Kapitelböcker – Sida 84

Tavlan i Tallkrogen (Kalle Skavank del 10)

Trots att detta är den tionde boken om barndetektiven Kalle Skavank och hans ”kollega” Dilsa är det första gången jag hör talas om dem. Enligt beskrivningen hos förlaget är Kalle och Dilsa Stockholms södra förorters i särklass coolaste detektiver. Hur gammal Kalle är får man inte direkt reda på, men gissningsvis runt 12 år? Svårt att säga. Eftersom han jobbar extra i pappans kiosk borde han egentligen vara äldre…

I den här boken får Kalle och Dilsa ett uppdrag; en 6-årig flicka vid namn Wilma vill veta vem som har stulit och krossat en mycket värdfull Mingurna från hennes hem. För att ta reda på vilka som är misstänkta får Kalle och Dilsa spana en hel del, använda sig av Internet och diverse knep. Till en början finns det flera misstänkta med olika motiv, men efter en del snokande tycker de till slut att de har hittat en person som har ett väldigt starkt skäl till att både stjäla och förstöra urnan. Men hur ska de kunna bevisa det? För att hitta bevis utsätter de sig för stora risker och faktiskt begår de brott till och med (men det verkar inte polisen bry sig om…). Hur som helst så klarar de upp mysteriet till slut.

Jag tycker lite sisådär om boken. Jag och sonen har läst många av böckerna om Lassemajas detektivbyrå tidigare och dem gillar jag. Det här känns inte lika bra på något vis, jag gillar inte att barn utsätter sig för så farliga saker och att de som sagt gör sånt som inte är helt lagligt även om det är en påhittad historia. Det är väl en helt ok barndeckare, men den ger mig tyvärr inte mersmak. Kanske ska jag läsa den för 6-åringen och få hans utlåtande istället?

Barnboksprats Malin har recenserat några av de andra böckerna om Kalle och Dilsa, och hon gillar dem! Läs hennes recensioner här, här och här.

Blir du nyfiken på Kalle Skavank-böckerna finns en hemsida att kika på här.

Tavlan i Tallkrogen
Serie: Kalle Skavank (del 10)
Författare: Petrus Dahlin
Illustratör: Sofia Falkenhem
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 139
ISBN: 9789129680447
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sifferplaneten

Sifferplaneten handlar om syskonen Markus och Marianas andra rymdäventyr med den kufiske farbror Albert (Den första boken, Rymdresan, kan ni läsa om på bokens egen sida här). Författare till böckerna är Christer Fuglesang, docent i partikelfysik och Sveriges förste och hittills ende astronaut. Hans yrke och intresse gör stora avtryck i boken, där sagan blandas med verkliga fakta som har med rymden och fysik att göra. Här och där finns hänvisningar till en faktadel som finns längst bak i boken, där allt från fotosyntesen, neutriner och primtal förklaras. Bra tycker jag, som har en extremt vetgirig 6-åring hemma. Som vuxen kan man också lära sig mycket intressant!

Farbror Albert (som är misstänkt lik en viss Einstein till utseendet), har reparerat sin rymdraket Månlisa och frågar Markus och Mariana om de har lust att följa med på en tur till Jupiters måne Europa. Självklart vill syskonen det. När de far över jorden tar Albert död på en myt, nämligen att man kan se kinesiska muren från rymden (en myt som jag också hört och trott på, tills nu).

De landar på Europa där Albert har tänkt undersöka om det finns liv genom att tina upp is med hjälp av laser. Sedan förra rymdresan vet jag att Alberts uppfinningar kanske inte alltid fungerar till 100%, och det första som händer är att lasern går sönder. Han blir väldigt besviken, men så påminner barnen honom om att han faktiskt sett liv på en planet de passerade under sin förra rymdresa så de åker dit istället.

Luften på den planeten liknar jordens såpass mycket att de kan gå ut ut rymdraketen utan problem. De promenerar ett tag i allsköns ro, men helt plötsligt dyker ett fruktansvärt monster upp och jagar dem! Rätt som det är sveps syskonen upp i luften och landar på en stor plattform uppe i ett högt träd. Där står en grupp varelser som är gröna och blå, har långa armar, sex fingrar på varje hand och säger ”Xyzligt trgultn hoganhogan glutt!”. Lyckligtvis dyker det upp en manick som kan översätta allt som sägs. Markus, Mariana och Albert har hamnat i Trädkronelandet på Planet Fyra visar det sig.

När Markus och Mariana pratar med och lär känna barnen från Trädkronelandet (Prins Ett, Prins Två, Prins Tre och Prinessan Två) får de veta att ett av deras syskon, Prinsessan Ett, har blivit bortrövad av Bergsfolket. Bergsfolket har troligtvis gjort detta för att vinna en Räkneolympiad (prinsessan är bäst på att räkna) och så tror de att Bergprins Ett är kär i henne också. Efter maten börjar barnen smida planer på hur de ska kunna rädda Prinsessan Ett, vilket visar sig bli ett hisnande äventyr!

Jag har läst både Rymdresan och Sifferplaneten tillsammans med min 6-årige son, och vi gillar dem båda två. Mixen mellan saga, spänning och vetenskaplig fakta är både bra, lagom och intressant. Johan Egerkrans illustrationer är härliga och färgglada. Vi ser fram emot tredje boken Vattenvärlden som kommer ut nu i dagarna.

Sifferplaneten
Författare: Christer Fuglesang
Illustratör: Johan Egerkrans
Förlag: Fri tanke förlag
Antal sidor: 139
ISBN: 9789186061319
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Fantomerna

Det här är den fjortonde, men fristående boken i serien om Petrinideckarna men den allra första för mig. I just den här boken handlar det främst om Peter men vid hans sida finns hans tvillingsyster Petra och vännerna Oskar och Lucy. De bor i Lund och håller på med förberedelser inför julspelet i Allhelgona kyrkan och deras regissör är den mystiske Vladimir Skurko. Han kommer från Transylvanien, tål inte vitlök, går omkring med solglasögon i mörka november. Barnen, framförallt Oskar misstänker honom för att vara en vampyr. Vem är Skurko egentligen och vem är den spökliga flickan i kyrkan?

Jag har tidigare skrivit recension på Mårten Sandén och då gällde det Ett hus utan speglar som jag tyckte var riktigt välskriven och lite sådär finurlig i sin handling. Den här boken är också välskriven men den lämnar mig ganska så snabbt. Jag blev lite småless på alltför många smyga- och tassa scener och irriterade mig också på namnet Skurko då tecknen på att han var mysko var så tydliga ändå.

Men jag blev nyfiken på själva serien Petrinideckarna och märkte att de har en egen hemsida där man kan läsa om både författaren och om alla böcker. Första boken kom alltså 1999 och då hade Peter och Petra flyttat från New York till Lund. Ibland åker barnen till andra ställen också och upplever äventyr. På sidan kan man läsa följande citat:

Deckarserien om tvillingarna Petrini är etablerade slukarfavoriter. Alltid med klurig intrig, vältecknade karaktärer och spektakulär upplösning!

Den elfte boken i serien, Geniet, har även nominerats till Spårhunden 2009. Det är ett litteraturpris för årets bästa barn- och ungdomsdeckare i Sverige. Att bli nominerad är inte fy skam. Så jag kan förstå att serien är populär. Jag råkade väl bara välja en bok som inte föll mig i smaken.

Fantomerna
Författare: Mårten Sandén
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 222
Utgivning: 201208
ISBN: 9789129680140
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Huset där humlorna bor

Det här var nog min första bekantskap med prisbelönte Stefan Castas författarskap såvida jag inte läst någon av alla hans faktaböcker.

Boken handlar om Myra Johanna, som egentligen inte alls heter Myra men hon kallar sig helst det. Myra bor med sin mamma precis vid havet. När inte mamma är på arbetet så är hon helst i ateljén och pappa Rogert är på en oljeplattform i Atlanten och kommer bara hem några gånger om året. Som tur är har Myra sin låtsashund Morgon att tillbringa dagarna med.

Ute på Svartholmen finns Jungfruhuset som har varit övergivet i fyra år. Varje kväll tänds lamporna i tio av rummen i Jungfruhuset men plötslig en kväll är det elva lampor som lyser. Nästa dag beger sig Myra till huset och hon träffar Humlekungen. Han har kommit tillbaka till sitt hus och har en storslagen dröm om att göra Jungfruhuset till ett gigantiskt humlebo för att kunna odla humlor. Myra tvekar inte en sekund utan börjar genast hjälpa honom.

Är det här en bok om en flickas storslagna äventyr eller skildrar den hennes vid galenskap snuddande fantasier som ensamheten driver henne till? Den är både finstämd, vacker, fantastisk, vemodig och sorglig på en och samma gång. Hur man än väljer att tolka berättelsen så är den mycket väl berättad och det är oerhört spännande att få följa Myra under ett år ute vid havet. Den här boken åker direkt in i nioåringens bokhylla.

Huset där humlorna bor

Författare: Stefan Casta

Illustratör: Staffan Gnosspelius

Förlag: Opal (2012)

ISBN: 9789172995154

Antal sidor: 125

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Flickan vid glastornet

Det här kunde ha varit en riktigt bra bok, om huvudkaraktären hade känts trovärdig vilket hon tyvärr inte gör. Asrin ska föreställa en flicka som byter skola och börjar i åk 6 på Franska skolan i Stockholm. När boken börjar är hon 12 år gammal (men hon fyller 13 under tiden handlingen pågår). Det jag hakar upp mig på är att Asrin verkar äldre än så, visst kan 12-åringar vara mogna till sättet – men brukar 12-åringar verkligen dejta (gå på bio och café på tu man hand) med killar? Och säger en 12-13-årig pojke verkligen ”Tack raring!” till en äldre man som serverar saft? Det kanske är fånigt av mig att låta detta förstöra handlingen men för mig är det precis det det gör. Jag retar mig också på att Asrins farmor hela tiden kallar henne för ”kompis”. Men, som sagt, bortser man från det jag irriterar mig på är det en bok med ganska annorlunda och spännande handling.

I korthet handlar boken om Asrin och hennes två kompisar Max och Lima. De går alla tre på Franska skolan och är medlemmar i en ganska hemlig matematikklubb som har sina träffar i ett hus ute på Djurgården i Stockholm. Det finns flera viktiga personer i boken också, bland annat Asrins farmor Sonia och hennes vän Sören. Sörens bror, professor Styregaard, är den som håller i matteklubbens träffar och där berättar han en legend om speglar som gör att man kan ta sig mellan olika parallella världar, väktare som vaktar dessa speglar och personer från grekisk mytologi vävs in.

Det börjar som en saga, men plötsligt råkar Asrin och hennes vänner ut för fler och fler mystiska saker som gör att de börjar tänka att det kanske inte bara är en saga. En kväll efter matteklubben råkar Asrin höra sin farmor prata med några andra och hör dem säga något i stil med ”…inte ens om vi kan få tillbaka Frank och Stella?” Frank och Stella är Asrins föräldrar, som antas vara döda.

Kommer ni ihåg leken man brukade leka på kalas/partyn när man var liten, Svarta Madam? Själv såg jag då aldrig någonting i spegeln (de gånger jag vågade titta), men för Asrin blir det väldigt väldigt otäckt när hon på en klasskompis fest kallar på Svarta Madam framför en spegel…

Det är en helt ok bok som dock kunde ha vunnit på att vara mer genomarbetad när det gäller huvudpersonen. Men, jag blir i alla fall sugen på att läsa nästa del i trilogin om Speglarnas hemlighet vilket är ett gott tecken. Det är författarens debut, och enligt författarporträttet på B Wahlströms sajt är boken enligt henne en ”scisaga”. Inspirationen kommer från det svenska sagoarvet, klassiska brittiska äventyrsförfattare och från vetenskap.

Flickan vid glastornet
Författare: Erika Vallin
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 240
ISBN: 9789132160516
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris