Barnboksprats söndagstrea: Feminism

Varje söndag tipsar vi om 3 barn- och ungdomsböcker på ett speciellt tema. Sedan vill vi gärna ha era tips! Skriv på din blogg, instagram eller i en kommentar. Tagga gärna @barnboksprat och #barnbokspratssöndagstrea så att vi hittar dina tips.

I fredags var det Internationella kvinnodagen, en dag att fira vad vi hittills uppnått samt att påminnas om att kampen fortsätter. Vi har hela veckan här på Barnboksprat lyft böcker med olika feministiska förebilder att inspireras av. Lika viktigt som att hämta inspiration från föregångare tycker jag också det är att visa solidaritet med samt hjälpa de som inte kan eller orkar vara starka. Vi avslutar temaveckan med ytterligare tre tips på bra feministiska böcker.

Feminism pågår är en faktabok om feminism och jämställdhet vilken vänder sig till mellanstadieåldern. Den tar både upp historia och nutid och varvar siffror och lättläst statistik med intressanta artiklar och intervjuer med svenska barn. Här hittar du lätt flera feministiska förebilder att inspireras av. För dig som är lärare finns en lärarhandledning hos förlaget.

För ungefär sex år sedan kom den här fantastiska debuten ut: Slottet av is. Minna är en tjej som gissningsvis är 8-10 år gammal. En dag hittar hon en knapp i hissen hemma i hyreshuset och knappen tar henne till en helt ny värld, landet Undrien, där hon har en hjälteroll att spela och skurkar att bekämpa.

Hemma har Minna en sådan där pappa som man måste tassa på tå kring. Minna, mamma och lillasyster Lo gör alla sitt bästa för att anpassa sina beteenden så att inte pappa ska bli arg. Alltså, den är så fruktansvärd och fruktansvärt bra den här boken. Den här delen om Minnas pappa gör mig så ledsen med tanke på att det är vardag för många familjer runt om i världen att leva med en sådan förälder. Minna tvingas till att vara stark både hemma i Stockholm och i Undrien.

Även serien om Millan handlar om en dysfunktionell familj eftersom att Millans pappa är alkoholist och mamman deprimerad. Böckerna skildrar Millans kamp för att ta hand om sin lillebror och att dölja verkligheten för omvärlden. Samtidigt handlar den såklart om stallet och hästarna dit Millan flyr för att komma bort från familjen.

Överhuvudtaget så är genren hästböcker fylld av unga starka och viljekraftiga tjejer vilka sliter hårt för att nå sina drömmars mål!


Feminism pågår
Författare: Sassa Buregren
Illustratör: Elin Lindell
Förlag: Natur och kultur
ISBN: 9789127144170
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Slottet av is
Författare: Janina Kastevik
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9789163873720
Boken är tyvärr slutsåld men leta på bibliotek eller ex Bokbörsen.


Millan
Författare: Pia Hagmar
Förlag: Massolit
ISBN: 9789132161797
Köp: finns som e-bok hos t.ex. Bokus eller Adlibris

En bortcensurerad verklighet

För en tid sedan uppmärksammade vi den pågående debatten kring censur i barnböcker. Flera barnboksförfattare berättade om hur de fått plocka bort alkohol, rökning, fula ord och svåra ämnen ur sina böcker och det pratades om nymoralism och präktifiering. Ulf Stark valde att uttrycka det hela så här:

Numera är det väl knappt så att man ens kan publicera en bild av en säl i en barnbok utan att den måste ha flytväst på sig.

Under Danmarkstemat var vi inne på att det finns vissa skillnader mellan dansk och svensk barnlitteratur. Vi recenserade en bilderbok där huvudkaraktären dör och en bok med ett deprimerat barn. Danska böcker tycks få vara djärvare än svenska.

På bokmässans sista dag dök Ulf Stark och hans säl-exempel upp igen, under programpunkten Kan sälar med flytväst dyka i havet? Tillsammans med Sassa Buregren, Viveka Sjögren, Catarina Kruusval och moderatorn Janina Orlov diskuterade han bilderbokens möjligheter och omöjligheter. Ämnet censur berördes även vid ett seminarium med Jan Lööf, som också hölls på söndagen.

Sassa Buregren, Viveka Sjögren, Ulf Stark, Catarina Kruusval och Janina Orlov
Den dagen av Viveka Sjögren

Ulf Stark berättade om två sorters censur, dels självcensur, dels påtvingad censur. Med självcensur menas den censur som författaren lägger på sig själv, det som hen känner är fel att skriva om och utesluter själv. Som exempel berättade Catarina Kruusval om de gånger hon kört förbi överkörda grävlingar och känt att hon gärna vill skriva om döden, men att det är svårt. Hon menar att det är viktigt att förpacka ett sådant ämne väl och att berättelsen måste innehålla mycket ljus. Viveka Sjögren har skrivit Den dagen, som handlar om en fågelfamilj som blir bortkörd från sitt hem och är tänkt att föra tankarna till flyktingar. För den boken ligger tröskeln för självcensur ganska högt, men Viveka Sjögren talade ändå om att det finns vissa saker som hon aldrig skulle skriva. Till exempel skulle hon aldrig låta hela fågelfamiljen dö.

Pärlor till pappa av Maud Mangold och Sassa Buregren

Den påtvingade censuren är däremot styrd av yttre strukturer kring hur en barnbok ska se ut. En författare kan välja att bryta mot de normer som finns kring vilket innehåll en barnbok ska ha, men då är det inte helt säkert att förlaget går med på det. Under diskussionen lyftes den viktigaste orsaken till den påtvingade censuren: kommersialism. Viveka Sjögren pratade om böcker som måste passa in i bokaffärer där doftsuddgummin, anteckningsböcker och nyckelringar börjat få övertaget. De ska signalera mysighet, lättillgänglighet och charm. Diskussionen leddes in på att det finns en rädsla för att ”svåra” böcker inte ska sälja så bra. Sassa Buregren har illustrerat boken Pärlor till pappa, som handlar om en flicka vars pappa sitter i fängelse. Det är ett typiskt svårt ämne, som många förlag kan känna rädsla för att ta i, menar Sassa.

Kvartetten kom ganska snart in på en orsak till rädslan för svåra ämnen. Som Ulf Stark uttryckte det: ”föräldrar blir upprörda om barn blir upprörda”. Det hela har sin grund i vad föräldrar efterfrågar och uppenbarligen efterfrågar de lättillgängliga böcker. Sassa Buregren talade om böcker som barnen kan klara av själva, det vill säga att förälder eller pedagog inte behöver ta av sin tid för att förklara och diskutera. Då vi inte har tid att prata med våra barn om det som skrämmer dem i samhället, återstår bara att skärma dem från allt läskigt och låta böckerna vara enbart underhållande och trygga.

Fia och djuren går till sjöss av Catarina Kruusval

Vad som är okej att berätta i en barnbok visar vilken bild vi har av barn och deras förmåga att klara av att skilja på fantasi och verklighet. Catarina Kruusval berättade om hur hon kände sig tveksam till att karaktärerna i Fia och djuren går till sjöss inte har flytvästar, vilket gjorde att hon förtydligade att hela flottfärden är en lek i en vattenpöl. Men precis som Siddharta Gautama kommer våra barn ut i verkliga livet ändå. Sassa Buregren berättade att hon ser det som ett svek mot barnen att inte visa dem verkligheten. Hon talade även om vikten av att se barnen och deras tankar och att barndomen måste få vara en arena där man kan förbereda sig för verkliga livet. Ulf Stark höll med om att barn måste få känna igen sig och inte bara läsa om en värld som består av zebror och snickrande bävrar.

Samtidigt lyfte Janina Orlov att det finns vissa ämnen som får passera, trots att de kan verka stötande, medan andra ämnen ses som mer problematiska. Bajs är till exempel helt okej att ha som tema i en bok, medan nakenhet är mycket mer kontroversiellt. Sassa Buregren förklarade detta med att bajs är något som ses som ofarligt, det krävs ingen diskussion för att förstå sig på det.

Örnis bilar av Carl Johan De Geer och Jan Lööf

När det gäller nakenhet passar det att flika några tankar från seminariet med Jan Lööf. Han berättade nämligen att han ändrade en av bilderna till den nya upplagan av Örnis bilar. I den ursprungliga versionen syns en kalender med en naken kvinna i bakgrunden, men i den senare syns i stället en tavla med katter. Jan Lööf såg inga problem med att byta ut bilden och därmed få tyst på folks tjat. För honom spelade det nämligen ingen roll, men han visste att många mammor blivit upprörda. Till saken hör att Jan Lööfs böcker handlar nästan uteslutande om män och att samhället som han illustrerar helt tycks sakna kvinnor – utom just i detta fall med pinuppan.

