Författare: Helena Eriksson

Jag heter Helena Eriksson och i juli 2019 kom jag tillbaka som skribent för Barnboksprat efter en tids frånvaro. Jag längtade tillbaka och togs emot med öppna armar! Mina barn börjar bli ganska stora nu (födda 2006 och 2010), så kommande recensioner blir nog till större delen av ungdomsböcker. Det gynnar ju även mig i mitt yrke som lärare i svenska och engelska på högstadiet. För övrigt så tycker jag om jordnötsringar, choklad, att baka och att skriva brev (på de gamla hederliga viset, med papper och penna)!

Paddingtons resväska

Paddingtons resväska är inte en bok, utan en box innehållande åtta böcker. Den söta resväskan (som faktiskt till och med har ett handtag och kardborrestängning) innehåller följande böcker:

  • Paddington målar
  • Paddington åker karusell
  • Paddington går på zoo
  • Paddington och regnbågsglassen
  • Paddington i klistret
  • Paddington och labyrinten
  • Paddington vårstädar
  • Paddington på slottet


Att skriva om alla åtta böckerna skulle kännas lite tjatigt, så jag  väljer att berätta lite om en av mina favoriter,  nämligen ”Paddington i klistret”.

Paddington i klistret
Det är en regnig dag och Paddington har ingenting att göra, hans planer på att vara ute i trädgården hela dagen har ju gått i stöpet. Hans familj kommer dock med massor av förslag på vad han kan sysselsätta sig med: måla, hjälpa till i köket, städa vinden, sätta in frimärken i ett album och om det blir klister över göra ett kollage. Som vanligt när Paddington är i farten blir det bara tok av alltihop! Han missförstår att han ska måla av frukt, han målar frukten blå istället (för att matcha tapeten). När han ska baka blir han så mjölig att han måste duscha av sig, och tänker då passa på att få loss frimärkena från sina vykort samtidigt med vattnet. Men vi vet väl alla vad som händer när man blandar mjöl och vatten? Precis, det blir klister! Frimärkena fastnar på hans rock istället för i albumet och han bestämmer sig för att städa vinden istället, men väl uppe på vinden går det så klart på tok igen! Vad det blir mer för galenskaper får du själv läsa i ”Paddington i klistret”!

Alla böckerna om Paddington är helcharmiga, och ofta går det på tok när Paddington är i farten. Dock brukar det alltid ordna sig till sist. För mig som tycker mycket om England och London känns de här böckerna lite extra trevliga; ni kan ju gissa vilket slott det är Paddington besöker i ”Paddington på slottet”? Illustrationerna av R.W. Alley är verkligen jättefina, precis rätt till historierna. Jag kan varmt rekommendera den här fina bokboxen och erkänner att jag nog är lite kär i Paddington!

Författaren Michael Bond föddes 1926 i England och började skriva på allvar när han var i 20-årsåldern. 1967 blev han författare på heltid och har skrivit närmare 150 böcker under årens lopp. Mest känd är han för sina böcker om björnen Paddington. Bond har berättat att han hittade Paddington när han julhandlade 1955. Ensam på en hylla i varuhuset Selfridges fann han en liten björn som han köpte i julklapp till sin fru, och han döptes till Paddington eftersom paret bodde nära Paddington station i London.

Bond började skriva små historier om björnen, och 1958 publicerades boken ”A Bear Called Paddington”. Totalt har över 70 böcker skrivits om Paddington som blivit översatta till 20 språk. Paddington finns numera inte bara i böcker utan även som leksak och tv-program bland annat. Själv fick jag ett exemplar av honom när jag och min make var i London 1997 då han fiskades upp ur en spelautomat med gripklo! Han är inklädd den klassiska duffeln (dock i ”fel” färg, den ska egentligen vara blå), hatt och gummistövlar.
(författarfakta från www.alex.se)


Paddingtons resväska (innehåller åtta böcker)
Författare: Michael Bond
Illustratör: R. W. Alley
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 32 i varje bok
ISBN: 9789132158940
Köp: jämför priser

Vinn Wilda Wilma pruttar!

Nu kan du vinna boken Wilda Wilma pruttar som recenserades här för ett par veckor sedan. För att tävla lämnar du en kommentar här nedan och svarar på frågan: vilken typ av bok/böcker skulle du vilja ha fler recensioner av här på Barnboksprat? Kom ihåg att lämna din mailadress så vi kan kontakta dig om du vinner. Tävlingen pågår till söndag den 30/1 kl. 20.00.

Var slutar himlen?

”Pipkin var en mycket liten pingvin som alltid ställde väldigt stora frågor”, så börjar den här gulliga boken. För att få svar på sin fråga ger sig Pipkin ut på en UPPtäcktsfärd som inte går av för hackor. Den börjar med att han får lifta med en albatross (efter att albatrossen fått reda på att pingviner inte kan flyga) som tar honom så högt upp i luften som han kan. Men, där slutar ju inte himlen konstaterar Pipkin som därefter har turen att få åka vidare uppåt i en luftballong som har en apa som förare! Apan tar honom med upp bland molnen som Pipkin försöker fånga med lasso (dock helt utan framgång). Efter ett tag når även luftballongen gränsen för hur högt den kan nå.

Pipkins sista skjuts kommer i form av en raket som styrs av en astronautkanin. Nu går färden långt ut i den svarta rymden ända till månen. Medan Pipkin och astronauten går på månpromenad och skådar stjärnor inser Pipkin att han fortfarande inte vet var himlen slutar, fastän han har åkt så långt att han inte längre kan se sin mamma, igloon eller Sydpolen längre. När Pipkin står på månen och ser ner mot jorden drabbas han av hemlängtan tror jag, för färden går hemåt efter det. Så, svaret på frågan om var himlen slutar, fick Pipkin det? Läs den fina boken så får du veta! I slutet av boken finns även ett kuvert som innehåller en faktaplansch om Pipkins resa, hur högt upp i luften fåglar flyger, var det börjar bli riktigt kallt och hur högt flygplan färdas.

Jag tyckte jättemycket om den här boken, den har vackra illustrationer och ett enkelt språk som funkade bra när jag läste för min 4-åring. Karaktärerna är charmiga, jag gillade särskilt luftballongsapan som ser otroligt snäll ut och har med sig skojiga saker i sin ballongkorg. Om jag ska klaga på något så tycker jag att boken var för kort, historien kunde gärna ha fått utvecklas lite till – det fanns det absolut rum för. Författaren Anna Milbourne har skrivit ca 30 barnböcker, och det här är den andra som kommer ut på svenska. Jag tror bestämt att jag måste leta reda på den första, och det tänker jag göra precis just nu!

Var slutar himlen?
Författare: Anna Milbourne
Illustratör: Serena Riglietti
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129673883
Köp: jämför priser

Wilda Wilma pruttar

Man kan lugnt säga att det är en himla tur att det här inte är en luktbok, för här pruttas det hej vilt! Det hade däremot varit rätt kul om det hade varit en ljudbok, åtminstone för de barn som lyssnar på den! Det börjar redan på morgonen innan Wilma ska till förskolan; när hon gör sitt morgonbesök på toan låter det ”smatter, smatter, prutt och smatter”.

När pappa och Wilma sen sitter på bussen på väg till förskolan känner hon att det bubblar i magen av prutt som måste ut. Wilma tar i lite extra, hon skäms inte ett dugg över att hon sitter och släpper sig på bussen, nej hon är faktiskt riktigt stolt och hoppas att hela bussen hör hennes häftiga pruttar! Illustrationerna i boken är helfestliga, särskilt minerna hos alla karaktärer. När Wilma sitter på bussen och pruttar ser man verkligen hur lycklig hon känner sig, hur pappan tycker det är pinsamt (svettdroppar och röda kinder) och hur en annan förälder på bussen gör en min som ser ut att vara en blandning av förfäran och fniss.

På förskolan fortsätter Wilmas pruttiga dag, till och med vid matbordet (dagen till ära serveras dessutom ärtsoppa!) fiser hon så det blir ett riktigt stinkmoln. Wilmas fröken Anneli kliver rakt in i det (rolig illustration där frökens ögon är små kryss), och sen följer en pratstund om vad pruttar egentligen är för något. Fröken Anneli berättar om gaserna i magen, om ”pruttmat”, om bakterier i tarmarna och vad som händer om man inte pruttar eller rapar. När barngruppen sen går ut för att leka blir det ett riktigt pruttkalas bland alla barnen eftersom ärtsoppa ju hör till kategorin ”pruttmat” som fröken Anneli pratat om.

Det här är en charmig bok om pruttar, mycket tack vare de färgglada och roliga illustrationerna. Det pratas ingenstans i boken om när det inte passar sig att prutta (t.ex. vid matbordet kan jag personligen tycka) och det kanske i och för sig är rätt att inte tabubelägga pruttandet för små barn. Men vid vilken ålder ska man egentligen lära barn var det är ok att prutta och var det är mindre lämpligt? Vad tycker du?

Wilda Wilma pruttar
Författare: Cecilia Svensson
Illustratör: Cecilia Svensson
Förlag: Lullaby förlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789197886710
Köp: jämför priser