I den här boken finns fakta om alla möjliga och omöjliga delar av kroppen. Ett 60-tal texter, varav ca 48 är originaltexter skrivna för just den här boken. Resterande texter kommer till största delen från boken Kanel och Kanin, dikter om kroppen. Här följer några exempel på texttitlar som finns i boken:
- Hur många kön har du?
- Alf spyr ner sin näsdräkt
- Bajs
- Det snälla slemmet
- Bara vila gör oss trötta
- Heddas mammas mage
Alf spyr ner sin näsdräkt är riktigt dråplig; klass 1 Rönnen har satt upp en teaterföreställning om vad som händer när kroppen blir sjuk. Alf och Maja spelar näsa och virus och till en början går allt jättebra. Tills Alf plötsligt blir som förstenad och sedan kräks rakt ut! Stackars kille! För mig som har läst Smarta små upptäcker skolan (där man får följa klass 1 Rönnen) är det trevligt att återstifta bekantskapen med skolbarnen.
Boken innehåller en fin mix av fakta och fiktion; här finns också lite experiment man kan prova och ett stort kroppstest att göra. Dikter, slangord och en uppsjö av helt otroliga illustrationer finns här också. Utan att tala om vad boken kostar kan jag konstatera att man får mycket för pengarna om man införskaffar den! Jag hoppas det kommer fler böcker i serien ”Smarta små”, för de är verkligen helt fantastiska tycker jag.
Barnboksprat har recenserat de två föregående böckerna i serien också; Smarta små upptäcker naturen och Smarta små upptäcker skolan.
Smarta små upptäcker kroppen
Författare: antologi
Förlag: Rabén & Sjögren (2014)
ISBN: 9789129689440
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag gillar språk och jag gillar grammatik. Atjimpa är en hejdlös saga om när en vetenskapsman hittar ordet atjimpa – alla vill använda det men ingen vet vad det betyder eller vilken ordklass det tillhör. Eftersom ordet hittades i en mycket gammal bok frågar man tant Augusta, 137 år, och hon berättar att det är ett verb: atjimpera. När folk inte visste vad de skulle göra så atjimperade de. Efter ett tag kommer dock en lingvist och hävdar att det är ett substantiv. Plötsligt har folk sett levande atjimpor utomlands, någon vill ha en atjimpa som bordsdekoration och folk börjar säga ”Vilken himla atjimpa”. Då kommer vetenskapsmannen fram till att det nog är ett adjektiv som i ”Vilken superatjimpig grej”.



