Toro! Toro!

toroÅret är 1936 och inbördeskriget härjar i Spanien. För den lille pojken Antonito är krig lika ologiskt som tjurfäktningsarenan där matadoren dödar tjurar. Antonito bor på en gård med sin familj, där fadern föder upp svarta, vackra tjurar. Hans farbror är en känd matador. En dag får pojken uppleva födelsen av en ny kalv som också blir hans vän. Han får namnet Paco. När Antonito till sin förfäran inser att Paco ska få gå samma öde som alla andra tjurar, möta matadören på arenan, så tar han ett ödesdigert beslut för att rädda sin vän.

Boken är upplagd så att den börjar i nutid. Det är nämligen en farfar som berättar sin hemlighet för sitt barnbarn. En hemlighet han burit med skam och dåligt samvete under hela sitt liv.

Jag gillar det svenska omslaget till boken. Den skiljer sig från andra länders eftersom det är gulligt men blir samtidigt lite vilseledande. Historien handlar inte enbart om en pojke och vänskapen till en tjur. Den handlar också om att överleva ett krig men även i kaos finns en vardag och levnadshistorier. Boken är finstämd, sorglig men bär också en gnista av hopp och godhet. Jag fastnar speciellt för en mening:

…människor har en förmåga att vara snälla lika stor om inte större än deras förmåga att vara onda.

IMG_4509

Boken innehåller en del svartgråa teckningar. För min del behövdes de inte men min nioåriga dotter tyckte de kompletterade berättelsen genom att visa bland annat hur ruiner ser ut och krigsplan. En bonus för mystiken i berättelsen också. För vem är den Svarta vålnaden som alla människor pratar om? Boken rekommenderas från 6 år men jag tycker handlingen kan vara svår att förstå sig på för så små barn, just för kronologin (en farfar som berättar om sin barndom) och det svåra temat. Skulle nog hellre föredra från 9 år men allt är ju individuellt. Absolut läsvärd!


Toro! Toro!
Författare: Michael Morpurgo
Förlag: B. Wahlströms
Översättare: Barbro Lagergren
Utgiven: 201303
ISBN: 9789132160967 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Slottet av is

I Slottet av is möter vi Minna som bor tillsammans med sin lillasyster Lo, mamma och pappa på Kungsholmen i Stockholm. Vissa dagar måste alla hemma hos Minna akta sig för pappa, sådana där dagar när man inte får störa eller irritera honom och man måste liksom tassa på tå. Just en sådan dag råkar Lo välta ut sitt mjölkglas vid middagsbordet. Minna tar snabbt på sig skulden och just som pappa höjer armen så rusar hon ut från köket, ut ur lägenheten och in i hissen. Det är då hon upptäcker den hemliga hissknappen och utan att tänka efter trycker hon på den.

Minna hamnar i en värld som visar sig heta Undrien. Hon lär känna en snäll tant som hon kan kalla Mormor och hennes tama lilla drake. Efter att ha besökt Mormor två gånger tar Minna med sig Lo. De har en toppendag som avslutas med att Mormor läser en saga ur hennes magiska sagobok. Den handlar om landet Undrien och dess elaka härskare och att det bara finns ett enda barn som kan rädda Undrien. Det utvalda barnet på bilden i boken ser ut precis som Minna! Minna och Lo åker hem igen och Minna vill aldrig mer besöka Undrien. En dag när pappa har en sådan där dålig dag igen och är elak mot Lo försvinner hon. Minna måste bege sig ner till Undrien igen för att rädda Lo och möta sitt öde.

Just så spännande är den här historien av debutanten Kastevik men också sorgsen. Vardagen hemma hos Minna med den nyckfulla pappan och gråtande mamman är otäck och just det där hur de tvingas tassa på tå och forma hela sina liv kring pappans nycker får mig att känna maktlöshet och ilska. Då är Mormors stuga rena rama Bullerbystället fast ännu bättre eftersom att klubbor odlas i trädgårdslandet! Kastevik är träffsäker på att förmedla de olika känslor som Minna går igenom under äventyrets gång och hon frammanar miljöerna hon rör sig i så tydligt att jag upplever dem med flera sinnen. Mest av allt så är det ett hisnande äventyr och jag kan definitivt tänka mig att använda Slottet av is som högläsningsbok för lågstadiebarnen när min lärarexamen är i hamn. Jonna Björnstjernas illustrationer är som vanligt makalösa och tillsammans med Malin Ahlin tillhör hon mina absoluta favoritillustratörer just nu!

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Slottet av is
Författare: Janina Kastevik
Illustratör: Jonna Björnstjerna
Förlag: Bonnier Carlsen (2013)
ISBN: 9789163873720
Antal sidor: 218
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ninja Timmy

Ninja TimmyFörfattaren och illustratören Henrik Tamm är konceptdesigner och har varit med och skapat magiska världar till bland annat Narnia- och Shrek-filmerna. Nu har han även skrivit den första delen i en barnbokserie om några kompisar som bestämmer sig för att bli brottsbekämpande ninjor.

Timmy är en ganska osäker katt som är kompis med den stiliga tjejtjusarminken Simon och de två mattegenigrisarna Jasper och Kasper. De har byggt en apelsinskalarmaskin som de ska sälja till en frukthandlare. Men på väg ner till torget blir de överfallna av ett brottsligt gäng och bestulna på uppfinningen. De tycker att staden har blivit en otrygg plats och bestämmer sig för att börja patrullera staden. Till hjälp får de en rad uppfinningar av leksaksmakaren Alfred. De märker att många av barnen i staden inte längre kan skratta och inleder jakten på storskurken som fångar in barn och stjäl deras skratt.

Boken har helt fantastiska illustrationer.

IMG_7324

Genusmässigt är boken tyvärr mycket stereotypisk, precis som vilken Hollywoodfilm som helst (jag tycker att många svenska böcker brukar vara bättre än så här ur ett genusperspektiv). Först ett sjuttiotal sidor in i boken uppenbarar sig den första namngivna kvinnliga karaktären efter en lång rad manliga karaktärer och biroller. Hon är tuff och självständig och framstår som undantaget i en värld full av män (med något enstaka flickebarn som skymtar förbi).

Dessutom porträtteras hon om och om igen som vacker och huvudpersonen blir givetvis kär i henne och vill försöka imponera på henne. (Jag undrar som vanligt varför skaparen inte kan lägga till några helt vanliga kvinnliga karaktärer i historien? Som inte måste vara vackra och tuffa och bli ihop med hjälten?)

Det är en spännande och fantasifull historia, men språket brister. Det är mycket talspråk, troligen i ett försök att presentera en personlig berättarröst. Men jag har sett mycket bättre exempel på detta. Texten saknar flyt och jag måste ofta gå tillbaka och läsa om och funderar hela tiden kring alternativa sätt att uttrycka sig. Kanske är det tänkt att boken ska vara lättläst och tilldragande för de barn som normalt inte läser böcker, men det räcker inte med enkla ord och uttryck när meningsuppbyggnaden inte håller.

Bilderna är dock helt fantastiska. Det är en suggestiv värld som passar mycket bra till ett ninjagäng som stryker längs med gränder och uppe på taken. Henrik Tamm fick tydligen sin idé till boken när han besökte Kina och såg katter klättra omkring på hustaken. Och visst påminner miljön mycket om Kina. Världen innehåller förrutom människor och människoliknande djur på två ben, häftiga uppfinningar och en skvätt magi.

Jag gillar verkligen att grisarna Jasper och Kasper är mattegenier. Det är bra med sådana förebilder för barn.

Att ninjor och fantastiska bilder lockar är det inget tvivel om. Jag har redan fått kommentarer från andra barn om att de vill läsa boken och den blev till och med utpekad på bussen häromdagen av två barn i 11-12-årsåldern som tittade imponerat på den och viskade att de ville läsa den. Boken passar bra både som högläsningsbok för barn från 4-5-årsåldern och till att läsa själv en bit upp i åldrarna.

IMG_7322

Nämnde jag de fantastiska illustrationerna?

Jag och min 5,5-åriga dotter ser fram emot nästa del med förhoppning om fler kvinnliga karaktärer och ett utvecklat språk.

I Bonnier Carlsens blogg hittar du dessutom en intervju med Henrik Tamm.


Ninja Timmy och de stulna skratten 
Författare & Illustratör: Henrik Tamm
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgiven: 2013
Antal sidor: 205
ISBN: 9789163872075
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Här vill inte hundar bo

Här vill inte hundar bo utspelar sig under den tid dÃ¥ barnen hade träskor, Palme höll tal för folket och sexÃ¥ringar fortfarande gick pÃ¥ dagis. En av dem är Maria. Hon bor med sin mamma och lillasyster Emma i betonggettot. Maria önskar att hon var lite mer underbar och lite mindre tokig. Hon drömmer om att mamma och pappa inte ska skilja sig och att hon ska fÃ¥ en kompis men mest av allt vill hon ha en egen hund. En dag börjar Ofelia pÃ¥ dagis och Maria är inte längre ensam sexÃ¥ring. Ofelia är precis sÃ¥ där prinsesslik som Maria önskar att hon själv skulle vara och Maria och Ofelia blir vänner – och ibland ovänner.

Det här är en charmig bok som fångar både små och stora ögonblick i en sexårings liv. Hur jobbigt det är när föräldrar ska skiljas och hur skönt det känns när man lär sig cykla. Hur fantastiskt det är att ha en bästa kompis och hur hemskt det är att vara osams. Lotta Geffenblads illustrationer fångar verkligen Marias karaktär och hunden Skoglund är gräsligare än man kan tänka sig. Samtidigt som jag gillar det jag läser så tar jag det inte riktigt till mig. Det händer så otroligt mycket i boken och varje kapitel täcker in en ny händelse. Föräldrarnas separation och Marias längtan efter en egen hund är den röda tråden hela vägen igenom men det sker så mycket att jag känner att jag knappt hinner smälta en händelse innan det är dags för nästa. Förlaget marknadsför den här boken som en högläsningsbok medan jag läste den  i två sittningar. Det är fullt tänkbart att den kommer bättre till sin rätt om den inmundigas i små doser vilka kan avnjutas och bearbetas allt eftersom.


Här vill inte hundar bo
Författare: Anna Ehring
Illustratör: Lotta Geffenblad
Förlag: Bonnier Carlsen (2013)
ISBN: 9789163871511
Antal sidor: 207
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Vargar vargar vargar

vargar vargar vargarSå är den här, den avslutande och tredje delen i serien om tvillingarna Sandra och Tea och vargflocken i skogen. I de två första böckerna: Syster Varg och Yla i natten mötte jag dem i olika dramatiska och farliga situationer. Vargarna lever ännu under hotet att utplånas av de okänsliga jägarna, där en av dem tillika är släkt med en säregen kvinna i skogen: Alma. Hon som räddar djur och värnar deras rätt och som blivit vän med tvillingarna. Denna jägare, Katrin, är motsägelsefull, först ond men plötsligt på slutet uppgiven och ledsen för det hon åsamkat. Jag får inget riktigt grepp om hennes personlighet, men som alltid gläds jag över när vargjägare framställs som idioter. Kan inte hjälpa det, men någon bör väl vara på vargarnas sida i dessa tider, om än att det inte är så enkelt. Utmärkt, tänker jag att barnet som läser boken får inblick i att vargens rätt också är en rätt att respektera.

Det finns några brister i persongalleriet, jag lär inte känna karaktärerna så mycket som jag kunde önska, men det är ju mer för att jag blir nyfiken som den tanken alls uppkommer. Alla kunde varit förtjänta av en egen bok. Berättelsen är i jag-form och det är Sandra som berättar och det gör hon trovärdigt och uppmärksamt. Jag saknar dock att få veta mer om mystiska varg-Teas tankar, hon som bott länge med vargarna och som i bokens början blir sjuk av längan till sin vargflock, där hon är ledaren. Kanske är det för att Tea är mer djur än människa och därmed mystisk och svår att nå. Sandra kämpar så för sin tvillingsysters möjlighet till ett värdigt och riktigt liv i den älskade skogen. Jag kan tycka att Sandra blir lite bortglömd, hon är mer eller mindre ofrivilligt indragen i Teas liv och leverne på ett mycket konkret vis. Samtidigt så öppnas Sandras sinne och värld upp av Teas erfarenheter av att leva med vargar.

En planerad flytt från orten hotar Teas och Sandras liv med vargarna och det blir en kamp att övertala föräldrarna till att ändra sig. De går till slut med på att bege sig ut i skogen och försöka ta del av det liv som framför allt Tea vill leva. Pappan framställs, troligen mycket medvetet, som känslig och ängslig och läsaren får ta in att den mest drivande jägaren är en kvinna. Tuva, tvillingarnas lillasyster, visar likt Tea en stark samhörighetskänsla med vargarna och hon, så liten hon är, vill också leva ett annat sorts liv. Sagolikt Bokförlag arbetar gärna med att utmana fördomar och visa på idéer om andra sätt att leva och gör det villkorslöst och med kraft i bok efter bok.

Den öppna inställningen hos föräldrarna att möta Teas önskemål är på ett sätt frigörande och öppnar upp möjligheterna i det annars så begränsade livet. Äventyret kan ta vid och boken slutar just så. Öppet, spännande och fritt. Det blir ändå på något sätt lite osannolikt att hela familjen plötsligt ska leva en tid i skogen och bli accepterade och få lov att finnas i flocken med allt vad det innebär. Tea är ju van sedan hon försvann när hon var fyra år, men de andra får kämpa med blodiga färska köttstycken och så den ständiga rädslan för att jägarna ska hinna upp vargarna.

Språket är drabbande och säkert i sina formuleringar och det är på det hela taget en spännande bokserie (Skymningsserien) med svartvita dramatiska illustrationer. En berättelse om att få lov att leva annorlunda och att värna andra varelser som delar vår tid på jorden.


Vargar vargar vargar
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2012)
Antal sidor: 120
ISBN: 9789186861322
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris