Författare: Malin Alvasdotter

Mitt namn är Malin och jag har 6 barn födda mellan 1998-2015 och jag tycker att deras bokintresse ger mig en bra inblick i olika sorters böcker för olika åldrar. Jag är utbildad inom Biblioteks- och informationsvetenskap och skriver själv på olika bokprojekt, så där som säkert många skrivande drömmande själar gör. I mitt skrivande för barn är det poetiska i livet och i naturen min drivkraft. Mitt intresse för miljö är mycket stort och tidigare drev jag bloggen MalvaLin, som också är mitt miljövänliga företags namn. Jag tilltalas oerhört av vackra eller spännande illustrationer. Det kan avgöra om jag tar en bok i min hand och sådan var jag även som barn, på gott och ont. Men det är ju så att bilder kan vara fantastiska ihop med en text och jag uppskattar även när böcker för äldre barn har illustrationer.

Alla vill ha ett bo

En faktabok om djur i vår svenska närhet som direkt fångade mig och mina barn. Jag känner att vi här hemma gillar när det är fakta som är lätt att till sig och till det uppskattar vi fina och roliga bilder, precis som denna bok bjuder på. Den sagostund som inträffar vid kvällningen innehåller med fördel inte de allra tyngsta böckerna. Vid just detta tillfälle är lättsammare text att föredra, för annars somnar föräldern och inte barnet! Det som dock kan hända vid en uppläsning av en faktabok är att det blir en del avbrott för frågor, svar, lite skratt och vidare funderingar. Det hände vid Alla vill ha ett bo och det resulterade i att barnen kommenterade genomgående under läsningen och vi kom in på idéer och andra spår och så tillbaks till boken igen. Vissa gånger passar en sådan saga, om alla är med på det.

Detta är den andra boken med temat ”Alla vill”. Tidigare har utkommit Alla vill ha mat.
I Alla vill ha ett bo får vi följa barnen Daniel och Sara som går på upptäcktsfärd efter några djurs olika boendeformer. I kikarsikte ser vi tio olika bon: Men vem bor var? Följande djur får vi möta: fladdermus, svala, bi, orm, padda, gråsugga, ekorre, myra, mus, humla. I varsitt uppslag får vi se var de bor och hur boet blev till, och om vi kan hjälpa till att antingen bygga ett bo eller bidra med material och plats. 

På varje sida där en djurart presenteras så finns antalet djur i en tydlig siffra och själva djurnamnet i versaler. Boken ger ett strukturerat och ett medvetet pedagogiskt intryck. Tilltalet är direkt och uppmaningar och frågor dyker upp här och var och på slutet återfinns en liten repetition av det barnet kan ha lärt sig. Tre uppmaningar/frågor återkommer under varje djurpresentation och de lyder: Hitta bon! Komma nära? Bygghjälp!

Under avsnittet om möss så får vi tipset om att skaffa en ”levandefälla” om den lilla musen flyttat in i ett hus. Barnet kan ge den fångade musen en bit äpple och prata med den en stund och sedan släppa ut den i skogen där den lycklig kan skutta iväg mellan snåren. Precis min melodi, inget slentrianmässigt dödande när oönskade djur av olika slag dyker upp. Små uppmaningar flikas också in om att vara försiktig och att inte störa vissa av djuren. Djur är olika och för vissa djur kan störningsmoment vara en katastrof. Men inga pekpinnar, utan med en varm och humoristisk ton i både text och bild. Barnet uppmanas att inte vara rädd för naturen – utan att vara rädd om naturen.

I verkligheten är flera av djuren mat åt andra djur och sista sidan visar på detta med en liten släng av morbid humor. En bok perfekt för mindre barn, men min 10-åring smög sig in bredvid småsyskonen och hade lika roligt hon. Vi fick nog alla lite nya tankar om hur och var djur bor och så fick vi en längtan till att se djuren på riktigt förstås!

Alla vill ha ett bo
Författare: Grethe Rottböll
Illustratör: Anna-Karin Garhamn
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 28
ISBN: 9789163869792
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Julia & jag och det stora ekollonkriget

Den här boken kändes svår att motstå då jag såg vem som skrivit och vem som illustrerat. Kunde det vara ännu en finstämd berättelse av Sanna Töringe med illustrationer av Kristina Digman? Det såg onekligen så ut. Det är en bok om vänskap med vissa förhinder. Om ett gult hus med barn i och ett grönt hus, också med barn i. Och aldrig möttes de, eller? Huvudspåret är att två barn blir vänner, trots att deras större syskon som varit vänner nu är ovänner. De två barnen som heter Edvin (Idde kallad) och Julia, känner varandra från dagis, men de har aldrig lekt. En dag blir det som så att de leker hemma hos Idde. Han bor i det gula huset och Julia i det gröna. De får, jag skulle vilja säga, omgående en fin vänskap, sådan som barn kan ha i 6-årsåldern med mycket lek i naturen och i det där fantastiska fantasilandskapet som bara existerar en begränsad tid. Deras lek störs stundtals av Iddes storasyster Anna, som är i tonåren, och hon är för det mesta arg, mest på Julias storebror Jim. Anna och Jim var en gång vänner, men när de började skolan så valde han killarna i klassen framför Anna. Ett klassiskt dilemma. Pojkar och flickor kan leka glatt i lekskoleåldern, men så kan sociala förändringar ske vid skolstart. Anna kan förresten vara snäll också, på kvällarna när hon ska lägga Idde är hon snäll, även om hon kan berätta konstiga saker så Idde blir rädd, men då tröstar hon efteråt när hans tankar har satts igång.

