Barnboksprat

Fortfarande bästisar

Fortfarande bästisar Får jag syn på en barnbok som handlar om någon som flyttar utövar den en magnetisk kraft på mig. Den som läst här förut kanske kan gissa varför. Jag skriver ju själv på en berättelse om någon som flyttar och måste helt enkelt kolla hur andra tacklat ämnet och förvissa mig om att jag inte råkat skriva en kopia av någonting existerande…

Jonte och Tobbe är bästisar, men så får Jonte mycket bryskt reda på att Tobbe ska flytta. Det har gått ett tag sedan jag läste boken och det jag minns bäst är faktiskt framför allt just hur grymt nyheten levererades. Som tur är börjar Jennifer i klassen och Jontes liv ljusnar igen. Hon är jättebra på att fixa med kojan, den som egentligen är Jontes och Tobbes. Men kanske kan den få bli lite Jennifers också…

Fortfarande bästisar är den andra fristående boken om Tobbe och den ingår även i Damm Förlags serie Läsgrodan. Den är märkt Läsegrodan – röd, vilket innebär ”lättlästa böcker i romanform med en handling som lite äldre barn kan känna igen sig i”.

Ett uppslag ur Fortfarande bästisar

Jag tycker att boken är trevlig, men jag har lite svårt för bilderna. Jag tycker de är lite creepy…

Det finns en webbsajt om Jonte och Tobbe och där kan man läsa ett smakprov (.pdf) ur boken.

Fortfarande bästisar
Författare: Lena Stenbrink
Illustratör: Anette Isberg Rozijn
Förlag: Damm Förlag
Antal sidor: 56
ISBN: 9789171308955
Köp: jämför priser

Lilla E ger sig ut på resa

Barn som rymmer hemifrån finns det väl otaliga böcker om…men böcker om barn som bara vill se sig om lite i världen, utan att vara arga på sina föräldrar och utan att mena något med det, mer än att de faktiskt vill upptäcka saker på egen hand…hur många finns det? Ja, det kanske finns otaliga där också i och för sig men jag kände att Lilla E ger sig ut på resa, av Charlotta Lannebo, var av ett lite annat slag.

Lilla E får en fin grön väska av Momma i julklapp. Den packar hon full av nödvändiga ting. På självaste julaftons natt beger hon sig sedan ut på ett äventyr, en resa, in till stan! Ingen vet att hon åker med tåget till Östra station. Ingen vet att hon träffar Valdemar, en hemlös man med skägg och stora snowjoggers, som berättar att han blev av med sin kokbok för länge sedan. Det var en väldigt speciell kokbok så Lilla E bestämmer sig för att leta upp den åt Valdemar.
Ingen har någon aning om att hon räddar Svandamen (som räddar svanar) ur det kalla vattnet i Riddarfjärden. Hon köper korv av Günter junior och får komma högst upp i självaste Kaknästornet där Barbro bor med sin hund.

Det blir ett speciellt äventyr som Lilla E får uppleva, den kalla julnatten i Stockholm.

Det här är en mysig bok. Jag föll pladask faktiskt. Till en början trodde jag att den skulle vara rätt intetsägande, men trots att man förstår ungefär vad som ska hända så gör det ingenting! Jag riktigt känner den kalla snön mot ansiktet när jag läser. Jag känner den virade halsduken kring halsen, snön som knarrar under skorna. Den mörka vinterhimlen.
Det är ett enkelt men fint språk i boken som verkligen bär fram berättelsen. Ibland får man ta del av jättefina illustrationer. Dock tycker jag alltid att det är lite synd att illustrationerna i de flesta kapitelböcker är svartvita. Jag förstår varför men det är fortfarande lite tråkigt.

Lilla E förtjänar en plats i var barns bokhylla!

Lilla E ger sig ut på resa
Författare: Charlotta Lannebo
Illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 137
ISBN: 978-91-29-67097-4
Köp: Jämför priser!

