Recensioner & boktips – Sida 215

Knöl & Bök och monstertoaletten

Knöl och Bök är båda två bajsnödiga. Bök har inga problem att uträtta sina behov i toaletten men Knöl är livrädd för monstertoaletten som är enormt stor och full av huggtänder! Han vill hellre ha en blöja på sig men morfar kan inte hitta några och försöker övertala den alltmer plågade Knöl att göra som storebror. Hur ska det gå? Ska Knöl våga gå på toaletten till slut?

Det är andra gången jag träffar Knöl och Bök. Knöl och Bök och dammråttorna handlade om regler hemma, samarbete och hur man gör saker och ting ordentligt. Knöl och Bök och monstertoaletten tycker jag berör ämnen som rädslor, vänskap/syskonskap och hur man hjälps åt att lösa ett problem. Ämnen som är viktiga att ta upp och som jag tror att många barn känner igen sig i. Det är lätt att känna sympati för lilla rädda Knöl och dela hans glädje när han äntligen vågar ta steget, både för mig och för barnen som lyssnar uppmärksamt när jag läser högt. Engström håller språket lättsamt och humoristiskt även denna gång och de karaktäristiska upprepningarna som hon använder sig av sätter sig direkt i minnet hos den lilla läsaren. Till exempel:

Kissringen är röd.

Kissringen gör hålet litet.

Kissringen har inga tänder.

I båda böckerna finns det en minnesvärd karaktär som jag uppskattar mycket. I den förra är det coola Morbror Mojäng och i denna är det trygga Morfar. Det är fint när andra vuxna än föräldrar får bidra till handlingen även i böcker för riktigt små barn!

Knöl & Bök och monstertoaletten
Författare: Tina Engström
Bild: Millis Sarri
Förlag: Vombat (2014)
ISBN: 9789186589462
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Dåtid, nutid, eller framtid…

En högst personlig gästbok för både gäster och barn.

När man är barn består en stor del av de omgivande människorna av sådana som är äldre än man själv – som släktingar och föräldrarnas vänner. Genom att låta dessa skriva i barnets gästbok skapar man relationer och tidsdokument – och säkert har man roligt både när det skrivs/ritas och många gånger i framtiden (det finns en risk att man också förfasar sig).

Inledning: så här ser världen och tillvaron ut som barnet föds in i – de omgivande förutsättningarna.

Vidare: det här vill de vuxna förmedla och berätta. På en vertikal tidslinje som täcker 140 år markeras en tid och något berättas – det kan vara något som, med författarens ord eller bild, utspelade sig eller är relaterat till 1910 eller en dröm/vision om något som kommer att ske år 2045… till texten ritar man sitt självporträtt. På motstående sida finns rader med några vägledande förtryckta ord; hur den skrivande associerar och tänker, den tid de lever i och dess relation till barnet kommer att forma de tips och råd som barnet får med sig in framtiden. ”Våga”…, ”Lär dig”…, ”En bok värd att läsa”… – är några av utmaningarna.

Gäst nummer 1 och 2 är barnets VIP-gäster – det är föräldrarna som får ordet. De berättar om sitt barn och i samma stund delar de med sig av sig själva; det de vid skrivtillfället vill förmedla om/till barnet. Relationen – du, jag och livet: hur livet började, vad du tycker om, vad de vill lära dig o.s.v. Sen får gäster komma till tals och dela med sig av sig själva och sin livsvisdom i förhållande till barnet.

Möjligheterna till fritt berättande och tipsande, men med någon vägledning, tilltalar mig mycket – om inte gästerna osäkert tjuvkikar allt för mycket på vad föregående gäst har skrivit kan livsviseboken utgöra ett kreativt inslag för ’framtiden’. Frågorna/de påbörjade textraderna som vänder sig till föräldrarna skiljer sig inte så mycket från de övriga gästernas, kanske skulle boken ha vunnit på att ha större variation: 34 personer som tipsar om böcker kan visserligen ge en bra bredd men jag hade föredragit några fler rader att uttrycka sig på, exempelvis i frågan om vad lycka är, framför mängden och likheten i vissa typer av frågor.

Självporträtten, de djupare frågorna och tidsdokumentationen är nytänkande höjdare som skiljer denna gästbok från mera stereotypa ”Mitt barn”- ifyllningsböcker som bara vänder sig till föräldrar och barn. Inga gulliga bilder av en duktig konstnär utan medförfattarnas bilder av sig själva. En jämförelse är egentligen fel – den ena kompletterar den andra. Jag gillar verkligen Thyra Brandts idé men är inte helt estetiskt överens med textlayouten på omslaget – däremot trivs jag med dess mjuka vaddering.

Min första gästbok : för tips & råd i livet
Författare: Thyra Brandt
Förlag: Ordalaget Bokförlag (2015)
ISBN: 9789174691153
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

En hunds memoarer

En hunds memoarer är en bok skriven av Carina Wolff-Brandt om hennes hund Brandys alla påhitt. Brandy är en rastlös airdale terrier som inte drar sig för att ta saken i egna händer och ge sig ut på äventyr på egen hand när andra inte gör det med honom. Det resulterar i en del utflykter till platser där hans närvaro ibland välkomnas och ibland inte. Bland annat åker han buss där han lär känna två flickor som tar med sig honom hem, besöker en simhall där han skämmer ut ett av barnen i familjen och gör spontana besök i grannområdet. Igenkänningsfaktorn för alla oss, som är eller har varit hundägare, är stor och ett och ett annat leende sprider sig över mitt ansikte när jag läser boken.

Boken riktar sig till barn i åldern 7-12 år och språket är väl anpassat därefter. Meningarna i kapitelboken är korta och koncisa och utgår ifrån hundens eget perspektiv. Berättartekniken som författaren använder sig av liknar en redogörelse för samtliga hyss som Brandy gör där varje kapitel är ägnat ett eller ett par upptåg. Detta gör emellanåt att texten känns som en lista där övergångarna mellan historiens olika delar blir lite kantiga i stället för en, i mitt tycke mer önskvärd, böljande berättelse om en kär familjemedlem där mer tid skulle ha lagts ner på relationerna mellan hunden och till exempel barnen i familjen än på själva rackartygen. Varje kapitel börjar med ett rim som ger en vink om kapitlets innehåll som känns kul och upplyftande både vid läsning på egen hand som vid högläsning.

Jag uppskattar de många illustrationerna av hunden som fångar en airdale terriers pigga uttryck såväl som kapitlens sidhuvud och bokens omslag som påminner mig om sjuttiotalets varma färgsättning!

En hunds memoarer
Författare: Carina Wolff-Brandt
Layout: Tuire Aho
Antal sidor: 81
Förlag: Vingpennan (2005)
ISBN: 9519878785
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Rita lätt: Fantasifigurer

I några få steg kan ett resultat nås via denna lilla bok! Ett resultat som dessutom liknar någonting. Här finner jag äntligen en bok med bilder som visar att det går att göra något roligt av bara ett par streck och former, som byggs på. Och lite färg förstås. En bra manual för den som kört fast i att få fram en figur som alls liknar en figur av något slag.

Välj på t.ex.: ett skelett, en drake och Kleopatra! Sedan kan möjligheterna till att skapa en serie infrias. Esbjörn Jorsäter ger också tipsen på att få fram enkla ansikten och figurer som visar känslor. I många andra fantastiska böcker har denne skapare visat att det finns goda knep att teckna varelser och ting i vår omvärld. Just denna bok är enkel och vänder sig till de små i sitt direkta tilltal, men det ger också en fin möjlighet att göra något kreativt tillsammans med barn. I samma serie finns boken Rita lätt: Djur.

Tidigare finns en av alla i den rika bokfloran recenserad av Sanna Juhlin här på Barnboksprat: Teckna vilda djur.

Skelett

Kleopatra

Rita lätt: Fantasifigurer
Författare & illustratör: Esbjörn Jorsäter
Förlag: Bonnier Carlsen (2015)
Antal sidor: 48
ISBN: 9789163882777
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Järnprovet

jarnprovet Holly Black ligger bakom Spiderwick-serien och Cassandra Clare har rönt stora framgångar med The Mortal Instruments-serien. Det här är deras första samarbete där fem böcker är planerade i serien och de har skrivit vartannat kapitel. För egen del är detta det första jag någonsin läser av endera författaren men vad jag förstår har Cassandra Clare inlett sin författarkarriär genom att skriva Harry Potter-fan fiction. Det är också ganska många som har synpunkter på att denna bok är alltför lik just Harry Potter och de lyfter en rad paralleller. Och ja, självklart finns det likheter.

Järnprovet handlar om en 12-årig kille med magiska krafter vid namn Callum. Hans pappa råder honom hela livet att att aldrig lita på trollkarlar, att inte lyckas med någon uppgift en trollkarl ger honom och att aldrig någonsin följa med till trolldomsskolan Magisterium. På antagningsprovet till skolan försöker Callum därför att misslyckas men det går inte vägen och istället befinner han sig snart på skolan som järnårselev. Tillsammans med Aaron och Tamara blir han lärling åt mäster Rufus och de påbörjar det äventyr som järnåret kommer visa sig att bli.

Jag tänker inte rada upp de likheter som finns med Harry Potter för jag tror att denna bok kommer att få i princip två sorters läsare; dels de som bara ser dessa likheter, nedtecknar långa listor med dem och klagar högljutt. Dels de som förvisso noterar dem och inledningsvis tänker att ”jaså, jaha en Potter-kopia minsann” men sedan struntar i dem för att den här boken har en egen story med sina egna karaktärer och den utvecklar sig riktigt, riktigt bra. Hela Magisterium är som en egen liten värld fylld av både faror och sköna ställen att hänga med kompisarna på. Jag har själv en tolvåring i huset och kan ibland tycka att bokens karaktärer känns aningen äldre än sina 12 år men Callums person växer också ganska mycket genom boken. Slutet är häftigt och jag ser mycket fram emot bok nummer två i serien.

Järnprovet

Författare: Holly Black & Cassandra Clare

Serie: Magisterium 01

Förlag: Bonnier Carlsen (2015)

ISBN: 9789163874246

Antal sidor: 384

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris