Dinosaurier tycks fascinera många åldrar, kanske särskilt efter filmen Jurassic Park, bilderböcker med fakta om dinosaurier är alltid vällästa. Många gånger har jag förvånats över att barn, och kanske särskilt pojkar, har lärt sig namnen på olika dinosaurier och mängder av fakta om dem, specialiserat sig och näst intill blivit experter. Barngrupper och grundskoleklasser gör besök på naturhistoriska museer, och kanske triggar de stora skeletten fantasin just för att de levande djuren inte har upplevts av någon nu levande människa; utseende och egenskaper bygger på forskarnas pusselbitar och berättelserna om de stora djuren blir lite av myter. När man får fantisera vidare kan de till och med bli små och söta – och någons bästa vänner. (Och fråga vilken fröken som helst: hur vanlig är inte förekomsten av dinosaurier i just ryggsäckar…)
Mats Carlsténs underbart tecknade berättelser handlar om Mattias som får en låda med dinosaurier av sin morfar. I den inledande berättelsen tar han emot och namnger sina nya vänner efter att först ha tänkt på hur de ser ut, och sedan tagit med dem i sin ryggsäck till biblioteket för att lära sig mer. Först får djuren ett personligt egennamn sedan ett utifrån sin färg och slutligen namn av sin art eller släkte – en systematisering i förnamn, utseende och släktnamn: ”Jag kan kalla dig Gusley, den Lila Stegosaurus”.
Självklart måste individer ha namn – annars kan man ju inte ropa på dem eller fråga efter dem. Dinosauriernas hemvist blir i Mattias ryggsäck, därifrån gör de ibland små utflykter men återvänder alltid till tryggheten, relationen mellan pojken och hans djur stärks. Men så glömmer han ryggsäcken på tåget, och hur ska han kunna bevisa på hittegodsavdelningen att det är hans dinosaurier? Jo, när han ropar på dem kommer de! (Självklart är de levande för honom.)
I del 2 ska Mattias böja skolan, även här handlar det om trygghet och att skapa relationer i en ny främmande värld. Visserligen ska hans vänner Carlos och Hannah också börja skolan men det är ändå dinosaurierna i ryggsäcken som ger honom styrka när han ska gå iväg. I skolan finns det barn som känner sig mer osäkra än Mattias – dinosaurierna blir en hjälp att övervinna kommunikationssvårigheter, dessutom älskar fröken dinosaurier, tur att de följde med!
Efter de mer vardagsnära berättelserna följer två delar med äventyr; nu är det dags för Mattias att få en inblick i Dinosauriernas Dal – från sin egen trygga, till deras främmande värld – och här visar det sig att morfar har en större roll än man först kunnat ana. Mattias har tappat bort sin keps, som han har fått av morfar. Några av dinosaurierna hjälper honom att leta, och man ser hur deras ögon- och kroppsrörelser deltar på Mattias villkor, blir hans förlängda sinnen, och förstår vidare att andra har rollen som vilseförande retstickor – allt detta för att locka till nästa steg i utvecklingen, att våga ta klivet in i ryggsäcken som leder vidare in i Dinosauriernas Dal. En magisk värld öppnar sig där vännerna, som har vuxit betryggande i storlek och ansvar, tar täten.
Samarbetet mellan pojken och hans dinosaurier förstärks ytterligare i den fjärde delen där Mattias i sin morfars hus hittar ännu en dinosaurie som tidigare har hört till ’hans gäng’. Den nyfunna är argsint, de andra är rädda för honom och varnar Mattias. Den vilda argsinta Ankylosaurusen smiter in i Mattias ryggsäck, och här kommer ett berättarjag in i bilden som menar att de andra i Dalen måste räddas – Mattias och berättaren har en gemensam mission, ett livsviktigt uppdrag. Läsaren och Mattias får veta bakgrunden: Ankylosaurusen blev utanför gänget när de lekte i barndomen eftersom han plötsligt blev arg och galen. Efter att de med gemensamma krafter och uppfinningar försökt stoppa honom, utan att lyckas, får Mattias syn på en sten mellan bestens tår och plötsligt förändras allt – men först, innan de kan leka vidare och utvecklas tillsammans, måste den återfunna vännen ha ett namn och morfadern involveras i händelsernas utveckling…
Berättelserna handlar om betydelsen av relationer och trygghet när man ska ta nästa steg i livet. Morfaderns och dinosauriernas roll i pojkens utveckling och liv framgår klart i de fyra delarna. Tilliten mellan pojken och hans dinosaurier är ömsesidig, liksom den mellan honom och morfadern. Mattias har en stark förankring i ’sin egen värld och verklighet’, dinosaurierna han får av morfar, som han delar hemligheten med, hjälper honom vidare till mera självständiga äventyr. Först följer dinosarna honom sedan får han följa dem; de samarbetar, växer tillsammans och utvecklas steg för steg. Man kan tänka att tryggheten inte borde sitta i prylar, men Mattias dinosaurier är inte prylar, de är länken mellan världar och generationer.
I persongalleriet skall en retsam storebror utan fantasifullt barnasinne nämnas; relationerna mellan de två bröderna är suveränt gestaltad och lite extra krydda tillsätts när… Hoppsan, där fick storebror en tallrik mjölk med frukostflingor över sig – man underkänner och kränker inte Mattias person och värld ostraffat!
Tecknaren och författaren Mats Carlstén målar upp en för ett barn självklar verklighet där favoritdjuren har en given plats, utifrån dem växer fantasin, tryggheten och relationerna – tillsammans delar de allt. Berättelserna har ett pedagogiskt upplägg och författaren har förmågan att leva sig in i dialogen mellan djuren och barnet, den är lika naturlig som den mellan de vuxna och barnet, eller mera.
Mats Carlstén är specialiserad på områden som exempelvis dinosaurier och tecknade superhjältar, han skriver helst på engelska – vilket kan förklara att en del språkligheter inte alltid ser ut som vi är vana vid. Häftena är producerade och utgivna av författaren i samarbete med Affär´n, som är en del i daglig verksamhet/LSS inom omsorgen för utvecklingsstörda i Leksands kommun.
Titel: Mattias och hans ryggsäck med dinosaurier
Text och bild: Mats Carlstén
Fyra spiralbundna häften med olika äventyr
Kontakt: Affär´n, Norsgatan 18, 79330 Leksand, tel: 0247-805 15
Den här barnboken är utgiven av Pärlan förlag. Deras utgivning består av barnböcker med kristna värderingar och budskap. Ljus, Bli till är författad av Ärkebiskop Desmond Tutu, som vann Nobels fredspris 1984. Nancy Tillman har gjort de stämningsfulla illustrationerna. Det är verkligen en vacker och stämningsfull bok med biblisk text som känns poetisk och harmonisk. En andlig bok för barn.
Jag har en liten nejsägare här hemma. Min son är väldigt snabb att svara nej till det mesta:
