Författare: Marit Jonsson

Jag heter Marit Jonsson, är mamma och farmor, och har jobbat med barn i många år. Det är något alldeles speciellt med att läsa barn- och ungdomslitteratur, så jag fortsätter med det och berättar gärna om mina upplevelser när jag har läst klart. För mig är helheten viktig, en bok är både pärm och innehåll, har både text och bild, är skriven av någon och för någon, har tillkommit i en viss tid och i en kultur. Kanske tycker jag att detta är viktigt för att jag är både litteratur- och konstvetare, har fördjupat mig extra i barn- och ungdomslitteratur och i förhållandet mellan text och bild – och för att jag har läst många sagor och berättelser för många barn. När jag inte skriver om böcker skriver jag om något annat; som museer och utställningar, eller reportage om människor som är spännande, eller på min hemsida, eller korrekturläser, eller något annat som har med bilder, bokstäver och människor att göra…

Tre i leken

Lenis dag börjar i glädjens tecken, hon och Olle ska leka, och de ska ha så kul! Men det blir inte som Leni har tänkt sig. Redan i hallen känner hon av hotet mot hennes och Olles lekdag – där står ett par snygga skor med glitter på. Glädjen och leklusten är ett minne blott. Lenis Olle handlar om den klassiska problematiken i att leka tre.

Att ta del av bokens berättelse är som att se en välbekant film, text och bild förmedlar glädje, besvikelse, hopp, uppgivenhet, ilska och slutligen det befriande tillståndet list/uppgörelse, och så det gemensamma skrattet. Känslan av film kommer av igenkännande och identifikation med situationerna, upplägget av bildsekvenser och textpartier blandat med helsidesbilder; därtill att minspel och kroppsspråk är levande, växlande och ljuvligt.

Emma AdBåge står för både text och bild – kanske är det därför de blir en hel helhet och samspelar så bra.
Helt oväntat har Olle besök när Leni kommer, det är hon inte beredd på, hennes vision såg annorlunda ut: det skulle bara vara hon och Olle – så självklart! Olle och hans granne Kiran är redan inne i sin lek men välkomnar Leni – det hjälper inte, Leni tar avstånd och kan inte känna sig välkommen, väljer en utanförposition. Lockas att delta – vilket hon gör utan glädje, droppen är när hon förlorar i Fia. Samtidigt ger hon inte upp utan söker, kanske omedvetet, strategier – lite i hämndens tecken; ’det är MIN Olle… så där som det kan bli när man blir riktigt besviken och känner sig sviken.

Karaktären Leni och hennes hem- och närmiljö har många läsare mött i de tidigare Leni-böckerna: den kreativa röran och Lenis växlande humör. Frågan är hur många fler Leni-böcker marknaden gillar – några till kanske!?

 

 

 

Titel: Lenis Olle
Text och bild: Emma AdBåge
Förlag: Rabén & Sjögren  (2012)
Antal sidor: 29
ISBN: 9789129680843
Jämför priser:

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Symbios och harmoni

Barn, föräldrar, nattningsprocedur. Föräldrar behöver tålamod, barn behöver bearbeta erfarenheter och känna trygghet. Berättelsens Buster kan inte somna, istället för att vara Buster som behöver sova ’blir’ han olika djur och antar deras beteenden i nattningsögonblicket. Kanske är han ännu inte redo att låta sömnen komma honom till mötes, kanske söker han trygghet och bekräftelse, mamman bemöter kreativt stillsamt, och med upprepad slutsats: efter en hel dag av aktivitet behöver alla sova.

Det är en fin godnattsaga att runda av dagens äventyr med.

Det finns lite av Alfons ”ska bara” över Busters och mammans nattningsprocedur. Men här handlar det inte om konkreta saker som kissa och vatten; Buster antar och går igenom olika djurskepnader och mamman svarar med att fantasiberätta om just det djurets aktiviteter under dagen och slutar varje berättelse med att djuret blivit trött av allt och måste sova.

”[…] han är ingen Buster längre. Han är en kyckling. En gul och pigg. Pip […]”
Mamma leker med och svarar: ” Vem är det som piper här i sängen? […] Men kycklingar måste också sova. Kycklingen har varit ute hela dagen och lekt med sina kycklingkompisar, säger mamma. Först hoppade de kråka. Sen åkte de rullskridskor. Och sen åt de jättemycket chips till middag. Så nu är kycklingen så trött så trött. Och nu behöver kycklingen sova. […]”
”Pip, säger Buster. Fast tyst.”

Så går de igenom djur efter djur i Busters erfarenhetsregister, och tillslut är det bara Buster själv kvar som behöver sova…

Uppräkningar och upprepningar befäster och ger trygghet, delar läggs till varandra och ger helhet, fantasi utvecklar. Barn och vuxna tillsammans i kommunikation – var och en utifrån sina erfarenheter och sin förmåga.

Relationsharmonin mellan Buster, situationen och mammans självklara, tålmodiga och kreativa bemötande, av precis det djur han säger sig vara, är så fin, symbiosen mellan mor och barn så vacker. Givetvis bidrar bilderna till detta faktum – det är ’drömbilder’, fantasifulla, ljuva, goda och glada!

Säkert sover Buster gott den natten!

Titel: Buster vill inte sova
Text: Marie Oskarsson
Bild: Lisa Kleinschmidt
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 24
ISBN: 9789129680331
Jämför priser:

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Hållbart konstgrepp

Kreativa barn på 0-113 år; här kommer den första boken i en serie för oss – och den är i särklass! Ljuvliga bilduttryck, kreativ tankeutveckling, inspiration och upptäckarglädje är bara ord, det jag som konst- och litteraturvetare känner är snarast lyckliga rysningar.

Min första bok om Ernst Billgren är egentligen en missvisande titel, visst presenteras konstnären Ernst Billgren och hans konst men framför allt berättar boken om hans konstnärliga uttryck och hur vi ’läsare’ kan ta emot och utveckla upplevelsen av dessa uttryck/intryck. Vidare får vi ta del av barns skapande bildutveckling från ett till tio år och hur man tillsammans med sitt barn kan utvecklas genom konst.

Allåldersboken har en utformning som är anpassad för de allra minsta, i behändigt format och med sidor av kraftig kartong hör den till pekboksgenren, men det är en tillsammansbok som tål hårda tag och många läsningar. Utgångspunkten är Ernst Billgrens mångsidiga konst. Bilder och text övar och ökar bildmedvetande, fantasi och iakttagelseförmåga hos alla åldrar.

Konstnären använder material som mosaik, trä, glas, brons och olika målarfärger; han blandar och experimenterar. Djur i mänsklig dräkt och i miljöer som vanligtvis förknippas med människor ger en blandning av saga och myt – jag tänker fabel, här finns många dimensioner. Det mänskliga och det djuriska/djurlika blandas; dragen i gestalter, detaljer i attribut och miljöer ger en suggestiv upplevelse av skönhet och galenskap i ett samspel som berör ett omedvetet namnlöst sinne – kanske är det sinnlighetens sinne. Verkens titlar sätter igång en koppling mellan sinneserfarenheter, filosofiskt tänkande och fakta. Men att separera titlar från verk skulle skända helheten.

Saknad räv från 1993 ”Död räv” ”Ingen vet vad som händer när man dör. Men man kan tro. Vad tror du?”

Till varje bild finns en text, eller snarare ett antal kreativa frågeställningar som medför flera nivåer som: iakttagelse, information och fantasistimulans; både vad gäller eget skapande och fortsättning på ’bildens berättelse’ – att tänka bortom det man ser och låta upplevelsen växa och ta sina egna vägar med utgångspunkt i just dig, din fantasi och dina erfarenheter. För här finns ett inskrivet direkttilltal, dock ej alltid utskrivet. ”Loket och hövdingen” ”Hur ska indianhövdingen kunna komma hem? Vilket väder är det på målningen? Hur känns det där?”

Gestalterna och bildrummen; det är kombinationen mellan det vi tolkar som verklighet, sådant vi tror oss känna igen och som erfarenheterna vill påstå att det finns på riktigt, och det vi tolkar som främmande eller overkliga inslag, men som egentligen är fullt möjligt eller rent av realistiskt, som suddar ut gränser och ger fantasin frihet hos alla åldrar. En renässansklädd räv i en fantastisk slottssal med dimensioner där allt kan dölja sig och hända…

Kanske passar Ernst Billgrens konst extra väl för detta koncept; med stor nyfikenhet ser jag fram emot vilken konstnär som presenteras härnäst i serien Kreativa Barn, och hoppas på att textskapare och idégivare är de samma.

Titel: Min första bok om Ernst Billgren
Text och idé (Kreativa Barn): Susanne Hamilton & Caroline Karlström
Konstverk: Ernst Billgren
Antal sidor: 32
Förlag: Bokförlaget Langenskiöld (2012)
ISBN 978-91-87007-05-7
Jämför priser
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Innehåll med många frågetecken

Vad har du bakom ryggen? Lena Sjöberg! Eller snarare: Vad vill du med din bok? Lena Sjöberg!
Jag älskar bokformatet. Teckningarna och karaktärerna är kul. Upplägg och layout är finfina. Konceptet med bakom och framför är en god idé.
Överraskningseffekterna har sina poäng. Men logiken då? Och igenkänningsfaktorn i figurerna och deras övriga attribut, om man bortser från det gömda?
Det kanske är just detta som är grejen: det man uppskattar och förstår, och det man ställer sig frågande inför!

Flera av karaktärerna känner de flesta barn igen, exempelvis: en vanlig tant, en polis, en stor tjej, andra har de säkerligen stött på någon variant av; som roboten, superhjälten och trollet. Medan andra kan vara nya bekantskaper. Det dolda är generellt av mera känt slag, men sällan det man förväntar sig. ”Vad har du bakom ryggen SKALBAGGE?” Och så vänder man på bladet, ser tolv korvar med bröd och läser svaret: ”KORV”.

Visst kan barn i 3-6-årsåldern tycka att detta är skoj, man kan gissa i grupp, skratta åt varandras tokiga gissningar om vad som kan finnas bakom ryggen, man kan fortsätta gissningsleken ’in natura’, och om man har börjat läsa själv är boken inte heller så tokig. Bilderna kan generera en hel del fler frågetecken än de som finns i texten: varför har polisen högklackade skor, skillnaden mellan troll och trollkarl, vad gör/vad är en matros i Kungl. fl (om man kan läsa blir det kanske en mat-ros, han har en ros bakom ryggen) och varför står det ”mamma” på hans rygg? Vem har satt på björnen järnring och kedja? Har skalbaggen 12 ben? Det känns kreativt, samtidigt upptäcker man kanske värdet i att vara kritisk.

Men liksom figurerna har konceptet en baksida som kan ge oväntade överraskningar, kanske också oönskade. I berättelsen finns en slutsats inbakad: du ska inte ta något för givet – allting kan vara ungefär hur som helst. Om barn i en grupp läser och gissar har den som läst boken tidigare alltid övertaget – chansen att gissa rätt utan att veta är liten, skillnaden mellan upplevelserna ’surprise’ och ’lättlurad’ kan vara hårfin. Att som barn inte kunna använda sin erfarenhet till att gissa rätt ger lätt besvikelse eller känslan av underlägsenhet, det är klart att man lär sig vid upprepad läsning – men den kunskapen leder liksom ingen vart.

Boken skulle kunna placeras i samma kategori som nonsensvers – vilken jag uppskattar mycket – och på så vis främja fantasin. Lärorik, kreativ och kul eller enbart frustrerande? Ärligt talat så vet jag inte riktigt!

Titel: Vad har du bakom ryggen?
Text bild och form: Lena Sjöberg
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 33
ISBN: 9789129680225
Jämför priser
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Artguide för små och stora

Björn Bergenholtz serie om olika arter i naturen växer vidare, de senaste tillskotten handlar om fjärilar och flygfän respektive sniglar, kryp och kräldjur. Snäckor, grodor, fjärilar och flugor kan varenda småunge känna igen och peka igenkännande på utifrån böckernas bilder, men hur många av oss vuxna visste att det finns en liten trollslända som kallas flickslända? Många nivåer för olika typer av nyfikenhet och utveckling ger böckerna naturlig överlevnadspotensial.

Små uppslagsböcker med fina lättöverskådliga bilder för små barn (recensioner från tidigare böcker i serien finns här på Barnboksprat). ’Basmodellerna’ känner många två-tre-åringar redan igen: groda, blomma, fågel, fisk, fjäril. När de tittar vidare på bilderna lär de känna fler varianter och kan kika vidare på fler detaljer än skillnader i färg och storlek. En vuxen kan utifrån texterna berätta mer och svara på barnens frågor – som säkert kommer när de ser uppslagens snarlika teckningar, småtexter och pilar. Exempelvis skillnader på citronfjärilens hanar och honor, och vad har den lilla gröna larven på samma sida som de vackra fjärilarna att göra?

När man vill veta lite mer och känner igen flera arter finns nya saker att upptäcka och fråga om utifrån bilderna. Och har intresset väl väckts så kan den som nyss börjat läsa ta till sig ny kunskap och dra slutsatser av symboler och kort textad strategiskt placerad information. ”SKOGSFLUGA Helsvart kropp. Gillar svett och hatar blåst!” ”STINKPADDA Fridlyst och SÄLLSYNT! Får varken röras eller störas!”

Som mer van läsare med lite större erfarenheter får jag ny, men framför allt annorlunda, kunskap från textblocket under bilderna. Informationsurvalet känns extra relevant när man ska möta barnens frågor; men egentligen är begreppet information lite missvisande i sammanhanget, formen är snarare en charmigt lättsam berättelse som varierar i informationsuttryck för varje uppslag. Björn Bergenholtz berättar det han vill berätta, och det gör han med bred kunskap och god pedagogik för många åldrar. Den läsare som vill ha systematiserad fakta för att kunna jämföra olika fåglar, ormar eller sländor får söka på annat håll.

 

Titlar: Känn igen 25 fåglar, Känn igen 25 fjärilar och flygfän, Känn igen 25 sniglar, kryp och kräldjur
Text och bild: Björn Bergenholtz
Förlag: Rabén & Sjögren  (2011, 2012)
Antal sidor: 27
ISBN: 9789129676105, 9789129680645, 9789129680652
Jämför priser

Känn igen 25 fåglar
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Känn igen 25 fjärilar och flygfän
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Känn igen 25 sniglar, kryp och kräldjur
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris