Pappas trumma POM POM POM.
Lalos trumma PAM PAM PAM.
Babos trumma PIM PIM PIM.Mammas fötter TAM TAM TAM.
Aishas fötter TACK TACK TACK.
Bintas fötter TIN TIN TIN.
Jag älskade verkligen Lalo trummar och därför är det ett kärt återseende för mig att läsa Binta dansar, som är den första boken om den trångbodda och musikaliska familjen med härliga namn som Aisha, Lalo, Binta och Babo. Precis som uppföljaren är det här en bok man läser med en alldeles särskild rytm som förvandlar ord till trumslag, ackompanjerade av Benjamin Chauds färgstarka och lite skruvade illustrationer.
Boken är fantastiskt charmig, men med tanke på hur mycket jag tycker om Lalo trummar hade det nästan varit konstigt om Binta dansar levde upp till mina förväntningar. Då skulle den ha varit overkligt bra. Och visst, den är inte långt ifrån. Men det finns ett par ”men”. I Lalo trummar kastas man direkt in i rytmerna och handlingen, men i Binta dansar får man en betydligt segare start. Och något jag verkligen uppskattade med Lalo trummar var att det inte spelade så stor roll vem som var tjej och vem som var kille, men Binta dansar är det tydligen väldigt viktigt. Det är killarna som är macho och bankar på trummor. Det är tjejerna som är fina och dansar och skakar på rumpan. Varför måste det vara så?
Var är Binta? Ett uppslag ur Binta dansar.
På sistone har vi läst Lalo trummar och Binta dansar varje kväll. De är jättemysiga böcker att läsa båda två och de hör definitivt till våra favoriter. Här sitter Ava och bläddrar i Binta dansar:
Binta dansar är underbar, men jag kan inte låta bli att vara lite besviken. Jag hade hoppats att få skriva ännu ett sprudlande, lovprisande inlägg, men nu hoppas jag i stället på att få göra det om nästa bok i serien. Jag läste precis i Rabén & Sjögrens blogg att arbetet pågår med den och att den heter Babo pekar! Vill ha! Nuuu! Men jag måste visst vänta till juli 2010.
Binta dansar
Författare: Eva Susso
Illustratör: Benjamin Chaud
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 28
ISBN: 9789129666588
Köp: jämför priser
Att läsa Lalo trummar är att dras in i en medryckande rytmkavalkad och förvandlas till Lalos trumma. Jag läser ord, men de låter bombombombom, bombombombom, och rytmerna nästlar sig in i mitt medvetande på ett så genomträngande sätt att jag inte blir kvitt dem. Jag går runt här hemma till takten av en imaginär trumma och formulerar meningar med rätt antal stavelser för att passa in i trumfraserna.