Boken heter ju Julia & jag och det stora ekollonkriget, då kan det antas att det mest handlar om ett krig, men så är inte fallet. Det är flera skiftande händelser, med djup och undertoner, innan själva kriget som sker med ekollon som kastas och trots det otäcka med krig så resulterar det ändå i ett lyckligt återförenande. Anna och Jim försonas faktiskt och det är nog mycket tack vare tre hundar. Det finns alltså hopp i det till synes hopplösa och det känns så befriande! Kristina Digmans mjuka illustrationer i riklig mängd uppskattas mycket av mig och lyssnande barn. Det är detaljbilder och större sammanhängande bilder, ofta med människofigurer med levande ansikten, sötfina djur och en skön stil helt enkelt. Jag tycker också mycket om när böcker handlar om pojkar med mjuka sidor och som föredrar att leka med flickor. Det är som att det blir mer innehåll i leken, mer kvalitet, visst är det märkligt? Inte bara slagsmål och aktiva lekar, utan ibland mer stillsamt och eftertänksamt. Fast jag vet ju att det i verkligheten finns pojkar som leker på alla möjliga sätt ihop med andra pojkar, så det är mer framställda stereotyper jag åsyftar. Julia beskrivs förresten som den mer drivande av de två och hon är orädd och det märks i kontrast till Idde som är känsligare, försiktigare och jag tror han behöver en Julia i sitt liv, även om storasyster Anna först förbjuder honom att leka med Julia, ja helst undvika alla i det där gröna huset. Det figurerar för övrigt människor i boken som är invandrare, hemlösa och lite udda existenser. Modernt och bra att få in naturligt i dagens sagor.

Bokomslaget är i kraftig konstruktion och det är så härligt att ta i en sådan bok. Jag känner att jag har fått en bok i min hand med lugn spänning och variation i handling plus att den verkligen är mysig att högläsa! Jag låter rösten ändras till att låta som olika skiftande individer, så roligt för mig och förhoppningsvis också för min lilla lyssnarskara.

Julia & jag och det stora ekollonkriget
Författare: Sanna Töringe
Illustratör: Kristina Digman
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 64
ISBN: 9789163869846
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ett monster sover över

En lättläst, generöst illustrerad bok och nummer tre i serien om familjen Monstersson. Nummer två Monstermaskerad har jag läst tidigare och denna lilla fortsättning tror jag kan bli omtyckt av läsare i behov av enkel och rolig handling i kombination med smågalna bilder. Det är vanlig lättillgänglig boktext och ofta har bilderna pratbubblor med versal text, vilket gör det tydligt vem som säger vad. Handlingen är att Boris Monstersson med sin monsterhund Mysis ska sova över hos Ebba. De har ju verkligen blivit riktiga vänner och det blev de redan i första boken, Min vän Boris, och finns det något mysigare än att sova över hos varandra då? Nja, Boris är inte helt med på noterna, det är ju verkligen inte som hemma och plötsligt så längtar han hem till mamma och pappa.

Det är så ovant för Boris att sova liggande och sova på natten och inte på dagen och dessutom äta konstiga saker i en skål (godis och snacks) och höra en läskig saga om en prins. Boris vill ha en skräcksaga! Till slut blir det ändå en vilsam natt för Boris, men Ebba har nog fått en del att fundera över, om hon orkar vill säga. Böckerna om Ebba och Boris är böcker som visar på olikheter och en aning problematik kring det, fast på ett annorlunda vis och liksom tvärtom vad som förväntas.

Jag och mina barn ser fram emot varje ny bok om familjen Monstersson och jag ser framför mig att bokens snäll-läskiga omslag kan locka till sig barn som inte läser så gärna. Det är böcker som är skönt galna i både text och bild.

Familjen Monstersson: Ett monster sover över
Författare: Mats Wänblad
Illustratör: Pelle Forshed
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 48
ISBN: 9789129683448
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Havsrikets hemlighet

Havsrikets hemlighet är den fjärde delen av fem i den lättlästa fantasyserien (Gryningsserien) om Maya och Havsfolket. Mayas längtan efter Yaz, som genomgår en speciell ritual i havet, tilltar alltmer och hon bara måste ge sig ut i havets djup och leta efter honom. Genom att äta torkade alger som hon fått av föräldrarna till Yaz, så kan hon förvandlas till en sjöjungfru, men bara i femton minuter. Det undret som det är att kunna andas under vattnet är så stort och den medföljande frihetskänslan är enorm. I detta förvandlingsrus som Maya befinner sig i, så märker hon inte faran som närmar sig. Hon blir hårt ansatt av de livsfarliga Serramarerna. Det blir Yaz föräldrar som räddar hennes liv. Hennes egna föräldrar får tro att en hund angripit henne. Med hjälp av salvor från Yaz mamma tillfrisknar hon mirakulöst fort och trots att hon varit illa däran, så kan hon inte motstå att åter ge sig av hemifrån för att leta efter Yaz. Det som sedan följer är oväntat och ger en mycket intressant vändning. Yaz har nämligen genomgått en så kallad narjanin och ömsat skinn så som alla Havsvarelser gör när de fyller 13 år. Skinn ömsas men också kön bytes! Könet ändras flera gånger under en Havsvarelses livstid. Yaz som är pojke från början förvandlas således till en flicka. Maya blir bestört, men Yaz försöker trösta:

Älskar du någon så älskar du den oavsett. Maya! Vi är länkade med varandra ändå!

Maya ifrågasätter Havsvarelsernas seder och kan inte acceptera det faktum att den Yaz hon känner är borta, hon både sörjer den gamla Yaz och bannar den nya. Så sakteliga försonas hon ändå med sakernas tillstånd och inom henne landar Yaz kloka ord:

I Havsriket bryr vi oss inte om vad var och en är. Vi älskar det som är kärnan hos någon. Det allra innersta. Därifrån musiken kommer. All energin.

Den stora försoningen kommer efter en resa i havet tillsammans med Yaz. En resa till Havsriket! Maya får där en mycket stark känsla av vad hon vill i livet.

Precis som i de tidigare delarna så får författaren Anette Skåhlberg till ett driv i berättelsen och språket flyter på i sin tydliga enkelhet, men inte utan att bli spännande. Denna lättlästa serie är därmed en bra inkörsport för dem som önskar händelserika lättlästa böcker, men även för de läsare som vill ha inspiration till ett framtida intresse för de riktigt tunga fantasyböckerna. Det här är en bokserie bl.a. om att hitta sig själv och våga förändring. En snart 12-årig kräsen läsare ansåg Havsrikets hemlighet vara lika bra som de förra i serien, hon både läser och lyssnar på dem lika gärna, för som alla Sagolikts böcker så finns även denna inläst som ljudbok. Ett mycket sympatiskt drag som visar på att förlaget vill anstränga sig för att nå olika gruppers behov.

Jag vill som vanligt nämna Katarina Dahlquists bilder. I böckerna jag läst, som hon illustrerat, får jag alltid minst en riktig favoritbild som har just den känslan jag vill stanna kvar i en lång stund. Hennes illustrationer betyder en hel del för sammanhanget och bidrar antagligen för den ovane läsaren att hålla sig kvar i berättelsen. Som nämnts är en femte och sista del att vänta i denna serie och dessutom utlovas en fälthandbok, som ska vara en fauna över Havsrikets alla Havsvarelser och Havsdjur.

Sagolikt Bokförlag har även öppnat upp en sagolik grotta kallad Drakens Grotta och i den kan sagoälskaren få del i förlagets varierande utbud och annat roligt och sagorelaterat.

Havsrikets hemlighet
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2012)
Antal sidor: 69
ISBN: 9789186861162
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Djurens maskerad

Allehanda djur klär ut sig inför en maskerad. Varje ny sida visar ett djur iklätt en kul mundering, som ska påminna mycket eller lite om det djur som de klätt ut sig till och själva det djuret blir på nästa sida till ett annat djur. Ja, Rödluvan är förresten med hon också och blir oväntat till en chokladtårta. Och blommor dyker upp, men de klär aldrig ut sig för de ska bara dofta gott. Fina och roliga bilder helt klart, men… ett minus är när hönan ska klä ut sig och det då låter som följer:

Hönan klär inte ut sig alls! Hon har inte fattat nånting, för hon är lite korkad.

Jag tänker: ”Jaha?” En annan grej: näbbdjuret som också är inbjuden, det djuret behöver inte ens klä ut sig för det ser redan så knasigt ut. Humor förstås, men inte min och då har jag svårt att ta boken helt till mitt hjärta. Trots min otroliga känslighet för ”kränkning av djur”, så är det annars ofta förvånansvärt roligt och barnsligt kul att i bildform se förvandlingen varje gång blad vänds. Barn kan ofta älska sådant, att bli överraskade. Det finns även några gånger en (lite snällare) humoristisk ton i den lilla befintliga texten. Allra bästa minnet är slutsidan där alla utklädda och de där icke utklädda är med – och då kan festen äntligen börja!

 

 

 

 

 

 

 

 

Djurens maskerad
Författare & illustratör: Marianne Dubuc
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 128
ISBN: 9789129679120
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris