Рen blogg om barnb̦cker
Att vara popup-bok och älskad av en ettåring är inte alltid så lätt. Så här kan det sluta:
Rundis har lossnat frÃ¥n Rundis och Randis leker hela dagen, som är mycket populär just nu. Sedan bilden togs har ännu fler saker lossnat frÃ¥n det sista uppslaget… det var kanske inte helt genomtänkt att lämna boken pÃ¥ golvet…
Tindra är sex år gammal och har aldrig träffat sin farfar. Så fort han kommer på tal blir mamma och pappa alldeles konstiga och Tindra vet inte varför.
En dag kommer pappa hem och ser bekymrad ut. Farfar ska komma och hälsa på, berättar han. Tindra vet inte vad hon ska tro. Är farfar farlig?
Det visar sig att Tindras farfar är uteliggare. Han har råkat i trubbel i livet, men försöker få ordning på sig så att han ska kunna träffa sina barnbarn. Trots all oro inför besöket blir det ett lyckat möte.
Pappa kommer hem och säger att farfar ska komma på besök.
Farfar visar sig vara både rolig och snäll!
Vem är Tindras farfar? är en bilderbok med ganska mycket text som tar upp svÃ¥ra ämnen – död, sorg, alkoholism och hemlöshet. Det onda finns dock enbart i bakgrundshistorien och i bokens nu är allt i stort sett utrett, även om man inte vet det förrän efter att farfar kommit och berättat det. Det känns nästan för enkelt, men samtidigt är det spännande att följa föräldrarnas förberedelser och Tindras farhÃ¥gor.
I en intervju i Härryda-Posten berättar Sara Nilsson att bokprojektet höll på att gå i stöpet, för att hon var för kräsen vad gällde valet av illustratör. Till slut anlitades Christina Abrahamsson som har gjort charmiga bilder som är både realistiska och lekfulla. Ytterligare ett smakprov finns hos vårensböcker.se (stor pdf-fil).
En gullig bok om ett inte så gulligt ämne.
Vem är Tindras farfar?
Författare: Sara Nilsson
Illustratör: Christina Abrahamsson
Förlag: Oppenheim förlag
Antal sidor: 36
ISBN: 978-91-978172-1-9
Köp: jämför priser
Ã…h, sÃ¥ rysligt! En bok helt i min smak! Den här boken innehÃ¥ller massor av rysliga, mysiga spökhistorier, den ena läskigare än den andra. Edgar besöker sin onkel Montague för att lyssna pÃ¥ hans ruskiga berättelser om vÃ¥lnader, läskiga tavlor, demoner, häxor och andra läskiga figurer…
Det är kallt hos Edgars onkel och han verkar inte använda elektricitet utan bara stearinljus, vilket bidrar till den mörka stämningen som infinner sig hemma hos onkel Montague.
Berättelserna är snyggt uppbyggda, jag gillar verkligen hur den här boken är skriven, med ”mellanprat” mellan onkeln och Edgar.
Mellan de olika berättelserna byggs en sidoberättelse upp, den om onkel Montague själv. Han är lite skum, Edgars onkel. Vad bär han på för hemligheter, vem är han egentligen? Vad är det för figurer som smyger omkring utanför huset, i skogen? Och varför har han föremål från alla spökhistorierna hemma i sitt hus?
En tanke jag direkt fick, var att den här boken skulle passa ypperligt som tv-serie. En berättelse för varje avsnitt. Ja, det skulle bli bra! Spökhistorier har en tendens att lätt bli lite löjliga (av typen med titlar som ”blodet droppar” och liknande), känner jag, men de berättelser som ingÃ¥r i den här boken är sÃ¥ bra skrivna sÃ¥ jag tycker inte det känns löjligt alls. Bara bra!
Illustrationerna är också helt i min smak, älskar, älskar, älskar sådana här bilder!
Det här är den bästa spökboken jag läst på länge! Tror dock inte att det är en bok för alldeles för små barn. Runt 12 år kanske funkar?
Onkel Montagues spökhistorier
Författare: Chris Priestley
Illustrationer: David Roberts
Översättning av: Cajsa Odeskans
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 239
ISBN: 978-91-29-66918-3
Köp: Jämför priser
Måhända är jag sist i bloggvärlden med att nämna detta, men det måste nämnas! Stina Wirséns underbara Vem-böcker blir film! På filmfestivalen i Göteborg har den första filmen redan visats och i höst kommer de på bio och i Bolibompa. Det är inte ofta jag saknar att ha teve, men nu gör jag nästan det. Jag hoppas att de kommer på dvd också.
Ava och jag har tittat på smakprov från filmerna och verkligen fått mersmak. Ava ville titta hur många gånger som helst och jag har gått omkring och sjungit vemvemvemvemvem *visselvissel* vemvemvemvemvem och längtat. Av smakprovet att döma kommer det att bli riktigt bra.
Mer info:
» Fulgulliga figurer fÃ¥r liv pÃ¥ film (SvD, 20 februari)
» Animering med tÃ¥lamod – nya filmer växer fram (Film i väst om inspelningsarbetet)
Och missa inte smakprovet!
Boken ”Jag är inte söt!” med lilla Ugglan i huvudrollen riktar sig mot barn mellan 3 och 6 Ã¥r. Det är nÃ¥gra Ã¥r kvar för dit för oss men boken är redan en stor favorit. Mamma (jag) och pappa älskar boken. Den handlar om lilla Ugglan som hela tiden blir kallad söt av sina vänner i skogen. Han blir arg, för han är inte söt. Han är en smidig, skrämmande, stilig, skarpögd stridsflygare. Men alla andra tycker att han är söt, inklusive hans mamma, och när allt kommer omkring sÃ¥ är han faktiskt ganska gullig.
Texten är upprepande och ganska enkel med varierande storlek för att visa när lilla Ugglan blir arg och illustrationerna är mjuka och väldigt levande trots att de är så enkla. Man ser tydligt när lilla Ugglan blir arg, glad, förvånad och irriterad.
Boken är väldigt rolig och jag kan inte lÃ¥ta bli att dra paralleller när äldre släktingar möter barnbarn och utbrister ”men sÃ¥ söt du är” och ”sÃ¥ stor du har blivit”. Har ni nÃ¥gonsin sett ett barn bli glad över de kommentarerna? Oftast sÃ¥ Ã¥ker surläppen ut och barnet mummlar nÃ¥got till svars. Precis sÃ¥ är lilla Ugglan! Denna bok gavs ut redan 2006 och det har hunnit komma ut ytterligare nÃ¥gra böcker med lilla Ugglan i huvudrollen. De hamnar pÃ¥ önskelistan till nästa födelsedag, min eller Kickens.
 
Jag är inte söt!
Författare: Jonatan Allen
Illustratör: Jonatan Allen
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 24
ISBN: 9789163848919
Köp: jämför pris