Andra boken i serien om Varelserna. Den förra handlade om Elias och nu fortsätter boken med hans syster Emma i huvudrollen. Gotland har blivit invaderad av zombier och det går inte att komma därifrån. För de överlevande handlar det om att leta mat under dagarna och gömma sig på nätterna där man kan känna sig trygg. Men Emma vill hitta sin bror, och med sig har hon Sebbe, som hon bara känt under två dagar. Kan hon lita på honom? Kan hon lita på någon?
Författaren Magnus Nordin är verkligen inte barmhärtig mot sin läsare. Om jag avslutade förra boken med en obehaglig knut i magen så lämnar jag denna bok med ännu mera frustation. Jag läste i höstas I am legend, en klassiker från 50-talet av Rickard Matheson, och fascineras ju verkligen av detta med att världen, såsom vi känner den, plötsligt blir en farlig plats där man inte kan lita på någon. Jag vet inte vad som skrämmer mest – den totala ensamheten eller skräcken för att bli tagen av skräckinjagande monster. De levande döda, utan själ, utan känslor och med en ständig hunger efter människoblod. Därför tar jag mig an, Varelserna – Emmas bok, med ett sug i magen. Jag både vill och inte vill läsa fortsättningen. Precis som jag tyckte i förra recensionen på första boken, som ni kan läsa om ni klickar HÄR, så är illustrationerna väldigt dynamiska med dramatiska scener. Snyggt tecknande men otäcka. De många bilderna förstärker serietidningskänslan, även sidantalet är mycket längre denna gång.
Vad min frustration ligger i är att jag tycker boken är så pass otäck för mig som vuxen att den inte borde läsas av barn från 9 år. Hellre 12 år och uppåt. För på första boken står det 9-12 år rekommenderat men när kikar jag in på Berghs förlag så ser jag att denna boken är rekommenderad ålder 13+ , och ja, då faller sig boken helt rätt för mig på något sätt även om det är jättemärkligt att åldern på böcker i samma serie håller sig till olika ålderskategorier.
Jag kommer att läsa den tredje boken om Varelserna för jag vill verkligen få ett avslut på berättelsen. Boksläpp på den vet jag inte ännu. Och tycker ni att jag tjatat alltför mycket om ålder och om hur otäck böckerna är, så kan jag även delge något annat. Häromkvällen var jag ensam när jag skulle sova, jag kikade fram bakom täcket och fantiserade att bland de svarta skuggorna i hörnet av rummet, stod ett litet barn med blottade mjölktänder…
En liten flickvarelse visar sig i gläntan.
De trassliga hårtestarna svänger rytmiskt över de knotiga axlarna medan hon med små vaksamma kliv närmar sig Emma. Sylvassa klor växer på de tunna fingrarna. En liten skär tunga sveper fram och tillbaka över hennes krökta läppar.
Hon är hungrig.
Magnus Nordin och Lars Gabel är riktiga skräckmästare och ni som gillar genren kommer inte att bli besvikna.
Varelserna – Emmas bok
Författare: Magnus Nordin
Illustratör: Lars Gabel
Förlag: Berghs
Antal sidor: 109
Utgiven: 201403
Ålder: 13 och uppåt
ISBN: 978-91-502-2045-2 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Den tunna boken på 63 sidor innehållande illustrationer kanske får er att tro att det är en lätthanterlig smårysare för barn men denna är riktigt otäck.
Att läsa den sista (visserligen) fristående delen i en serie när jag inte har läst de två första känns lite knasigt, men nu blev det som det blev. Skuggvandrare heter den avslutande uppföljaren till Skuggvarelser och Blodets röst. Jag har läst och gillat andra böcker av Magnus Nordin så jag blev nyfiken på Skuggvandrare när den kom i höstas. När jag börjat läsa den kom jag på att jag faktiskt var med mina elever på en författarträff med Magnus Nordin för ett par år sedan. Han berättade då om Blodets röst som stod på tur att publiceras. Den första boken i trilogin skrev han faktiskt redan 2002!