Recensioner & boktips – Sida 352

Utan att säga hej då

Det här kunde ha varit en ganska ordinär ungdomsroman där flicka möter pojke och tycke uppstår. I den här boken börjar det med att de båda är bästa vänner, men en dag visar det sig att pojken vill mer – han är kär i flickan (man får inte reda på vad huvudpersonerna heter, så jag får kalla dem pojken och flickan). Flickan blir skrämd av att pojken är kär i henne, hon vill inte veta av det för hon är rädd att förlora vänskapen. Detta leder till att de undviker varandra och en dag ser flickan att pojken har skaffat en flickvän. Först då förstår hon att hon har känslor för honom, inte bara som en vän!

Efter ett tag börjar flickan också träffa någon, men det känns bara fel och hans läppar smakar som gammalt tuggummi. Det här är väl en klassiker; att försöka göra den man vill ha svartsjuk genom att själv träffa någon. När de två står och kysser varann kommer pojken förbi och plötsligt bestämmer sig flickan för att det får vara nog, nu ska han få veta hur hon känner! När hon till slut vågar berätta visar det sig att han inte heller fått det att funka med sin flickvän, hon hade inte fått honom att glömma vem han egentligen var kär i.

Flickan och pojken blir alltså ihop med varandra och här kunde berättelsen ha slutat med att alla levde lyckliga i alla sina dagar, men historien tar en annan vändning visar det sig. Först får vi läsa om deras trevande osäkra förälskelse och hur de sen vågar öppna sig för varann och allt är rosenrött och sött. Sen händer något oväntat. Något som får en att känna starka känslor. Något som en förälskad flicka inte alls ska behöva vara med om…

Läs boken!

Utan att säga hej då
Författare: Kerstin Erlandsson-Svevar
Förlag: Hegas
Antal sidor: 109
ISBN: 9789185877959
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Nu är det fåglarnas, svamparnas och bärens tur

Nu har det kommit två nya böcker i Björn Bergenholtz fina bokserie Känn igen 25 x och den här gången är det fåglarnas, svamparnas och bärens tur (de två sistnämnda delar bok). Förra gången, när det handlade om blommor och fiskar hakade jag upp mig väldigt på att det var ett sådant tjat om att äta fiskarna, men eftersom jag älskar svampar och fåglar såg jag ändå fram emot dessa böcker. Kanske gillar jag dem tillräckligt mycket för att ha överseende med att knölsvanen kallas för ”mycket mat!”… Jag gillar i alla fall väldigt mycket att skator beskrivs kärleksfullt:

Skator är snygga. Det är lätt att glömma bort, eftersom dom är så vanliga. Många utländska besökare blir ofta avundsjuka på oss, för dom där tjusigt svartvita fåglarna som finns runt omkring oss. Och kolla själv, helst en solig dag, då är dom supersnygga. Då skimrar dom långa stjärtarna i både grönt och lila! Dessutom är skatorna händiga. Redan runt jul börjar dom samla pinnar till sina bobyggen. Till slut kan skatbona se ut som stora, spretiga rishögar högt uppe i träden.

Jag håller verkligen med! Efter vår bröllopsresa till Tobago, där vi tittade väldigt mycket på vackra fåglar, har jag tittat på fåglar på hemmaplan också. Skator är väldigt tacksamma att titta på, de är faktiskt fina och dessutom har de en himla massa roliga ljud för sig.

Visste du att kråkor inte äter kråkbär, att blåbär kan förväxlas med odon och att Karl XIV Johan älskade svampstuvning på stensopp, som även kallas Karljohansvamp? Detta och mer kan du lära dig av boken om svampar och bär. Den ger en bra genomgång av sådant som är gott att äta, sådant som inte är något att ha och sådant som man absolut ska undvika för att det är giftigt.

När jag läser dessa böcker känner jag att jag nog var lite väl hård mot de första två, för att jag blev irriterad av tjatet om att plåga och äta fiskarna. Nu tycker jag faktiskt att dessa böcker är riktigt mysiga. Det märks att de är skrivna av någon som älskar naturen och att se alla dess fascinerande detaljer, och som dessutom kan återge dem både i rena, naturtrogna bilder och i text.

