Bilderböcker – Sida 45

Gissa vem jag gillar mest?

Det finns så många söta djurungar! Valpar som busar och gömmer sig för varandra, harpaltar som äter morötter och föl som plaskar i vattenpölar. Genom sockersöta illustrationer får vi se kärleksfulla djurföräldrar och deras ungar. Men den som läser boken, vem gillar hen bäst?

I Gissa vem jag gillar mest? får vi se flera olika djurföräldrar med sina ungar. Det flödar av kärlek, lek och bus men vid en första läsning uppfattade jag inte boken som den klassiska berättelse jag trodde det skulle vara med tanke på titeln. Jag uppfattar det som att bokskaparna vill förmedla hur mycket kärlek det finns i världen och att en människoförälder genom läsningen ska få chansen att visa hur mycket hen älskar sitt barn. Det är en fin tanke och ibland kan det vara bra att bli påmind om hur viktigt det är att berätta hur mycket en älskar sina nära och kära.

Boken innehåller en djurart per uppslag och de allra flesta – bortsett från en tupp och en kaninhane – visar (förmodligen) honan med sina ungar. Jag hade gärna sett fler närvarande hanar, men å andra sidan kan jag inte säg att till exempel den vuxna fisken är en hona så det kanske jämnar ut sig.

Illustrationerna är riktigt fina och skapar nyfikenhet för djuren och deras ungar. Gissa vem jag gillar mest? bygger upp bra för att visa allt kärleksfullt som händer i vardagen och ger tillfälle för läsaren och lyssnare att berätta vilka de gillar allra mest.

Gissa vem jag gillar mest?
Författare: Marianne Lindfors och Maria Skymme
Illustratör: Maja Lindberg
Förlag: Hippo bokförlag, 2020
ISBN: 9789198534368

Vad skulle du göra då?

Ibland kan bilderna i en barnbok verkligen skapa bokens känsla på ett unikt sätt. Även historien i Pojken med stålmansdräkten skapar en unik känsla, även om den på en del sidor ger en fadd eftersmak.

Boken handlar om lille Arvid som får en stålmansdräkt av sin mamma och vill inte bära något annat till förskolan. Alla andra barn verkar oerhört förtjusta i allt han tar sig för och alla han hjälper. Till slut måste den lagas, och lagas igen. Till slut är den så tunn att den beskrivs som en pyjamas. Arvid kan inte längre ha sin stålmansdräkt.

Så ska Arvid börja skolan och bokens berättelse vänder. Det äventyrliga och glada som förskolan ger övergår i utsatthet och mobbing redan första dagen på skolgården. Trots att han inte längre har dräkten på sig vet alla barn att han en gång inte klädde sig i annat än stålmansdräkten. Glåporden fortsätter och mammans råd är att inte bry sig. Då slutar de.

När sedan utsattheten gör pojken så illa att mamman inte längre kan blunda för situationen finns ingen hjälp varken hos klassläraren, rektor eller psykolog. Som vuxen kommer den fadda smaken och bildernas kantighet blir plötsligt mer tydlig. Den fiktiva berättelsen får en verklighetsförankring som gör att läsningen får en annan tonart.

Hur det slutar? Det kommer en ny pojke in på skolgården efter jullovet. Han är kort och tjock. Barnen vänder sin uppmärksamhet från Arvid och mot det nya offret, en ny pojke som utmärker sig. Arvid står och ser på och fantiserar om hur Stålmannen drar på sig sin tunna dräkt igen och räddar pojken. Som den hjälte han är.

Jag har läst denna bok otaliga gånger och under olika perioder i min sons liv. Varje gång hamnar vi i samtal kring situationen på skolgården, livet som skolbarn och insikten att alla barn inte är snälla. Nu när han är lite större reagerar han även på hur de vuxna i skolan reagerar på mammans samtal om Arvids utsatthet. Fiktionen blir så tydligt verklighet och skapar möjligheter att prata om det där som händer då vi som föräldrar inte är med. För replikväxlingen blir så talande;

-Tänk om alla ropade ”glasögonormen” så fort du kom till jobbet.” sa Arvid. Vad skulle du göra då?
– Jag skulle vägra att gå dit mer, sa mamma när hon hade tänkt.

Pojken med stålmansdräkten

Författare: Gun-Britt Sundström

Illustratör: Gunna Grähs

Förlag: Alfabeta (1999)

ISBN: 9789177129233

Antal sidor: 32

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Boken som inte ville bli läst

Boken som inte ville bli läst är en finurlig bilderbok och handlar helt enkelt om en bok som inte vill bli läst. Boken gör allt i sin makt för att slippa bli läst, den tappar bokstäver, vrider på texten, hittar på egna ord, börjar flyga/brinna och en rad andra tokigheter.

Jag kan mycket väl tänka mig att det här blir en högläsningsfavorit runt om i stugorna och en bok som efterfrågas gång på gång. Den är rolig både för den vuxna läsaren och (gissningsvis) för det lyssnande barnet. Den är extremt interaktiv och kräver lite teaterfasoner av läsaren för att komma till sin rätt. Illustrationerna är tämligen enkla, känns lite gammeldags och förekommer endast i blå-grönt och rött. Förutom då det helt plötsligt dyker upp en bild på kanin! Men de kompletterar, ramar in och förstärker texten fint precis som det sig bör i en bilderbok.

Den lär dock inte fungera som godnattsaga då jag tror att den som lyssnar snarare blir uppeldad och engagerad än trött. Men det är väl ändå positivt för varför ska litteratur användas som uttråkande sömnpiller? Boken skulle också kunna inbjuda till spännande diskussioner; hur vet vi om en bok faktiskt vill bli läst? Den här boken lär nog bli en presentfavorit framöver, med all rätt. Läs den! Eller, försök att läsa den…

Boken som inte ville bli läst

Författare: David Sundin

Illustratör: Alexis Holmqvist

Förlag: Bonnier Carlsen (2020)

ISBN: 9789179750961

Antal sidor: 40

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Recensionsexemplar från förlaget.

Billie, korven och havet

Billie, hennes mamma och hunden Korven är vid havet. Korven spring omkring men Billie vill helst vara i fred. Mamma tycker att Billie ska bada men när hon äntligen vågar sig i händer något hemskt!

Jag gillar den här boken! Läsaren möter ett barn med integritet som ändå är öppen för andras förslag. Jag gillar att Billie får vara blyg och att hon gör saker på sitt sätt. När hon vågar sig ned i havet blir det ganska snart bakslag – det hade väl varit bättre om hon stannat på stranden! – men vågar sig snart ned i havet igen och upptäcker något spännande. Jag gillar fantasin och det magiska som inte riktigt förklaras – vad är det hon hittar i havet? Det blir en spännande cliffhanger när berättelsen inte slutar förrän på insidan av bokens baksidan, fast egentligen är ju berättelsen inte slut där. Istället öppnar boken upp för lyssnaren att fantisera vidare och det uppskattar jag.

Persongalleriet är begränsat till Billie, Korven och mamman, men längs havslinjen ser vi andra badare med olika hudfärger och i olika storlekar. Illustrationerna är uttrycksfulla och jag gillar särskilt den när Billie är ledsen – så skönt att få visa känslan full ut när allt plötsligt blev så jobbigt! Jag gillar hur Korvens bus och lek illustreras och när vattnet skvätter och äventyren lockar. Med korta äventyr från den trygga tillvaron under parasollet blir Billie, Korven och havet en försiktigt nyfiken och spännande äventyrlig berättelse som jag kommer bära med mig. Boken är nominerad till Augustpriset och jag tror den har goda chanser att ta hem vinsten. Juryns motivering lyder:

En solsmekt dag på stranden har sällan fångats som i Billie, Korven och havet. Julia Hanssons sinnliga bilderboksdebut bågnar av strandkänsla och värme genom en makalös ljussättning som ger kroppslig igenkänning. Med bravur tecknas barnets vilja och motvilja lika finessrikt som solstrålarnas spel. Eftermiddagssolens sken framkallar badandets bestyr så att sandkornen, parasollskuggan och frottéhanddukens strävhet känns i skinnet på både den vuxna betraktaren och på det barn som likt Billie inte alltid vill kasta sig i vattnet.

Billie, Korven och havet

Författare och illustratör: Julia Hansson

Förlag: Natur & Kultur (2020)

ISBN: 9789127162839

Antal sidor: 32

Kom dagen, kom natten

Kom dagen, kom natten av Åsa Lind och Emma Virke är en av de nominerade till Augustpriset 2020. Det är en bok som minst sagt går utanför boxen med ett dragspelsformat som illustrerar skiftet mellan dag och natt (för ”spoiler” se vårt inlägg på instagram).

Vi möter ett barn den sista sommardagen när humlorna surrar och en kan ta det sista doppet i sjön, precis innan höststormarna kommer. Om barnet nu kunnat simma… Istället håller hen sig på land och upptäcker vad som finns där. När natten kommer följer läsaren med in i drömmarnas värld.

Kom dagen, kom natten är en poetisk, lite sorglig men samtidigt hoppfull berättelse full av fantasi och kärlek till naturens under. Jag gillar hur färgtoner går från dagens ljus mot den mörkblå skymningen och hur närvarande naturens skiftningar är. När du tror att du läst klart berättelsen om dagen kan du börja läsa boken baklänges och följa med på en nattlig vandring. Det går även att läsa berättelsen om dagen/natten i ett sträck utan bläddring. Det är så roligt när bokskapare tar ut svängarna och gör något alldeles extra med boken rent fysiskt! Det här är en rolig och fin bok med mycket att upptäcka i flera dimensioner vilket gör den värd flera omläsningar.

Såhär lyder Augustprisjuryns motivering till nomineringen:

Dragspelsformatet kommer till sin fulla rätt i Kom dagen, kom natten, där en dag- och en nattsida vecklas ut. Ur det lilla barnets perspektiv levandegörs en sensommardag på landet, där hjärtat pulserar i marken, solstrålar värmer och ensamhet trollas bort. Vardag övergår efterhand i dröm och i en önskan om att våga släppa sina flytkuddar. Åsa Linds lättflytande vers rymmer ett poetiskt anslag som Emma Virkes perspektivrika illustrationer känsligt fördjupar. Hyllningen till en sinnlig barndomsvärld och nordisk sommar, och till själva bilderboksformatet, hänför.

Kom dagen, kom natten
Författare: Åsa Lind
Illustratör: Emma Virke
Förlag: Lilla piratförlaget
ISBN: 9789178131457