Wilda Wilma pruttar

Man kan lugnt säga att det är en himla tur att det här inte är en luktbok, för här pruttas det hej vilt! Det hade däremot varit rätt kul om det hade varit en ljudbok, åtminstone för de barn som lyssnar på den! Det börjar redan på morgonen innan Wilma ska till förskolan; när hon gör sitt morgonbesök på toan låter det ”smatter, smatter, prutt och smatter”.

När pappa och Wilma sen sitter på bussen på väg till förskolan känner hon att det bubblar i magen av prutt som måste ut. Wilma tar i lite extra, hon skäms inte ett dugg över att hon sitter och släpper sig på bussen, nej hon är faktiskt riktigt stolt och hoppas att hela bussen hör hennes häftiga pruttar! Illustrationerna i boken är helfestliga, särskilt minerna hos alla karaktärer. När Wilma sitter på bussen och pruttar ser man verkligen hur lycklig hon känner sig, hur pappan tycker det är pinsamt (svettdroppar och röda kinder) och hur en annan förälder på bussen gör en min som ser ut att vara en blandning av förfäran och fniss.

På förskolan fortsätter Wilmas pruttiga dag, till och med vid matbordet (dagen till ära serveras dessutom ärtsoppa!) fiser hon så det blir ett riktigt stinkmoln. Wilmas fröken Anneli kliver rakt in i det (rolig illustration där frökens ögon är små kryss), och sen följer en pratstund om vad pruttar egentligen är för något. Fröken Anneli berättar om gaserna i magen, om ”pruttmat”, om bakterier i tarmarna och vad som händer om man inte pruttar eller rapar. När barngruppen sen går ut för att leka blir det ett riktigt pruttkalas bland alla barnen eftersom ärtsoppa ju hör till kategorin ”pruttmat” som fröken Anneli pratat om.

Det här är en charmig bok om pruttar, mycket tack vare de färgglada och roliga illustrationerna. Det pratas ingenstans i boken om när det inte passar sig att prutta (t.ex. vid matbordet kan jag personligen tycka) och det kanske i och för sig är rätt att inte tabubelägga pruttandet för små barn. Men vid vilken ålder ska man egentligen lära barn var det är ok att prutta och var det är mindre lämpligt? Vad tycker du?


Wilda Wilma pruttar
Författare: Cecilia Svensson
Illustratör: Cecilia Svensson
Förlag: Lullaby förlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789197886710
Köp: jämför priser

Kanske gillar du också:

Författare: Helena Eriksson

Jag heter Helena Eriksson och är beroende av böcker av alla slag! Jag tycker om att läsa tyst, läsa högt, läsa för njutning, läsa för att lära och att läsa för att ge andra en upplevelse. Att hjälpa andra att upptäcka glädjen med att läsa försöker jag göra ofta genom att läsa för min son (född 2006) för min dotter (född 2010) och i mitt yrke som lärare för mina tonårselever.

9 reaktioner till “Wilda Wilma pruttar”

  1. Sicken lustig och annorlunda bok, om man får säga så:) Kan tänka mig att barnen kanske gillar den med tanke på bilder och alla ljud man kan göra.

  2. Barn tycker pruttar är intressant för att vuxna tycker att pruttar är genant.

    Kiss- bajs- och pruttgenren skulle aldrig finnas om inte vuxna skapade tabun kring de här sakerna. Det fattar barnet utan att boken uttalat måste säga att det är fel att prutta i den ena eller andra situationen.

    Att skoja kring tabun är ju en humor de flesta upptäcker i 3årsåldern för att sedan aldrig överge.

  3. Hej och tack för en härlig recension! Min första tanke var faktiskt att ta upp några exempel på var det är okej att prutta och vilka ställen som är mindre okej. Men sedan kände jag att jag ville göra en pruttbok helt utan pekpinnar, då det faktiskt inte är något ”fel” i att prutta och att lilla kroppen behöver göra det. Sedan tänkte jag också att när man har läst denna bok så kanske barn och förälder börjar prata spontant om pruttar och ev kommer in på hur man brukar göra i hänsyn till andra när det gäller detta ämne ;-) men jag som har en extrem pruttjej började med lite pruttprat redan när hon var 3 år. Incidenten på bussen är egentligen med mig på tunnelbanan fast i verkligheten var det till och med lite värre då hon verkligen skrek ut över hela vagnen att ”mamma hörde du??!! Känner du hur det luktar? BLÄÄÄ… hahaha!” och hon hade verkligen kul och tittade sig runt för hon var just… stolt!

    Sköt om er alla!
    Mvh,
    Cecilia

  4. Så roligt!! :) Härliga bok! Det är bara dumt och fånigt att tabubelägga pruttar och rapar. Speciellt då tjejer får veta sedan tidig ålder att fina flickor inte gör så :) Jag vill ha boken <3

  5. Då får du fortsätta följa Barnboksprat, för det kommer en utlottning av boken snart! :-)

  6. Cecilia, vad roligt att få en kommentar från dig! :-) Jag ser verkligen fram emot att läsa fler av dina böcker!

  7. Till Christina angående kommentaren till Cecilia om boken: jag tycker att det är bättre att du vänder dig direkt till Cecilia med dina funderingar. Du kan kontakta henne här: http://www.lulla-by.se/Lullaby/Kontakt.html

    Jag kommer inom kort att radera din kommentar då vi på Barnboksprat inte tycker att den hör hemma här hos oss.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *