Så kom den äntligen, den tredje och avslutande delen i Ädelstens-trilogin. Jag har tidigare läst och recenserat de andra delarna Rubinröd och Safirblå här på Barnboksprat. Om du inte har läst dem tycker jag inte att du ska läsa den här texten utan istället kasta dig över de två delarna. I korthet så handlar serien om en 16-årig tjej som helt plötsligt får veta att hon bär på en ärftlig gen som gör att hon kan resa i tiden. Ett hemligt sällskap skickar henne på en rad uppdrag i dåtiden och hon hamnar i en hel del farliga situationer.
Det är alltså nu allting ska få sin upplösning. Vad gäller kärlekshistorien mellan Gwendolyn och Gideon så meddelar han plötsligt att han vill att de bara ska vara vänner och Gwendolyn blir helt förkrossad. Kommer Väktarnas hemligheter att röjas, kommer allas blod att läsas in i kronografen och vad har egentligen Gwendolyns morfar gömt i huset?
Jag sträckläste även denna sista del så till den grad att jag kanske missade en detalj eller två. När jag slog igen boken var jag inte helt säker på att jag fått svar på alla mina frågor men absolut de viktigaste. Den här boken är runt 100 sidor tjockare än de övriga två och dessa hade nog kunnat avvaras. Jag känner mig till slut lite mätt på Gwendolyns bölande och vill liksom bara ta mig fram till finalen. Men det är fortfarande samma övertygande språk och driv i historien och jag rekommenderar serien skarpt till alla som vill ha lättläst, spännande, romantisk, rolig och stundtals lite blodig läsning. Nu undrar vi såklart vad Kerstin Gier ska skriva om nästa gång?
Det första fallet är första delen i en serie deckare om paddan vid namn Kommissarie Gordon och dennes assistent, musen Paddy.
Maria Frensborg har tidigare gett ut två böcker om kompisarna Ellen och Sorken och Helena Ferry har recenserat en utav dem 
Safirblå är andra delen i Ädelstens-trilogin, första delen Rubinröd har jag recenserat