Känn igen 25 fåglar
Författare & illustratör: Björn Bergenholtz
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129676105
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Känn igen 25 svampar och bär
Författare & illustratör: Björn Bergenholtz
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129679014
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Vägen till den första cross-tävlingen

Till crosskörning hör motorljud, grussprut och gärna lervälling, helst ska man ju ha en egen motorcykel och någonstans att köra också! Men det är fler saker som behövs: skyddsutrustning, utbildning och gärna intresserade föräldrar, och helst en egen mekaniker. Till all lycka har Vilmer det som behövs när han får en inbjudan till Knatte-cupen…

Vilmer är en kille på sju år som är bra på många saker, tillexempel fotboll, hundar, problemlösning och att prata med folk. Han är ganska bra på teckning också – även om mamma tror att teckningen på fröken föreställer en rymdgubbe. Men bäst är han nog på att köra cross.

Mycket hinner hända innan han kommer så långt som till sin första tävling. Byxorna är för stora, han har bara slalomglasögon och brorsans gamla stövlar, och den begagnade motorcykeln är inte precis i toppskick. Som tur är finns intresse, kunskaper och erfarenheter i familjen: storebror Walter kan både mecka och köra, pappa har kört cross som ung men blivit tvungen att sluta på grund av skador. Mamma uppmuntrar och berättar om sina intressen och segrar i andra sporter. Vilmer har nyss avlutat sin guldhjälmsutbildning och fått den licens som man måste ha för att få tävla. Det är klart att han önskar sig nya fina grejer som konkurrenten Philip, men Vilmers föräldrar har ont om pengar.

Tillsammans med kompisen Saga, som också ska köra tävlingen, går han ut för att jaga sponsorer; men vem vill sponsra någon som aldrig har tävlat och knappt ens har tränat på banan…

Egentligen blir nog inget som han har förväntat sig. Det första träningspasset blir dramatiskt innan Vilmer ens kommit ut på banan. En döende hund och en arg tant spelar viktiga roller, förändrar och håller på att sätta stopp för karriären innan den ens har startat.

Vilmers positiva attityd och en tredjeplats räddar hans ära och väcker sponsorernas sympati, säkert kommer han att fortsätta att utvecklas till en god tävlingsåkare i seriens kommande delar.

Berättelsens karaktärer är bekantskaper ur ’det verkliga livet’ – även om vi helst skulle vilja slippa en del av dem. Vilmers möten med människor i olika ställningar och åldrar är något jag uppskattar, även om vissa överdrifter är lite störande. Cross kan väl knappast räknas som lagsport; eget ansvar, säkerhetstänkande och skicklighet är avgörande, inte att ha det senaste – vilket väl framgår. Boken kräver att läsaren är lite insatt i ämnet motorcyklar/motorsport/crossåkning men god hjälp ges i faktadelen längst bak.

Johan Unenge är bra på att illustrera motorcyklar och körsituationer, de övriga illustrationerna är mer intetsägande eller kanske snarare lite anonyma. Ett plus ger jag för väl anpassat språk, lagom långa meningar för målgruppen 6-9år, och för textstorleken modell ’något större’.

Glädjande att häst-, fotbolls- och ishockeyböcker har kompletterats med en serie om motorsport som många unga, särskilt på landsbygden, gillar att hålla på med.

Titel: Vilmers första tävling
Text: Susanne Bengtsson
Illustrationer: Johan Unenge
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 93
ISBN: 9789129677645
Jämför priser:

Köp: exempelvis på Bokus eller Adlibris

Pojkarna

Kim, Bella och Momo är 14 år gamla och klamrar sig fast vid barndomen. De håller sig mest för sig själva och ägnar sig åt sina gamla vanliga barnsliga lekar i ett försök att fly från de svällande nya formerna som får pojkarna i klassen att se på dem med nya blickar. Och pojkarna nöjer sig inte med att se, de tvingar sig på flickorna, de tar på dem och slänger hemska ord efter dem.

Så växer det upp en märklig blomma i Bellas växthus. Det är tydligt från första stund att det är någonting magiskt över den. Så provar flickorna en sen kväll att dricka dess söta nektar och upptäcker att den förvandlar dem till pojkar för resten av natten. De ger sig ut på stan där pojkarnas blickar äntligen är neutrala. De börjar umgås med dem på lika villkor. Kim blir helt fast och får svårare och svårare att acceptera att hon ska leva som kvinna. Hon fortsätter att dricka blommans nektar långt efter att Bella och Momo slutat, långt efter att blomman slokar av påfrestningen, långt efter att vännerna bett henne sluta. Hon är fast, hon vill vara pojke och hon vill bli sedd av den småkriminelle Tony, som låtit henne bli hans högra hand som pojke men som ser på henne med avsmak när han ser henne som flicka. Men blomman kommer inte att leva för alltid och nätterna med Tony tar henne längre och längre bort från sitt liv som snäll flicka.

Det är inte någon vacker bild av pojkar och flickor som Schiefauer målar upp i denna magiska bok, men det är inte fråga om en normaliserande stereotypisk berättelse, utan mer som en saga om ett intressant experiment som kräver att könsrollerna spetsas till. Boken fångade mig omedelbart. Jag läste den under en enda kväll; jag började medan Ava tittade på film och drack välling, fortsatte under den extremt långa läggningen (jag försöker lära henne att somna utan att jag också sover och då måste jag läsa något bra för att hålla mig vaken…) tills det blivit för mörkt och läste den sista snutten efter att hon somnat. Schiefauer målar vackert med språket och bygger effektivt upp spänning och stämning i sina scener. Boken vävde in mig i sin magiskt skimrande, mörka värld och jag ville inte gå därifrån förrän jag läst klart.

Ett extra plus för att omslaget är så snyggt! Mycket snyggare i verkligheten än på bild!

Jag kan även rekommendera Jessica Schiefauers debutbok Om du var jag, som jag har läst tidigare.

Pojkarna
Författare: Jessica Schiefauer
Förlag: Bonnier Carlsen (2011)
Antal sidor: 188
ISBN: 9789163868665
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus
Fler recensioner: Apple, dear? | Amelies boktips | Have you read this one? | Books and strawberries

Varför gråter pappan?

Varför gråter pappan? är en ”känslodeckare” om Alvdis och Hamsa som får syn på en pappa som sitter på en bänk och gråter. Varför är han ledsen? Fantasin skenar iväg med barnen och när de ger förslag får man samtidigt en liten inblick i deras egna liv.

Duon Kristina Murray Brodin (författare) och Bettina Johansson (illustratör) har gjort fina böcker förut (Tyranno, Maskerad och Världens mamma och en katt), men det här är den första som ges ut på Olika förlag. Jag hoppas att de fortsätter jobba ihop, för de blir bara bättre och bättre. Text och bild samarbetar perfekt i ”Varför gråter pappan?”. De normbrytande detaljerna, som är ett signum för böcker både från skaparduon och från Olika förlag, kommer till stor del fram i bilderna. När det i texten står att Alvdis mamma ville vara ifred lämnas det åt texten att visa att hon var upptagen med att meka med bilen. Och när Alvdis säger att hen tappat sin dinosaurie visar bilden att det hände när hon åkte bakpå motorcykeln med mamma. Jag tog först för givet att Alvdis är tjej och Hamsa kille, men vid närmare eftertanke framgår det faktiskt inte. Och det är skönt, tycker jag.

Ett uppslag ur Varför gråter pappan?, klicka för större.

Sa jag att jag älskar Bettina Johanssons bilder? Det gör jag!

Som vegan uppskattar jag lite extra att ett av de normbrytande inslagen faktiskt handlar om mat:

– Pappan kanske är hungrig, säger Hamsa. För att maten är slut.
– Ja, han kanske vill ha falafel, säger Alvdis. Eller makaroner med ketchup.

Falafel, inte köttbullar! Och det passar så perfekt nu när min dotter äntligen har börjat tycka om falafel efter att ha vägrat smaka hur länge som helst. Kanske är det kanske rentav boken som inspirerat henne? Boken gick för övrigt hem hos oss båda, hon lyssnade väldigt koncentrerat när jag läste den för henne. Jag läser den gärna många gånger!

Varför gråter pappan?
Författare: Kristina Murray Brodin
Illustratör: Bettina Johansson
Förlag: Olika förlag (2011)
Antal sidor: 36
ISBN: 9789185845583
Smakprov: hos provläs.se
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus