Gulliga lillebror

Dorran har fått en lillebror. Alla säger att han är jättesöt men Dorran tycker inte alls att han är kul. Särskilt inte eftersom deras mamma bryr sig mest om lillebror. Nu får det vara nog! Om Dorran lånar lillebrors napp och tar på sig en tröja hon hade när hon var bebis kanske mamma ser henne också?

Att få ett syskon kan vara en stor omställning. Från att ha fått all uppmärksamhet till att behöva dela den med någon annan, någon som behöver mer hjälp och har svårt att uttrycka vad han vill. Till mammans frustration återvänder Dorran till bebisstadiet precis den morgonen när mamman och lillebror måste skynda till BVC. Varför får lillebror ensamtid med mamma medan Dorran blir lämnad på förskolan? Boken släpper fram Dorrans avundsjuka och ilska mot förändringarna. Vi ser även mammans frustration och känsla av otillräcklighet. De starka känslorna är befriande, de får ta plats och tas på allvar.

Gulliga lillebror har ett normkreativt tänk vilket visas främst genom bilderna. Mamman verkar inte ha någon partner, på hennes armar syns för bilderboken sällsynta tatueringar och benen är naturliga orakade. De färgglada och väl tilltagna illustrationerna hjälper till att uttrycka de starka känslorna. Bilderna tar stor plats vilket passar bra för den tittande läsaren. Jag gillar boken och skulle gärna rekommendera den till blivande storasyskon i 3–6-årsåldern.

Recensionsexemplar från förlaget.


Gulliga lillebror
Författare: Moa Eriksson Sandberg
Illustratör: Mari Ahokoivu
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129710748
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Var är Snorpan?

var-ar-snorpanSnorpan känner sig ensam. Pappa och storasyster har hemlisar och åker till stan, men Snorpan får inte följa med. När hon försöker prata med sin mamma säger hon bara att Snorpan ska vara tyst så att lillebror inte vaknar. Plötsligt är Snorpan borta och ingen vet vart hon tagit vägen. Tänk om hon inte kommer tillbaka innan jul?

Den här boken kan skapa igenkänning både för dem som nyss fått ett småsyskon, men även för dem som längtar efter julen.

När det gäller småsyskonen tror jag många barn kan känna igen sig. Plötsligt ska en nykomling ha den mesta av uppmärksamheten, och två föräldrar med tre barn kan omöjligt ge alla barn vad de vill. Det blir lätt så att någon hamnar i kläm. När det gäller julen är den ofta fylld av hemligheter, vilket kan vara svårt för barnen att förstå. Det hjälper inte att säga att ”du får snart veta”. För när är snart? Varför inte nu?

Jag tycker Ståhlgren lyckats bra med att fåsnorpannga känslor, barnets reaktioner och föräldrarnas oro. Hon har själv varit det där försvunna barnet. Illustrationerna är uttrycksfulla och bidrar till en trovärdig vardagskänsla med småbarnskaos och den där städningen som inte riktigt hinns med. Det lite stökiga och inte så tillrättalagda tycker jag ger en avslappnad stämning.

Jag gillar julen. Därför fastnade jag för de juliga detaljerna. Julgran, adventsljusstakar och paket. I väntan på julafton kan jag rekommendera denna bok. Fast å andra sidan skulle denna story kunna utspela sig vilken annan årstid som helst. Till exempel den tid då ett barn får ett syskon.


Var är Snorpan?
Författare och illustratör: Cornelia Ståhlgren
Förlag: Catoblepas förlag (2016)
ISBN: 9789188183057
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris