Farbror Dysterkvists resa

Det är sommar och varmt, snart ska pojken till havet och bada. Vid sjutiden. Han har gjort ett flygplan av en galge och en plastpåse. Det flyger jättefort. Och kraschar på en farbrors fötter. Farbrorn ser riktigt dyster ut, ja man kan säga att han ser ut som en riktig dysterkvist.
Han plockar upp flygplanet och konstaterar genast att det behöver modifieras om det ska fungera någorlunda bra. Han fixar och trixar med pojkens flygplan och till slut är han färdig och räcker över det till pojken som surt hävdar att hans flygplan nu är förstört.
– Prova själv, gubbe! säger han.

Farbror Dysterkvist kastar iväg planet som flyger högt, högt. Ännu högre flyger det. Upp i ett stort träd. Där fastnar planet. Pojken blir ännu surare och vill ha ner sitt plan från trädet. Dysterkvist funderar och funderar. Hur ska han få ner planet ur trädet..? Han måste nog klättra upp.
Han tar av sig rocken.

Så klättrar han uppför stegen de hittade vid sidan av trädet. Han klättrar och klättrar, högre och högre klättrar han. Han blir så varm att han måste ta av sig kavajen också. Och så klättrar han ännu högre…

På vägen uppför trädet växer farbror Dysterkvist och hans humör svänger från dystert till upprymt och han blir en annan person. En fri människa och ingen dysterkvist!
En fin bok om att våga, att göra det oväntade.
Det är en lite knasig bok, med en rolig knorr på slutet. Man blir glad i kroppen när man läst ut den här boken! Det är härliga bilder och bra skriven text, lite speciell sådär. Nästan lite poetisk.
Jag känner att jag gör lite kopplingar till den ganska nya filmen Up! Det är lite liknande tema i den här boken. Att man, trots att man är en ganska dyster liten farbror (eller någon annan) faktiskt kan göra oväntade saker!

Farbror Dysterkvists resa
Författare: Anders Nyman
Illustratör: Jens Ahlbom
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 26
ISBN: 9789150109399
Köp: Jämför priser

Mehmet och Lilla Luna

Gunna Grähs har kommit med en ny Hejhej-bok! Den här gången får vi träffa lilla Luna som är ute på gatan och sparkar med sin röda boll, fast hon egentligen inte får. Plötsligt kommer en lastbil full med olika lådor. Det är Mehmet med sin frukt- och grönsaksbil. Han är på väg till torget där han säljer frukt och grönt. Lilla Luna råkar vara mitt i gatan där Mehmet kör och han får tvärnita för att inte köra på henne. Då ramlar en låda med stora röda äpplen ner från lastbilen och gatan blir full av röda bollar.
Mehmet blir arg till en början och tycker att Lilla Luna borde kunna akta sig för farliga bilar. Tillsammans plockar de upp äpplena igen och hittar Lilla Lunas boll därunder.
Hon får ett stort fint äpple av Mehmet och alla är glada igen.

Vi har tidigare recenserat Tutu och tant Kotla här på Barnboksprat. Det här är böcker om människor som stöter på varandra av en slump och blir bekanta med varandra över gränser. Jag tycker det är super. Dessutom är det roligt att Gunna Grähs valt att rikta in sig på människor som inte ursprungligen är från Sverige. Det kan kanske öppna upp sinnet lite på någon! De flesta barnböcker i Sverige har ju svenska barn eller andra människor som huvudpersoner.
Bilderna är roliga och fulla av detaljer om man väljer att studera dem noggrannare. Det är en, för mig, ny typ av bild som jag inte är så bekant med, allt är liksom uppbyggt av små färgfält. Finurligt och fint, om än kanske lite svårt för små barn att uppskatta som vuxna kanske gör. Fast vem säger att de inte älskar det istället!?

Mehmet och lilla Luna
Författare och illustratör: Gunna Grähs
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 24
ISBN: 9789150108279
Köp: Jämför priser

En Liten gånger två

Jag har kikat på två stycken böcker för de allra minsta. Böcker de kan känna igen sig i och ha roligt med. I böckerna är det Liten som vi får följa med. I den ena boken, Litens bästa saker, visar Liten upp olika grejer som hon tycker om. Det är en napp, en leksak, ett gosedjur och så vidare. Saker en Liten tycker bäst om.

I den andra boken, Litens många ansikten, visar Liten sina olika ansikten. Hon är smutsig, hon är ren, hon är hungrig och mätt och så vidare.

Först tänkte jag att det här var en fenomenal idé, en bok med bebisens favorit: en bebis som gör som en själv. Dock tycker jag att den har vissa brister. Bilderna är inte speciellt roliga, dessvärre. Det känns som om författaren kikat igenom sitt privata fotoalbum och plockat ut bilder som passar in. Det är väldigt mycket retrokänsla på böckerna. Det skulle kunna vara trevligt men jag tycker tyvärr att de blir lite trista.
Det vardagliga är å andra sidan något som ju är bra att visa och barn tycker om det. Min dotter är ett år och gillar att titta i de här böckerna. Bebisansikten på alla sidor, kan det bli bättre?
Först när jag läste och märkte att bebisen kallades Liten tyckte jag att det var superbra att de inte satt ett kön på barnet. Dock framkom det sedan att Liten är en flicka. Det hade de kunnat skippa, faktiskt. Det tillför inte något till böckerna att veta att Liten är en flicka.


Liten visar sina bästa saker


Liten har många ansikten

Nu kanske det här låter lite väl negativt, men min dotter tycker om böckerna och jag tror att det är ett gott betyg trots allt.

Litens bästa saker & Litens många ansikten
Författare: Nina Frid
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 12
ISBN: 9789150112344 resp. 9789150112337
Köp: Jämför priser

Små barn kan!

Små barn kan! är en bok om barns utveckling och hur man som vuxen kan vägleda barnet att utnyttja sin enorma inlärningsförmåga. Nu tänker du kanske något i stil med: Toppen! Nu kan jag lära Pelle en massa häftiga saker så vi kan imponera på mormor och morfar! och då kan jag glädjande nog meddela att du har hittat precis rätt. Inte för att boken hjälper dig drilla Pelle för att imponera på andra, utan för att den kan få dig att tänka om. Givetvis är det roligt att visa upp barnets alla färdigheter man är sååå stolt över (det tycker jag också!), men boken tar upp detta som ett stort hinder för barnens utveckling. Inlärning ska inte ske genom att sätta press och få barnet att känna att det måste prestera för att duga. Små barns inlärning bör ske som en lek medan man utnyttjar barnets naturliga vilja att förstå sig på sin omvärld, genom att man upplever och pratar om vardagsfenomen tillsammans med barnet. Även väldigt små barn kan ha glädje av enkla övningar i exempelvis vardagsmatematik.


Ett uppslag ur Små barn kan! med ett härligt foto

Vuxnas förutfattade mening om vad som är rätt och fel är också ett hinder för barns inlärning. I vår iver att hjälpa barnet kuvar vi dess kreativitet. Bättre är att fråga barnet varför hen tycker att det ska vara på ett visst sätt. Då ser vi oftast att barnet tänkt logiskt på sitt sätt utifrån sina referensramar och vi tränar barnet i att uttrycka sig.

Detta är några av de centrala idéer som presenteras i boken tillsammans med fullkomligt bedårande fotografier av underbara barn som många gånger gör mig varm i hjärtat. Till stor del är boken en intervjubok där pedagoger av olika slag får komma till tals. Man får läsa om anknytning, kommunikation, olika former av utveckling hos barnet, matematik i vardagen, inlärningsproblem och bra övningar att göra med barn i olika stadier av utveckling. Jag tycker att allt känns väldigt vettigt och jag blir verkligen inspirerad!


Inlärning med skogen som hjälpmedel

Läs den här boken och bli en bättre förälder!


Små barn kan!
Författare: Jorunn Hansson
Fotograf: Lena Granefelt
Förlag: Ica Bokförlag
Antal sidor: 144
ISBN: 9789153430001
Köp: jämför priser

Underbara vackra böcker

Att barnböcker kan vara vackra att bläddra i tror jag att vi alla känner till, även att berättelserna som de innehåller kan vara mycket vackra. Men visst kan de väl vara ganska vackra även om vi inte öppnar dem? Jag vill presentera några tips från mina barns bokhylla och hur böckerna berikar vårt hem även då de inte blir lästa.

Hemma hos oss har vi som grundregel att barnen ska ha lätt att själva hitta de böcker de vill ha. Istället för att ha en egen barnbokshylla har de fått de nedersta hyllplanen i en brett bokhylle-set. På det sättet blir det också lätt för dem att leta bland vuxenböckerna för att se om det är något som intresserar dem där.

Men jag kände att det ibland blev så att några böcker drunknade bland de andra. Därför köpte jag en tavelhylla och sågade i tre bitar och skruvade fast vid bokhyllans ena kortsida. Där brukar jag ställa upp antingen de böcker som är nyast eller sådana böcker som glömts bort lite.

Bokstöd gjort av en gatsten med leopard-decoupage

De böcker som vi lånat på biblioteket har hyrt in sig i ett rum i dockhuset under en period då detta inte användes så mycket. Men rummet har mer och mer börjat bebos av diverse varelser, så det kan hända att låneböckerna behöver flytta.