Säg den hästintresserade unge i Sverige som aldrig hört talas om Mulle? Denna charmiga, bångstyriga och egentligen halvt odrägliga shetlandsponny som hittar på hyss dagarna i ända i klass med Emil i Lönneberga och som gör vad som helst för att slippa jobba och istället käka tulpaner. Mulle har sedan ofantligt många år funnits med som uppskattad figur i tidningen Min häst och nu har han alltså förärats en alldeles egen bok. Mulle skriver här dagbok och boken sträcker sig över ca tre veckor i hans liv. Eller egentligen är det kaninkompisen Tulpanöra som håller i pennan eftersom att hovar är omöjliga att hålla en penna med.
Boken vänder sig till nybörjarläsarna och jag hade gärna satt den i händerna på någon av mina elever. Den är lättläst, rolig och så där charmigt småspännande. Du som någon gång har läst Mulle tidigare känner direkt igen dig, för mig var det nog mer än 20 år sedan jag läste en Min häst senast och det var precis som att återse en kär gammal bekant. Ge boken till ett barn nära dig för att hjälpa dem att hålla i läsningen under det stundande sommarlovet!
![FullSizeRender[2]](http://www.barnboksprat.se/wp-content/uploads/2016/01/FullSizeRender2.jpg)
Ingen vanlig sommar och Jag glömmer aldrig Pascal är de två första böckerna i serien om Emelie Lexander. Emelie är 14 år och älskar hästar. Hon tillbringar i princip all sin lediga tid med sina vänner i det lilla stallet Bylke där hon har sin älskade sköthäst Pascal. Hemma har hon en autistisk syster med hjärtproblem som ständigt oroar henne och resten av familjen. Under en helg i början av sommarlovet sover Emelie och vännerna över på höskullen i stallet när en lösspringande häst kommer in på stallbacken. Ridskolechefen gissar att det är en arab från gården Holmen då det precis flyttat in en familj där som föder upp araber och sysslar med westernridning och tjejerna hänger på honom dit för att undersöka saken. En ny värld öppnar sig för Emelie och sommaren tar en oväntad vändning.
När Holly är i hästarnas värld känner hon sig lycklig. Tyvärr så upplever hon inte längre någon trygghet och glädje i stallet. Hon känner liksom att hon på något sätt inte är välkommen längre. Så en dag tar hon sin skötarhäst Hunter i vild galopp och ger sig av. Ett gäng hästar följer dem på deras färd och det som plötsligt sker med Hunter och de andra hästarna är både fantastiskt och fullständigt härligt absurt. Alla hästarna är bevingade och kan därmed flyga!
Jag har ingen aning om hur många hästböcker jag slukade som barn men det var mängder. Mina två favoriter var Jane och ponnystallet samt Djuren på Ödegården. Faktum är att jag under 20 års tid inte ens mindes vad den sistnämnda boken hette men så en dag lyckades jag luska ut det, jag köpte den på Bokbörsen, läste om den och älskade den fortfarande. Det var någon gång efter det som jag fastnade för ett tips om hästboken Millan.