olika.

Jag tror dock, att Loranga, Masarin och Dartanjang antingen älskas mycket och ger positiva minnen och känslor eller så ogillar man dem. Det är en typisk barnbok som delar upp människor i två läger, känner jag.
Jag hör till den första gruppen, i alla fall.

Loranga, Masarin och Dartanjang
Författare: Barbro Lindgren
Illustratör: Sara Olausson
Förlag: Positiv förlag
Antal sidor: 80
ISBN: 978-91-978971-0-5
Köp: Jämför priser

Jag tycker inte om vatten

Alf tycker inte om vatten. Nej, han rentav hatar det! Bort med det, tycker han. Bort med regn, hav, sjöar och alla oceaner…bort med allt vatten!

Alf tycker inte alls att det är roligt att vara vid plaskdammen. De andra badar men Alf undviker mest vattnet. Tyvärr rÃ¥kar han bli blöt om benet när han trampar fel…himla olyckligt för honom, han som avskyr vatten.
Kanotutflykten blev inte heller sÃ¥ lyckad, för kanoten välter ju självklart och Alf blir plaskblöt. Allt blir blött, till och med matsäcken…
Alf tar hand om grodynglen som hans vänner samlat i diket. För han själv är inte det minsta intresserad av att vara ute i blöta diken… Grodynglen växer och växer, blir till grodor och sen släpper de ut dem igen.
Alf drömmer om vintern, då allt vatten är fruset och hårt. Oj, vad mycket roligare man har då! Man kan åka, åka, och åka pulka!


Alf blir blöt om benet när han trampar fel i plaskdammen

Jag tycker inte om vatten känns som en ovanlig vardaglig bok, om en vardaglig sak. Vatten. Jag tänkte direkt när jag läst ut den att jag tyckte massor om den. Det jag tyckte allra mest om, förutom den sköna stämningen, var att det var en bok som tillåter barn att tycka illa om något. Att man, bara för att man är barn, inte måste älska att bada och dyka, paddla kanot eller plaska runt i dammen. Det finns ju någonstans en föreställning om det här med barn, att om inte alla så åtminstone de flesta barn, älskar att bada. Så skönt med en bok som låter det vara okej att vilja slippa! Och att man får vara med ändå!

Jag tycker inte om vatten
Författare och illustratör: Eva Lindström
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 26
ISBN: 9789150112467
Köp: Jämför priser

Morbror Kwesis vålnad

Morbror Kwesis vålnad är en bok om skuld. En bok om slaveri.
Det är också en berättelse om att rätta till sina misstag. Kan man göra om och rätta till misstagen, i efterhand? När det egentligen är för sent?

Morbror Kwesi är död. Hur kommer det sig? Det hela är en lÃ¥ng historia och det var mycket brännvin inblandat…vitmännen lyckades ta sig Morbror Kwesi som skuldslav nämligen. Han var mycket förtjust i brännvin, eftersom det var starkare än palmvinet som han brukade ägna sig Ã¥t att dricka. Vitmännen hade mycket brännvin och Kwesi var en drinkare…han blev deras slav i utbyte mot brännvin helt enkelt.

En dag kommer Morbror Kwesis vålnad på besök i byn. Han väcker sin mor Yesiwa och ber henne om hjälp med att få komma in i Andarnas Rike. Hans kropp ligger nämligen hos vitmännen, på en hög ställning av trä som vitmännen höjer varje dag. Så hans kropp hamnar närmare och närmare gudarna, som inte alls gillar det och blir mycket besvärade! Därför får han inte komma in i Andarnas Rike.

Det blir ett stort arbete att försöka köpa Morbror Kwesis kropp fri. Det kostar nämligen ganska mycket, eftersom han var rejält skuldsatt. Överallt i byn försöker de få folket att hjälpa till med lite guldsand, men snåla är de flesta och det blir inte mycket ihopsamlat.
Till slut mÃ¥ste de komma pÃ¥ en ny taktik. De skickar Morbror Kofi och Kloka flickan. De ska vandra till kungen och försöka fÃ¥ guld som de kan ta till vitmännens stenhus och köpa Kwesi fri. Men det är allt annat än enkelt…
Morbror Kofi är nämligen inte riktigt som de andra. Han är en femåring i en tjugofemårings kropp. Men han är väldigt stark. Tillsammans med Kloka flickan (som heter så av en anledning) kan Kofi vara en oerhörd tillgång. Dessutom är han Kwesis bror och det är ju så, att han måste hjälpa sin döde bror! Med sig har de elva nyfikna barn och på vägen blir samlingen människor allt större. Fler och fler blir de, som hjälper till att försöka få tag på Morbror Kwesis kropp.
Och det blir minst sagt ett äventyr.

Morbror Kwesis vålnad är en spännande historia. Kanske lite saga. För mig är de flesta sagor odödliga i och med att de ofta är lite mystiska och handlar om en svunnen tid. Historier som bär en historia.
Det här är en intressant historia, mycket med tanke på hur den är skriven, tycker jag. Vitmännen beskrivs som djur, som skällande hundar utan vettigt språk eller ens ett kroppsspråk värt att försöka förstå sig på. Som suputer som bara har brännvin och pengar i huvudet. Fast i den här boken är det samtidigt på ett komiskt sätt, som inte gör det så hemskt fördomsfullt.
Jag tänker mig att det är lite så vita människor har sett på svarta människor. Som djur.
Jag gillar att det är tvärtom här.

Jag tycker också att det hade varit jätteroligt med bilder! Många av händelserna ser jag framför mig, underbart illustrerade. Jag är ju en bildmänniska, så för mig är det alltid välkommet med bilder. Vad det än kan tänkas vara för bok. I just den här hade det passat jättebra!

Morbror Kwesis vålnad
Författare: Janne Lundström
Förlag: En bok för alla
Antal sidor: 174
ISBN: 978-91-7221-366-1
Köp: Finns till exempel att köpa på Adlibris.