Jan Lööf samtalar med förläggaren Rolf Classon

Mitt i den här diskussionen om censur, måste man ändå få fråga sig vad den där pinup-bilden hade att göra där från början. Vi har skrivit om Ulf Starks två kategorier för censur ur ett författarperspektiv, men det går även att vrida på förhållandet och tala om censur ur läsarens perspektiv. Barnboksskaparkvartetten kom in på det, men vi skulle vilja förtydliga detta. Och varför inte använda samma kategorier? Den påtvingade censuren innebär då de böcker som helt enkelt inte finns att läsa eftersom de blivit bortcensurerade av bokförlagen. Självcensur innebär istället vilka böcker vi själva väljer att utesluta ur vår bokhylla. Här har vi alla olika anledning till censuren. Vi, som två feministiska föräldrar, tycker inte att det känns känns bra att läsa sexistiska böcker för våra barn. Så: ja, till viss del är vi nog sådana föräldrar som väljer bort böcker med opassande innehåll. Till exempel skulle vi inte vilja ha den äldre versionen av Örnis bilar i våra bokhyllor. Kalenderbilden har inte tagits med för att leda in på en diskussion, den bara finns där och förstärker en redan stark norm. Det är skillnad på att visa nakna personer som subjekt och som objekt. Det mesta i barnets värld filtreras ju genom en vuxens omdöme, så vår gallring är egentligen inget konstigt. Det blir ett problem först när vi filtrerar bort svåra eller kontroversiella ämnen för att slippa prata om dem.

Lämplig väggdekoration i barnbok? Örnis bilar före och efter.
Snäll av Gro Dahle och Svein Nyhus

Därmed inte sagt att en barnbok inte kan ta upp sexism – det går exempelvis alldeles utmärkt i den norska boken Snäll av Gro Dahle och Svein Nyhus. I boken skapas ett problem kring en blyg flicka, då hon blir så tyst, snäll och blyg att hon till slut försvinner. Det är en bok som verkligen problematiserar kring könsroller. Men det är stor skillnad på att problematisera och att normalisera. Att till exempel ta upp ämnet flickors blyghet är att problematisera. Men att utesluta kvinnor i äventyrsfyllda böcker och att bara visa dem som objekt, det är att normalisera.

I det här inlägget har vi tagit upp att förlagens censur styrs av kommersialism. Om en barnbok ska sälja bra behöver den vara tillgänglig för alla, även de som inte anser sig ha tid att diskutera med sina barn om svåra ämnen. Vi har också tagit upp att barnböcker kan stärka normer i samhället. Vi tog upp upp sexism som exempel. Här finns det ju viss censur, men bara så länge innehållet väcker anstöt. Anledningen till att böcker censureras verkar vara att de är dåliga ur en traditionellt moralisk synvinkel och inte just för att de är sexistiska. Istället finns det en massa böcker där karaktärerna tillskrivs traditionella könsmönster och böcker där flickor och kvinnor utesluts helt. Det vi vill lyfta i det här inlägget är inte att böcker med könsstereotypa normer ska censureras bort. Det som det handlar om, enligt oss, är istället att fler normbrytande böcker borde släppas fram.

Vi tycker heller inte att barnboksförfattare ska behöva väja för svåra ämnen. Det är inget fel med böcker som barn behöver hjälp att hantera, tvärt om är det bra om barn får uppleva mer högläsning och diskussion kring böcker. Vi tycker att det vore jättehärligt med ett barnboksklimat som tar barn på allvar och där alla får lov att ta plats.

Länktips:


Böcker som vi refererat till i det här inlägget:

Den dagen
Författare: Viveka Sjögren
Förlag: Kabusa Böcker
ISBN: 9789173550505

Pärlor till pappa
Författare: Maud Mangold
Illustratör: Sassa Buregren
Förlag: Kabusa Böcker
ISBN: 9789173550802

Fia och djuren går till sjöss
Författare & illustratör: Catarina Kruusval
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129671285

Örnis bilar
Författare: Carl Johan De Geer
Illustratör: Jan Lööf
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9789163863424

Snäll
Författare: Gro Dahle
Illustratör: Svein Nyhus
Förlag: Bokförlaget Daidalos
ISBN: 9789171732774