Etikett: Mari Ahokoivu

Häxor går på bio

Jag älskar barnböcker som är på rim. De är roligare att läsa för barnen. Det går fortare, det blir klurigare text och det är otroligt bra för deras språkutveckling.

Häxor går på bio är skriven på rim. Redan i titeln har boken fångat mig men när jag sedan inser att det är text på rim så vet jag att det här kommer bli bra. Bilderna är häftiga och att en tråkig lördag klockan tio så går åtta häxor på bio. Det är en story som både jag och barnet tycker är kul.

Det blir dråpligt och katastrofalt men en väl värd läsning precis som tidigare när vi stött på de här åtta häxorna. Exempelvis när de åker buss, som vi skrivit om här.

Titel: Häxor går på bio
Författare: Ebba Forslind
Illustratör: Mari Ahokoivu
Förlag: Rabén&Sjögren
ISBN: 978-91-29-74256-5
Kan köpas hos Adlibris och Bokus.
Tack till förlaget för recensionsexemplar.

Häxor åker buss

Häxor åker buss är en slags nonsensberättelse på rim som gör sitt jobb att underhålla barnet tillsammans med de härliga kritteckningarna av åtta verkligen helt olika häxor.

Berättelsen följer en enkel framåtrörelse, häxorna går på bussen klockan två, skrämmer bort medpassagerarna under ett par uppslag och ”trollar så att sen, ingen kan gå på igen”. Sen åker de in i natten, äter Halloween-mat inspirerad middag, sover sött, vaknar och behöver kissa ”kanske några mer än vissa”, och går äntligen – enligt busschauffören – av när morgonen gryr. Fast snart … är klockan två igen!

Nästan fyraåringen älskar att kolla på bildernas detaljer, räkna antalet häxor på första uppslaget, och försöka hitta alla väskor (vi hittar) och alla katter (vi hittar bara åtta av tio hur mycket vi än letar, kan det vara med flit?, snyggt i sådana fall!) på nästa uppslag. Och försöka räkna ut vad det egentligen är för rysliga tolv små rätter de äter till middag. Maskar och ögonpopcorn – urk.

En snabbläst bok fylld med humor och vi uppskattar både hur Ebba Forslind får rimmen att snyggt flyta på och hur Mari Ahokoivu verkligen verkar ha tänkt ett varv till för att visa att häxor, liksom människor, får se ut hur som helst.

En perfekt bok inför Halloween!

Häxor åker buss
Författare: Ebba Forslind
Illustration: Mari Ahokoivu
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129726947
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Dorran går på loppis

Dorran, hennes lillebror och mamma ska gå på loppis. Dorran har fått en guldpeng och vill köpa en ponny med rosa hår och vingar. Om det inte finns kan de lika gärna gå hem. Men väl på loppisen visar det sig finnas massor av fina saker! Och gott fika! Vad ska Dorran välja? Eller kan hon få det hon vill ha på något annat sätt?

Förra året publicerades Gulliga lillebror, boken om när Dorran blev storasyster. I den fristående uppföljaren aktualiseras loppisar som är allt mer poppis men som sällan syns i skönlitteraturen (för barn) än. Dorran är full av energi och nyfikenhet och vill gärna upptäcka genom att pilla på saker, något inte alla försäljare i lokalen uppskattar. Alla pryttlar väcker ett välkänt ha-begär och likaså glömmer Dorran snabbt när hon hittar något nytt att titta på. Det här med att se men inte röra är en utmanande grej.

Illustrationerna förmedlar många olika kroppsspråk och ansiktsuttryck. Dorrans humör pendlar mellan ytterligheter och det är intressant att följa mammans ansiktsuttryck. De går från ”det här kommer gå bra” till ”varför har jag inte fler armar?”, ”varför gick vi hit” och ”snälla ta mig härifrån!”. Hon ger mycket igenkänning till föräldrar och jag kan känna med henne där hon går själv med två nyfikna yrväder.

Dorran går på loppis har flera fördelar ur ett normperspektiv. Det finns flera karaktärer som inte är vita (däribland huvudkaraktärerna) mamman är tatuerad och verkar inte ha någon partner, det finns karaktärer med rosa och lila hår och några med funktionsvariationer.

Det här är en bok full av energi och upptäckarlust. Det är intressant att den tar upp loppis som något roligt och inte som ”vi har inte råd med något annat”. Boken tar upp ha-begär som leder till stöld men även en upprättelse utan pekpinnar. Igenkänning för både barn och vuxna och en energisk berättelse att skratta och fundera över.

Recensionsexemplar från Rabén & Sjögren. 

Dorran går på loppis
Författare: Moa Eriksson Sandberg
Illustratör: Mari Ahokoivu
Förlag: Rabén & Sjögren (2020)
ISBN: 9789129730562
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Gulliga lillebror

Dorran har fått en lillebror. Alla säger att han är jättesöt men Dorran tycker inte alls att han är kul. Särskilt inte eftersom deras mamma bryr sig mest om lillebror. Nu får det vara nog! Om Dorran lånar lillebrors napp och tar på sig en tröja hon hade när hon var bebis kanske mamma ser henne också?

Att få ett syskon kan vara en stor omställning. Från att ha fått all uppmärksamhet till att behöva dela den med någon annan, någon som behöver mer hjälp och har svårt att uttrycka vad han vill. Till mammans frustration återvänder Dorran till bebisstadiet precis den morgonen när mamman och lillebror måste skynda till BVC. Varför får lillebror ensamtid med mamma medan Dorran blir lämnad på förskolan? Boken släpper fram Dorrans avundsjuka och ilska mot förändringarna. Vi ser även mammans frustration och känsla av otillräcklighet. De starka känslorna är befriande, de får ta plats och tas på allvar.

Gulliga lillebror har ett normkreativt tänk vilket visas främst genom bilderna. Mamman verkar inte ha någon partner, på hennes armar syns för bilderboken sällsynta tatueringar och benen är naturliga orakade. De färgglada och väl tilltagna illustrationerna hjälper till att uttrycka de starka känslorna. Bilderna tar stor plats vilket passar bra för den tittande läsaren. Jag gillar boken och skulle gärna rekommendera den till blivande storasyskon i 3–6-årsåldern.

Recensionsexemplar från förlaget.

Gulliga lillebror
Författare: Moa Eriksson Sandberg
Illustratör: Mari Ahokoivu
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129710748
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris