Åh vilken fin, fin bok! När berättelsen börjar kommer lillkillen Sam springande i kvällssolen med en hund hack i häl. Han ropar till sin storasyster Stella att himlen brinner! ”Nej det gör den inte”, svarar Stella. ”Det är bara solen som ska gå och lägga sig.” Då undrar lillebror varför den är så röd och Stella berättar att det är för att den har en röd pyjamas. Sen fortsätter den frågvisa Sam att fundera och kommer med många kluriga frågor till Stella som hon har så fina och underfundiga svar på.
Barnen tar sig fram över stenar och ängar när Stella kommer på den förträffliga idén att de ska sova i tält varpå Sam blir lite ängslig. När han hör ett ljud i mörkret undrar han oroligt om det är en varg men Stella förklarar att vargar inte kväker – det är ju en lövgroda de hör. Sam vill veta om en lövgroda är lika stor som en varg men systern försäkrar att den är så liten att den får plats i hans ficka. Men det får den faktiskt inte enligt Sam, eftersom hans ficka är full av kakor!
De exempel jag skrivit om här ur handlingen är bara ett litet axplock av allt det ”tokigkloka” som Stella förmedlar till sin lillebror. De verkar ha en sån härlig och kärleksfull syskonrelation.
Otroligt charmig bok med underbara illustrationer. Nu måste jag springa till bibblan för att låna de andra två böckerna om Stella: Stella – En drottning i snön och Stella – En stjärna på stranden. Hoppas att de är lika fina!
Stella – En prinsessa bland stjärnorna
Författare & illustratör: Marie-Louise Gay
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 36
ISBN: 9789132160325
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Det här är andra boken om Sven. Jag har själv inte läst den första men den finns recenserad 
Allehanda djur klär ut sig inför en maskerad. Varje ny sida visar ett djur iklätt en kul mundering, som ska påminna mycket eller lite om det djur som de klätt ut sig till och själva det djuret blir på nästa sida till ett annat djur. Ja, Rödluvan är förresten med hon också och blir oväntat till en chokladtårta. Och blommor dyker upp, men de klär aldrig ut sig för de ska bara dofta gott. Fina och roliga bilder helt klart, men… ett minus är när hönan ska klä ut sig och det då låter som följer:
I den här berättelsen ska huvudpersonens jag gå och lägga sig och storebror är där för att natta (antagligen är han barnvakt). Om ”jag” är en han eller hon får man inte reda på i texen. Nåväl, släcka lampan får storebror inte göra för då kan inte flodhästarna sova. När storebror skrattar åt syskonets fantasier fortsätter hen att säga att dom aldrig somnar om lampan är släckt. Storebror säger att då får dom minsann vara vakna tills imorgon. Nu kliver även han in i fantasins värld genom att bekräfta att flodhästarna finns. Gulligt av honom tycker jag.