Det har kommit en ny Barnkammarbok med sånger för hela kroppen. Med finns klassiska sånger som Imse Vimse Spindel, Klappa händerna och En kulen natt, men även sånger från min barndom som jag glömt av som Tio små indianer och Jag har en gammal faster (som heter Ingeborg).
Samlingen är illustrerad av många olika kända illustratörer som t ex Sarah Sheppard, Kristina Digman, Maria Nilsson Thore och Lisen Adbåge.
Alla sånger innehåller noter som gör det enkelt att följa på t ex gitarr eller piano, men det går ju lika bra att bara sjunga. Med finns också anvisningar om hur rörelserna ska utföras. Det är en riktigt rolig samling sånger och det får igång hela familjen.
Jag beställde boken främst med tanke på min ettåring eftersom rörelsesånger brukar vara poppis i den åldern, men jag fick även full fart på femåringen. Det är kul att vi kan ha rytmik hemma med hjälp av denna bok. Det är även trevligt att få sångerna som dottern sjunger på förskolan och som jag inte kan, på pränt så att även jag kan sjunga med i fortsättningen.
Med följer även en DVD att titta på. Den känns inte alls så töntig som sådana filmatiseringar lätt kan bli och barnen satte genast igång med att skaka sina lurviga framför TVn. Av bokens 26 sånger finns 12 med på skivan. Jag saknar dock några av de visor som jag inte kunde sedan innan på skivan. Det är inte helt lätt att ta ut melodin själv via noterna (och de flesta kan kanske inte noter). Här finns ett smakprov på youtube.
Sånger för hela kroppen är en riktigt bra sångbok som vi kommer att ta fram många gånger.
Lilla Barnkammarboken – Sånger för hela kroppen
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 31
ISBN: 9789163874093
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Joel har precis slutat åttan och har hela sommarlovet framför sig. Men det kommer till stor del att bestå av att vara barnvakt till småsyskonen Max och Hanna som är tvillingar. Föräldrarna har köpt ett gammalt vandrarhem med tillhörande boningshus långt ute i skogen som de ska renovera och öppna upp för gäster så fort de bara kan. Joel och hans storasyster Agnes är inte direkt överförtjusta i hela grejen, de hade helst stannat kvar i stan om de hade fått bestämma.