Intervju med Katarina och Anette på Sagolikt bokförlag

Efter att ha läst två böcker från Sagolikt bokförlag blev jag väldigt nyfiken på de två personer som ligger bakom bokförlaget som skiljer sig så pass mycket från mängden. ”Jag älskar dig så mitt hjärta brister” handlar om en tjej som är kär i en kille med Downs syndrom. ”Jösta och Johan” handlar om två kill-giraffer som vill adoptera ett barn. Jag tog kontakt med Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist för att försöka stilla min nyfikenhet.

Hemlöshet, killar i klänningar, downs syndrom… Det är ganska normbrytande sagor för barn som ni gör. Vilken respons får ni på detta?

Anette Skåhlberg, författaren bakom böckerna berättar: ”När jag skriver, skriver jag alltid (nästan) utifrån en ilska som oftast urspringer ur något som finns runtom oss. Något som jag blivit förbannad på att det är på ett visst sätt i samhället, någon orättvisa eller ibland bara på ett sätt som jag har sett att någon har behandlat någon annan på. Det är på samma sätt oavsett när jag skriver barnböcker eller vuxenböcker, eller när jag skriver mina pjäser eller gör mina filmer. Det är viktigt för mig att som författare att göra den rösten hos mig hörd. Sedan tycker jag att det är lite sorgligt att det ska kallas normbrytande att göra sagor för barn som handlar om dessa ämnen. Det borde vara en norm att det fanns många sådan här sagor.” Hon fortsätter: ”Reaktionerna har varit väldigt positiva. Många är de röster som hör av sig till oss och tackar för våra böcker. Givetvis är det också en grupp människor som förkastar allt vi gör och tycker det är fruktansvärt, men den gruppen är så liten jämfört med det enorma antal barn och vuxna som älskar våra böcker. Numera har många av biblioteken flera av våra titlar, och böckerna finns också på väldigt många förskolor och skolor runtom i Sverige. Det är vi glada för!”

– Ni har ju tidigare skrivit om homosexuallitet i era barnböcker, prisessan Kristalla som blir kär i en flicka, och nu kommer boken Jösta och Johan. Vad är det som lockar er till att nu skriva om ämnet riktat till ännu mindre barn? Å på vilket sätt skiljer sig dessa historier åt?

”Jag har inte skrivit om homosexualitet” säger Anette. ”Jag har skrivit en saga om en prinsessa som blir kär i en flicka från folket. För mig handlar det ytterst om kärlek. Sedan att de båda två är av samma kön är inte det viktiga för historien, utan mer viktigt för den som läser boken, beroende på vilken inställning läsaren har. Min intention med detta var att göra en bok om en stark och självständig prinsessa som inte gick med på att man valde åt henne, som hittade kärleken någon annanstans än man förväntade sig av henne, hos någon av folket, och som vågade följa sitt hjärtas röst för att bli fullkomlig själv. Och som bestämmer sig för att rädda draken! När det gäller Jösta och Johan så handlar det ytterst om familjen. Att vilja ha en familj men inte lyckas själva utan vara tvungen att finna den någon annanstans. Jösta och Johan föddes förresten i ett roligt sammanhang. Det var Vardagens dramatik som i samarbete med RFSL har ett projekt för regnbågsfamiljer på förskolor under hösten som kommer. De kontaktade mig och önskade att jag kunde skriva en saga riktad mot förskolorna där regnbågsfamiljer ingick. Efter en del funderande föddes Junior börjar förskolan i mitt huvud (som Sagolikt Bokförlag kommer ge ut som bok och ljudbok i december). Jag blev så förtjust i den lilla familjen och funderade över hur den hade blivit som den var, och att Junior ju måste vara ”adopterad”, och därmed skrev jag Jösta och Johan. Sedan blev jag överlycklig över Katarinas bilder som så väl fångade de olika djurens känslor.”

– På er hemsida nämner ni er vision som består av tre punkter. Kan ni berätta lite mer om dessa?

Författaren Anette Skåhlberg förklarar: ”- Bryt normerna! Som författare tycker jag det är viktigt att hela tiden ifrågasätta och kommentera världen omkring mig. Och som det är nu finns det många normer som behöver brytas. Jag vill att alla barn ska våga vara som de i hjärtat själva vill vara, och utvecklas till empatiska och fördomsfria vuxna. – Befria sagorna! Jag älskar sagoberättandet och arbetar även som sagoberättare muntligt. Att tillsammans sluta upp kring en lägereld, fysisk eller mental, och njuta av en saga, är fantastiskt. Att låta den uråldriga sagotraditionen smälta samman med historier från vår samtid, och ge berättelser, vår tids äventyr, som vi alla kan fly in i, berättelser som kan förändra en människas liv för ett ögonblick. Och när min text, sagan jag skrivit, möter Katarinas livsbejakande och starka bilder uppstår magi som får i alla fall mig att vilja befria sagorna och föra dem vidare till alla barn och vuxna. – Väck läslusten! Ju mer vi läser för våra barn desto större lust får de själva att läsa. Detta är jag övertygad om. Och ju mer kraft vi vuxna lägger på att berätta sagor, ju mer tid vi ger barnen kring varje saga desto mer tid får de själva lust att lägga på sitt eget läsande. Allt handlar om tid och att se varandra.” berättar Anette.

Illustratören bakom böckerna, Katarina Dahlquist, fortsätter: ”Även bildmässigt vill vi försöka att göra sagorna unika, annorlunda, bryta normerna och väcka läslusten. Först och främst vill vi att bilderna ska vara handgjorda, mustiga i färgerna och med mycket struktur. Vi är noga med färgerna och att färgkvaliteten behålls när vi trycker böckerna, och därför väljer vi noga utvalt papper och Kristianstad Boktryckeri som är helt unika i sina färger. Och jag som illustratör gör alltid allt för hand, varje känsla ska kännas i bilden, och detaljerna är viktiga så barn själva kan hitta nya saker ju mer de tittar. Dessutom jobbar jag mycket med att skapa kontraster, hitta den ljusaste punkten i bilden och balansera den med den mörkaste, skapa dramatik och djup. Det som berättas i texten ska återspeglas i bilderna. Vi vill skapa en enhet.”

– Vilka är era bästa tips på moderna barnböcker?

”Bildmässigt är mina absolut största förebilder Hans Arnold, Johan Bauer, Alan Lee och Shaun Tan” säger Katarina Dahlquist. ”Inga av dessa skulle man kanske kalla moderna i sina bilder, men jag inspireras inte speciellt mycket av det som följer trenderna, det är oftast stöpt i samma form, avskalat och urvattnat eller datagjort. Det ska vara handgjort! Handgjort! Man ska kunna se och känna konstnärens själ och hjärta i varje penseldrag, det gör en spännande och unik bild som man inte kan slita ögonen ifrån. Jag älskar mustiga färger, mycket struktur, troll och trollskogar och magiska fantasilandskap. Oväntade inslag. Och starka kontraster, mycket känsla. Dessutom tycker jag att Disneys handmålade bilder är underskattade, som illustratör och konstnär är det tecknarens drag som imponerar och Disney har en alldeles säregen stil och ton och barn över hela världen kan inte ha fel. Det Disney åstadkommit är unikt och imponerande. Om jag ska nämna några specifika böcker så gillar jag Little Red, Spiderwick, Slottet vid Silverskogen, The Arrival och HC Andersens och Bröderna Grimms sagor. Dock är vissa av dem ganska förlegade i sina historier vad gäller jämställdhet, fördomar och könsroller, även bildmässigt ibland. Så särskilt moderna är väl egentligen ingen av dem… tyvärr.”

När de sen får frågan om det är något annat de vill tillägga är de ganska eninga: ”Läs! Läs! Läs!” Jag tycker det är ganska talande när två såpass uttrycksfulla personer som Anette och Katarina kan enas om ett enda ord som avslutning.

Jösta och Johan

Jag har lyssnat på en ny bok. Ni vet – på det där sättet som va extra mysigt när man va liten. Att sitta på golvet med boken och läsa med samtidigt som man lyssnar på någon som läser sagan med en riktig sagoröst.

Sagolikt bokförlag har ganska nyligen gett ut sin sjunde bok och denna gången handlar boken om Jösta och Johan, två giraffer som gärna vill ha ett barn. Deras utmaning är dock att Jösta och Johan är likadana. Inte bara det att de är giraffer båda två, de är dessutom båda två en han. Hur gör man då? De båda girafferna ger sig ut på savannen för att se om de hittar ett barn som kanske behöver en familj. De hittar en söt lejonunge, men lejonungens pappa blir jättearg. De hittar en struts, som är så gammal att han själv har barnbarnsbarn. Till slut hittar de ett ensamt ägg och en dag spricker ägget…

Boken riktar sig till barn i åldern 2-6 år och är en varm historia med ett lyckligt slut. Att boken behandlar två ganska ovanliga ämnen i barnboksvärlden: adoption och homosexuallitet kommer i skymundan på något sätt. Det är inte det som man tänker på när man läst boken. Det man tänker på är kärlek, ömhet och hur mysigt det är att vara en familj. Ljud-CDn som medföljer boken ger det där lilla extra och att det dessutom finns två alternativ på uppläsning, en orginalversion och en i ett lugnare tempo som passar som godnattsaga, är ju bara ytterligare ett plus. Jag ser med spänning fram emot uppföljaren ”Junior börjar förskolan” som släpps i december.

 
 

Jösta och Johan
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt bokförlag
ISBN: 9789197892704
Köp: jämför priser
Se smakprov ur boken här

Tecken och tal – lite tankar om TAKK

Jag vill börja med att förtydliga att delar av texten nedan kommer från mitt eget huvud och ska alltså inte förväxlas med vetenskaplig fakta. Denna text är menad som inspiration och ett sätt att snabbt få grepp om vad TAKK är och hur det används. Blir du nyfiken ansvarar du själv för att ta reda på den infon du behöver för att använda detta i er vardag. Tips på bra litteratur inom ämnet finns längst ner i texten (recension på Lilla boken om tecken kommer senare).

Våra kommunikativa behov fungerar på samma sätt som Maslows behovstrappa. Längst ner finns de grundläggande behoven, vi vill kunna be om något. Nästa steg är de informativa behoven, vi vill berätta något. När vi kan detta kan vi fortsätta att använda kommunikation till social närhet och till slut även social etikett, dvs småprata och på ett accepterat sätt. När små barn ska börja prata handlar det om att ta första steget på trappan: att kunna be om något. Min mor har varit dagmamma i många år och jag vet hur svårt det är att förstå de minsta barnen när de kommer med deras joller. Ofta kan man be barnet att visa vad de vill ha och barnet kan då gå ut i köket och peka på tex kranen för att han/hon vill ha vatten. Detta fick mig att börja fundera på teckenspråk som komplement till språket. Jag visste då inte vad TAKK vad för något utan detta begrepp kom upp när bibliotikarien visade mig till Äppelhyllan på biblioteket. TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Tecken som AKK är inte teckenspråk. Det svenska teckenspråket (STS) används utan talande språk och TAKK används tillsammans med talat språk. STS används som ett primärt språk och syftet är ett livslångt användande medan TAKK fungerar som ett komplement och oftast under en begränsad tid.

Vanligtvis kommer språkförståelse innan man lär sig att använda språket och dess symboler. TAKK fungerar som ett verktyg för barnet att kunna kommunicera tidigare med sin omgivning då tecken inte kräver lika mycket finmotorik som talet. Talet påverkas inte negativt av att teckna utan tvärtom kan det fungera tvärtom och underlätta barnets språk- och talutveckling. Jag tänker mig som så att barnets ordförråd blir stort tidigt så när barnet väl lär sig att tala finns det många fler ord att sätta ljud på, som barnet redan använder i sitt dagliga ”tal”.

Den vanligaste målgruppen för TAKK är barn men någon form av funktionshinder tex Downs syndrom, autism eller hörselnedsättning. Det finns även andra målgrupper där TAKK kan vara användbart och dessa är små barn som är i början av sin språkutveckling, barn som kommit en bit och barn där talet inte kommit igång i ”vanlig” tid.

Som den novis inom ämnet jag är jag är är det främst två tips jag har tagit till mig direkt. Det är aldrig för sent eller för tidigt och man behöver inte teckna rent. Här hemma har vi börjat med följande ord:

TITTA TACK HJÄLP(A) KOM VÄNTA VÄLLING BYTA BLÖJA LEKA BUSA KISSA BAJSA NAPP ÄTA/MAT VATTEN TRÖTT MAMMA PAPPA MORMOR (somför oss även betyder farmor för det tecknet är för svårt) FARBROR (som får betyda morfar och farfar också för de tecknen är också svåra) STRUMPOR HEJ/HEJDÅ DANSA

Sen är det bara att sätta igång! Personligen tycker jag det är enklare än jag hade förväntat mig då de flesta tecken kommer naturligt och om man i vanliga fall pratar med kroppen gör man redan många av dessa tecken redan. Man kan testa att visa barnet hur man gör de olika tecknen och tänka på att teckna i barnets synfält (bakom ryggen gör liksom ingen nytta). Låt barnet teckna som han/hon vill. På samma sätt som det förekommer språkjoller, jollrar barn med händerna i början.

Man tecknar inte hela meningar utan väljer ut nyckelorden i meningen. Precis som barnet lär sig prata: ”vatten” betyder ”jag vill ha vatten” och ”kissa” kan betyda både ”jag behöver kissa” och ”har har kissat”. När barnet väl har börjat att teckna beräftar man som vuxen med hel mening. Återigen, på samma sätt som med talet.

Tips och inspiration
UR har en fantastisk hemsida som iofs riktar sig till användare av STS men då TAKK lånar många ord från STS är det utmärkt att börja här! Deras hemsida är även så finurlig att om man tittar på deras karta hittar man en kategori som heter just baby. De flesta ord man behöver för att sätta igång! Gå in på deras sida, klicka på ”börja din resa här”, klicka på kartan och välj sen till exempel just ”babytecken”.

I en av böckerna jag läst om TAKK nämner en förälder att de använde sig av teman. Först lärde de sig tecken som har med mat att göra, sen kläder, sen resa och så vidare. Ett enkelt knep att få struktur på det.

Ta hjälp av de bilderböcker och pekböcker som finns hemma! Titta på bilden och hjälp barnet att teckna ordet med händerna. Dessa böcker följer ju dessutom ofta olika teman vilket gör det hela enklare och roligare.

Läs! De böcker jag har fastnast för i är Boel Heisters Tryggs ”TAKK Tecken som AKK” och ”Lilla boken om tecken” skriven av Anneli Tisell.

Surfa! Det finns massor av intressanta sajter om TAKK. Förutom URs sida har jag fastnat för Teckenhatten och på Teckna finns det material i form av 50 nybörjarord att ladda ner gratis.

Lilla boken om tecken
Författare: Anneli Tisell
Fotograf: Anneli Tisell
Förlag: Hatten Förlag AB
Antal sidor: 73
ISBN: 9789197622196
Köp: Jämför pris

TAKK Tecken som AKK
Författare: Boel Heister Trygg
Producent: Socialpedagogiska institutet
Antal sidor: 94
ISBN: 9178386675
Köp: Kika på www.sit.se eller på biblioteket

Utlottning av ”Jag känner en ängel”

Barnboksprat har fått den stora äran att lotta ut ett exemplar av Cecilia Svensson bok ”Jag känner en ängel”. Vinnaren kommer att utses om en vecka (onsdagen den 28 juli) med hjälp av lottning.

Gör så här för att tävla:

  • Skriv om tävlingen och länka hit. Det kan vara på din blogg, i ditt favoritforum, på Facebook, på Twitter eller var som helst där folk kan läsa det.
  • Lämna en kommentar till detta inlägg. Se till att få med din e-postadress så vi kan kontakta dig om du vinner. Skriv också varifrån du länkat och skicka med adressen så vi kan se, ifall det är möjligt.