Sagan om Rama som dockteater och andra sagor om Rama

En saga kan berättas på så många olika sätt och skapa olika sorters intryck på oss. För några dagar sedan var jag och min äldsta son, som är 4 år, och tittade på Teater Sesams sagoframställning av Ramayana-eposet i form av en dockteater. Teater Sesam håller till på Chapmans torg i Göteborg och bor du i närheten är den här teatern verkligen värd ett besök.

Vad som gjorde den här sagoframställningen så speciell beror kanske på att Ramayana-eposet är ett spännande sagomaterial, men också på att vi fick se ett mycket skickligt framförande. Redan då vi kom in i teaterns lokal möttes vi av ett stämningsfullt rum att sitta och mysa i innan föreställningen. Så när föreställningen väl började hade vi redan börjat förflytta oss i tid och rum till Rama och hans värld. Själva föreställningen bjöd på vacker musik och spännande ljud, välarbetade och karaktärsfulla dockor samt häftiga effekter med ljus och skuggbilder. Alla de här uttryckssätten tillsammans gav sagan en jättespännande karaktär.

Bild från Teater Sesams föreställning Sagan om Rama. Fotograf Ola Kjelbye.

Teater Sesam gav oss en saga om Rama, men även om flera andra av karaktärerna kring honom. Prins Rama och Prinsessan Sita används ibland inom hinduismen som förebilder för hur en bra man respektive hustru ska vara. Berättelserna om Rama och Sita har funnits i över 2000 år och visst är paret könssterotypt. Men jag tycker ändå att det finns en skillnad mellan Sita och andra klassiska sagoprinsessor. Sita är handlingskraftig, stark och modig. I Teater Sesams Sagan om Rama tar Sita stor plats och är långt ifrån undergiven då hon, med svärdet i högsta hugg, kämpar mot demonkungen Ravana.

I länder där hinduismen är stor finns det massvis med sagoframställningar, bilder och andra verk som inspirerats av Ramayana. På svenska finns det förstås inte lika mycket. Jag har tidigare läst Prins Rama och kampen mot demonerna av Brian Thompson (text) och Jeroo Roy (ill.). Texten är inte helt perfekt för små barn eftersom den innehåller många omständliga formuleringar och ovanliga ord, men de uttrycksfulla bilderna bidrar till att skapa en innehållsrik berättelse. Vad som också är intressant att titta på är att Ramyana-eposet har använts som inspiration till ett par Bamseserier. I nummer 10 1980, 1 1981 åker Bamse, Skalman och Lilleskutt till Bali och kommer till en hemlig värld där de träffar några av figurerna från Ramyana. I nummer 11 1985 är det bamseungarnas tur att träffa Rama och Sita.

Rama och Sita i Bamse

Bamse nummer 11 1985

Vill du se Teater Sesams dockteater?
Teater Sesams hemsida

Vill du läsa Prins Rama och kampen mot demonerna?
Författare: Brian Thompson
Illustratör: Jeroo Roy
Förlag: Hjulet
ISBN: 9789186212186

Vill du läsa Bamseserierna som inspirerats av Ramayana?
Aktuella nummer: Nummer 10 1980 – nummer 1 1981, finns även i Bamses Äventyr nummer 2. Nummer 11 1985 (ingår i en längre serie)
Exempel på var de kan de finnas att köpa begagnade: Bamsesamlarna, Tradera, Budera

Binta dansar

Pappas trumma POM POM POM.
Lalos trumma PAM PAM PAM.
Babos trumma PIM PIM PIM.

Mammas fötter TAM TAM TAM.
Aishas fötter TACK TACK TACK.
Bintas fötter TIN TIN TIN.

Jag älskade verkligen Lalo trummar och därför är det ett kärt återseende för mig att läsa Binta dansar, som är den första boken om den trångbodda och musikaliska familjen med härliga namn som Aisha, Lalo, Binta och Babo. Precis som uppföljaren är det här en bok man läser med en alldeles särskild rytm som förvandlar ord till trumslag, ackompanjerade av Benjamin Chauds färgstarka och lite skruvade illustrationer.

Boken är fantastiskt charmig, men med tanke på hur mycket jag tycker om Lalo trummar hade det nästan varit konstigt om Binta dansar levde upp till mina förväntningar. Då skulle den ha varit overkligt bra. Och visst, den är inte långt ifrån. Men det finns ett par ”men”. I Lalo trummar kastas man direkt in i rytmerna och handlingen, men i Binta dansar får man en betydligt segare start. Och något jag verkligen uppskattade med Lalo trummar var att det inte spelade så stor roll vem som var tjej och vem som var kille, men Binta dansar är det tydligen väldigt viktigt. Det är killarna som är macho och bankar på trummor. Det är tjejerna som är fina och dansar och skakar på rumpan. Varför måste det vara så?

Var är Binta? Ett uppslag ur Binta dansar.

På sistone har vi läst Lalo trummar och Binta dansar varje kväll. De är jättemysiga böcker att läsa båda två och de hör definitivt till våra favoriter. Här sitter Ava och bläddrar i Binta dansar:

Binta dansar är underbar, men jag kan inte låta bli att vara lite besviken. Jag hade hoppats att få skriva ännu ett sprudlande, lovprisande inlägg, men nu hoppas jag i stället på att få göra det om nästa bok i serien. Jag läste precis i Rabén & Sjögrens blogg att arbetet pågår med den och att den heter Babo pekar! Vill ha! Nuuu! Men jag måste visst vänta till juli 2010.

Binta dansar
Författare: Eva Susso
Illustratör: Benjamin Chaud
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 28
ISBN: 9789129666588
Köp: jämför priser

Siv sover vilse

Hur är det egentligen att sova över hos en kompis? Är det så roligt som man förväntar sig? För man har ofta höga förväntningar, så också Siv i boken Siv sover vilse, av Pija Lindenbaum.

Siv ska sova över hos sin vän Cerisia. Hon träffar Cerisias gammelfarmor som kan ta ut tänderna, hennes storebror Elme som är minst hundra meter och hunden Pållan som har en jätteäcklig knöl på huvudet!
Cerisia äter två glassar medan Siv får en, hon tar flest kex och låter inte Siv sova i sin säng. Så Siv sover på madrassen på golvet.
Siv hoppas på att de ska ligga vakna länge, länge och babbla och busa och fnissa med varandra. För det är väl sånt man gör när man sover över? Till Sivs besvikelse släcker Cerisia lampan nästan direkt och sedan somnar hon nästan bums. Siv ligger vaken och tänker på hur tiden ska kunna gå och natten bli till morgon.
Plötsligt blir det knäpptyst.
Hon ger sig ut i huset i natten och letar efter Cerisia.
Men istället för att hitta Cerisia, finner hon att det händer en massa konstiga saker innanför dörrarna i huset…

Det här är en knasig, lite otäck, bok om att sova över. Själv får jag lite melankoliska känslor av den och nästan lite rysningar längs ryggraden, särskilt för att Siv är så snäll och försynt medan Cerisia är ganska otrevlig mot henne mellan varven. Sedan det lite mystiska, oanade innanför dörrarna. Det är lite…skumt helt enkelt. Drömmer Siv?
Frågan är hur barn uppfattar boken. Blir de rädda för att sova över efter att ha läst den, eftersom den ändå är så pass mystisk…eller påverkas de inte alls så som jag gör?

Bilderna är superfina och väldigt konstnärliga enligt min mening. Jag gillar dem mycket, speciellt att de är ritade i olika perspektiv. Det ger mycket djup till bilderna.

Jag bjuder på ett uppslag:

Siv sover vilse
Författare och illustratör: Pija Lindenbaum
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 31
ISBN: 978-91-29-67003-5
Köp: Jämför priser