Den lilla trädgårdsmästaren

den lilla tradgardsmastarenEn kort saga med fint och eftertänksamt innehåll. Den lilla trädgårdsmästaren beskriver känslan av att alltid fortsätta kämpa. Om att leva ett stilla liv och att i detta till synes oansenliga lilla livet skapa små mirakel av liv och lustfyllt varande.

Matdags Att bli glad och lycklig av sin trädgård. Men ändå stundtals ha känslan av att inte räcka till för kunna sköta allt till bästa resultat. Allt för att kunna överleva och fortsätta ha drömmar och motivation.

Hus och hemOch att i det tysta få oväntad hjälp. Om en blomma som ger hopp och någon som också ser denna hoppfulla blomma och hjälper till, fast trädgårdsmästaren och hjälparen är omedvetna om varandra.

Det är en poetisk och hemligt liten saga för de minsta och för dem med ett sinne för att försöka och hoppas, hoppas och Ã¥ter hoppas. Detta vill sagan förmedla. Absolut. För mig är det förstÃ¥eligt, men jag tror att den kan upplevas kort och intetsägande vid en snabb genomläsning. Texten har sitt enkla, men djupa budskap men…

Kraftblomma… det är Emily Hughes bilder som ger det magiska i sin grönskimrande detaljrikedom. Det är blom- och grönsaksframställandet som ger fantastiska sagolika trädgÃ¥rdsbilder.

 

 

Den lilla trädgårdsmästaren
Författare: Emily Hughes
Antal sidor: 40
Förlag: Rabén & Sjögren (2016
ISBN: 9789129699234
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Pelle vill inte flytta

Pelle bor tillsammans med sin mamma Karin och pappa Johan i en lägenhet i stan. Pelle kommer snart att få ett syskon och hans föräldrar bestämmer sig för att familjen ska köpa ett hus och flytta ut från stan. Den kommande flytten väcker många tankar hos Pelle. Kommer han att få vänner där? Kommer de vänner han har att förbli hans vänner? Kommer bästa vännen Melker kunna förbli hans bästa vän? Pelle bestämmer sig för att han inte vill flytta.

bild 1 (5)

Familjen går på många visningar. De hus som Pelle tycker om tycker inte föräldrarna om och vice versa. En dag hittar de äntligen ett hus som alla tycker om men det gör även många av de andra husspekulanterna och Pelle förstår att han måste göra något drastiskt för att de ska tappa intresset. Pelles bus resulterar i att de inte köper huset och att de måste leta vidare vilket betyder flera visningar på bekostnad av strandbesök och fotbollsspel. Men så en dag händer det oväntade! De hittar det perfekta huset, ett hus som faktiskt även Pelle vill flytta till, och i området bor det en pojke som heter Edvin som precis som Pelle tycker om att spela fotboll. Det kanske kan bli bra när man flyttar ändå?

Berättelsen om Pelle och hans motvilja till att flytta ifrån det som känns bekant och tryggt till det som känns ovisst ringer i en klocka hos läsaren som har flyttat flera gånger under sin uppväxt. Ibland känns en flytt svår men ibland blir den, som i Pelles fall, något väldigt lyckat och bättre än vad man kan föreställa sig. Just det att föreställa sig sin nya verklighet är något som kan inspirera barnet till att se fram emot en flytt och är också det som i berättelsen är nyckeln till att Pelle ändrar inställning till den kommande flytten. Pelle använder sin fantasi till att tänka sig in i hur det kommer att vara att bo i det nya huset vilket skapar en längtan efter det främmande och sakta ersätter den initiala rädslan för det.

Bokens tjugotvå kapitel ackompanjeras lågmält av blyertsteckningar där Pelle och hans intressen står i fokus.

bild 2 (3)

Pelle vill inte flytta
Författare: Mikael Rosengren
Illustratör: Peter Häggström
Kapitel: 22
Förlag: Idus (2015)
ISBN: 9789175772233
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Löftet

loftetI en grÃ¥ stad som verkar sakna liv, där människor försörjer sig pÃ¥ att sno väskor och plÃ¥nböcker, möter vi en berättare. En dag när hen ska sno en väska frÃ¥n en tant, säger hon: ”Om du lovar att plantera dem, sÃ¥ släpper jag taget”. Det leder till nÃ¥got som förändrar allt.

I ett grått, individuellt samhälle som många gånger verkar ha tappat bort kärleken, vill denna bok visa på något stort, fint och viktigt. Den vill visa på att enkla saker, som några ekollon, kan ge ljusglimtar och till och med förändra liv. Är det inte precis vad vi behöver? Små glimtar av något bättre, som kan få växa och förhoppningsvis flytta på allt det grå.

Boken klassas som en barnbok. Jag tror den vill ge hopp och inspirera till ett mer kärleksfullt liv med mottot ”pay it forward” istället för ”behÃ¥ll allt det goda för dig själv”. Jag tror pÃ¥ att boken kan ge barn nÃ¥got bra. Jag tror ocksÃ¥ pÃ¥ att boken kan bli en ögonöppnare för vuxna, för vad vi sprider vidare till vÃ¥ra barn och hur de ser pÃ¥ världen. Bild och text samverkar pÃ¥ ett effektivt sätt och förstärker budskapet som fortfarande berör. Rekommenderas!

Löftet
Författare: Nicola Davies
Illustratör: Laura Carlin
Översättare: Åsa Lind
Förlag: Rabén & Sjögren (2015)
ISBN: 9789129695243
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Mamman som slutade sjunga.

mamman som slutade sjunga omslagJag tilltalas av det här omslaget. Det är liksom gåtfullt. Den bortvända mamman och det lekande barnet. Känslan väcker både harmoni och olust hos mig. Och vad är det för fåglar och vad har de för betydelse?

Amelias mamma jobbar på Operan och lever på sin röst. Hon sjunger alltid, på jobbet och hemmavid men en dag kan hon inte längre sjunga.

”Jag har fÃ¥tt en tupp i halsen”, säger mamman. Eller är det en krÃ¥ka?

Mamman bild

Amelias mamma har hamnat i en depression. Då mamman försvinner alltmer in i sitt mörka inre så upplever Amelia det som att den färgglada mamman blir gråare och gråare. Hon klarar inte av vardagen och hon orkar inte ens följa med på Amelias skolavslutning. Vad är det som egentligen händer? Amelias oro för mamman ligger som en stor börda över henne. Hon saknar sin mormor och tryggheten som alltid fanns där men mormor är död sedan en tid tillbaka.

Det här är en bok från 6 år och uppåt, som skildrar en vuxens depression ur ett barns perspektiv. Jag tycker om att författaren inte krånglar till det. Det här är Sofia Weiss debut och det är inte ett lätt ämne hon tar sig an men jag tror absolut på att det är en bok som behövs. Språket är enkelt och sakligt och handlingen finstämd.  Sorg, stress och depression drabbar nog oss alla emellanåt i livet och när det drabbar en förälder kan det vara mycket skrämmande för de barn som finns i närheten. Boken öppnar upp för samtal. Inget barn ska behöva skämmas för att deras föräldrar mår dåligt och om vi pratar öppnare om psykisk ohälsa så kan vi stötta och hjälpa varandra. Jag gillar mycket scenen där Amelia får förklarat för sig vad depression är. Just författarens sätt att göra det svåra så enkelt och avskalat tyckte jag om. Så det är ingen tung bok utan den lämnar en fin känsla efter sig.

 

Mamman som slutade sjunga
Författare: Sofia Weiss
Illustratör: Aurora Lindfelt
Bokförlag: Idus
Utgiven: 201606
ISBN: 9789175773872 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris