rabén & sjögren – Sida 81

Spöket Laban på två vis

Som jag skrivit förut, letar jag bra barnmusik. Jag kan inte säga att jag letar febrilt, eftersom det inte finns så mycket tid, men jag letar. Nu har jag dock hittat en storfavorit i ”Spöksånger med Laban och Labolina”. Första gången jag spelade den här skivan för Wilma (9 månader gammal, fyller 10 månader den 21 mars) började hon studsa. Nu går den varm här hemma, vi spelar den flera gånger om dagen och varje gång strålar Wilma med sitt sötaste leende. Hon älskar den!
Det är mysig musik, roliga texter och skön stämning. Mellanpratet, av Olle Sarri, är toppen och passar superbra. Det är ganska korta pratsekvenser, vilket jag gillar. Olle Sarris röst är helmysig och passar tipptopp till den här skivan och han pratar tydligt utan att det blir ett dugg löjligt. Snarare suveränt, Sarri!

Har även en bok med Laban, Spökpappan i simskolan. Det nämns på skivan att spökpappan fick dela ut priserna på simskolan så det är lite roligt att läsa boken om den händelsen också. Spökbarnen och Lillprins Bus har gått ut simskolan och det är dags för avslutning, men ingen kan dela ut priserna så Spökpappan får ta sig an uppdraget. Spökpappan är rädd för vatten så det blir lite knepigt. Men roligt. Supersöt bok!

Spöksånger med Laban och Labolina
Texter av Inger och Lasse Sandberg med flera.
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 978-91-7225-861-7
Köp: Jämför priser

Spökpappan i simskolan
Av: Inger och Lasse Sandberg
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 37
ISBN: 978-91-29-66727-1
Köp: Jämför priser

Slumpens bok

Vad skulle du göra om du kunde styra över slumpen?

Hanna Demeter har börjat i en ny skola. Hon är i Närmsta Butiken och ska välja en frukt som hon ska ta med sig. Det är den tredje dagen i den nya skolan och Hanna vet att det är den dagen som är den värsta. I butiken krånglar det med växelpengarna och butiksägarinnan Vera säger att Hanna kan ta en bok i boklådan istället för småmynten som inte kan trollas fram.
Till råga på allt kommer hon sent till skolan. Allas huvuden vänds mot henne där hon står i dörröppningen. Hanna är van vid att andra tycker att hon är knepig. Hon är lång och det brukar hon få höra allt som oftast. Hanna Tremeter är ett vanligt öknamn. Hanna önskar att skolan bara kunde försvinna!
Läraren ber Hanna att börja med redovisningen, att berätta om en bok de ska ha läst. Jäklar! Det hade inte Hanna…men…hon hade ju faktiskt fått med sig en bok från Närmsta Butiken…kanske kunde hon förvanska sanningen litet och låtsas att hon faktiskt läst den. Hon läste på framsidan: Slumpens bok. Den kunde handla om vad som helst, tänkte Hanna.
Hon började läsa ur boken: ”Plötsligt hördes en knackning på dörren…”

Precis när Hanna läst detta, knackade det på dörren…

Nu börjar en berättelse om Slumpens bok och dess Läsare, en berättelse om girighet och om ödet. Inte alla kan läsa Slumpens bok, men Hanna är en av de som kan! Hon är en Läsare. Slumpens bok är en riktigt speciell bok som många vill åt…många vill äga makten att styra över slumpen.

Jag tyckte jättemycket om den här boken, och läste med glädje och fastnade i beskrivningarna och det fina språket. När jag läste såg jag många av scenerna framför mig som i en film. Det gör jag ofta när jag läser böcker, särskilt om de innehåller lite speciella, underliga miljöer och människor. I den här boken får man möta flera olika människor som alla är lite egna.
Åh, vad jag önskar att det hade varit vackra, skruvade, knasiga, underbara illustrationer i den här boken!
Boken är verkligen speciell, men ändå vardaglig. Personbeskrivningarna är utöver det vanliga, karaktärerna är skruvade som i en film av Tim Burton. Skalliga 102-åriga fru Wilton med svarta målade ögonbryn och turban, virriga Vera i Närmsta Butiken, Oscar som älskar kaffe men bara luktar på det eftersom han har hosta, otäcka Haydin Pica med den läskiga rösten…alla figurer känns som gjorda för en film med skruvad scenografi och förvrängda vinklar.
Det är lite tråkigt att man inte får veta så mycket mer om Mamma D, Hannas mamma som i början av boken finns med ganska frekvent.

Språket är som sagt jättebra, men jag blir inte klok på alla stavfel och andra fel som jag hittar överallt i texten. Det känns verkligen som om de helt har glömt att korrekturläsa den här boken. Det är inte ett litet fel utan det är på var och varannan sida och fler fel på varje sida ibland. Det känns riktigt synd på en sån fin bok. Det roligaste är ju att det också i slutet av boken står att Hanna hatar stavfel. Det är nummer 32 på hennes hata-lista. Vem vet, det kanske är nån slags mening med alla felen?
Trots bristerna i korrekturläsningen (eller hur det nu kommer sig att det är så enormt mycket fel) måste jag ge den här boken ett toppbetyg!

Det är en unik bok, något man inte kommer över varje dag.

Slumpens bok
Författare: Åsa Lind
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 305
ISBN: 978-91-29-67026-4
Köp: Jämför priser

Berätta om…

Det bästa med ögongodis är att det inte behöver vara lördag för att man ska få äta det. Böckerna i berätta-serien är visuella karameller du kan sluka tillsammans med ditt barn varje dag!

Det var en andaktsfull stund när jag plockade upp Berätta om havet och Berätta om bondgården ur paketet de anlände i. Jag ville njuta av dem en stund, bläddra lite försiktigt och insupa dem ordentligt innan jag överlät dem i Avas inte fullt så ömma vård. Berätta om djurungar var lättare att ge henne, eftersom den kom från biblioteket redan befann sig en bra bit från det skinande nya skicket. Det finns en bok till i serien, Berätta om bygget, men den har vi tyvärr inte läst ännu.

Vi föll pladask för böckerna, både jag och Ava!

Ava blev också förtjust. Vilka märkliga böcker! Tjocka, härliga kartongsidor med glada färger. Flikar överallt som gör bläddrandet och framför allt ihopslagandet till en utmaning – hur ska det vara egentligen? Underbara bilder, med sköna upphöjningar och glansig yta som skiljer sig från bakgrunden. Det här är böcker att uppleva med alla sinnen!

Pekbok deluxe!

Konceptet är väldigt enkelt egentligen. Pekbok deluxe, kan vi kalla det. Ett uppslag visar en rad djur eller saker som passar in i temat tillsammans med korta men beskrivande benämningar – ”pickande hönor”, ”fårhund som skäller”, ”fin röd spade”, ”prickig fisk” eller ”smygande lejonunge”. Till vänster finns en stor flik med en uppmaning, till exempel ”Räkna!” eller ”Hitta!” eller ”Välj!”. Under fliken hittar man uppmaningar i stil med ”Hitta suggan som samlar smågrisarna” eller ”Vilken båt gillar du bäst?”

Sammanfattning på slutet.

Varje bok avslutas med en sorts sammanfattning på ett dubbelt så långt uppslag, man viker ut det så det blir fyra sidor i stället för två. Där finns också Avas favoritdel, luckorna. Luckan ger en ledtråd till vad som döljer sig bakom. Det är riktigt kul gjort i böckerna om bondgården och djurungarna, men i boken om havet är det omöjligt att gissa utifrån ett abstrakt mönster om det ska vara en fisk eller en ål eller vad det är.

Ava gillar luckorna bäst.

Sista uppslaget i Berätta om havet.

Tittar man för mycket på vad som faktiskt står i den här boken kan man luras att tro att den inte passar så små barn som Ava (15 månader). Hon kan inte riktigt räkna eller motivera vad hon gillar bäst ännu, men böckerna ger utrymme till väldigt fri läsning. Det går alldeles utmärkt att härma djurläten eller peka på pippin i stället om man föredrar det. Jag är faktiskt lite kluven till såna här konkreta uppmaningar i böcker, jag kan känna mig lite överkörd av dem och det blir lätt att jag läser det som står trots att det är roligare att prata fritt.

Jag gillar verkligen alla tre böckerna! Berätta om havet är allra finast, men det är roligare för Ava att titta på djuren och härma djurlätena i Berätta om djurungar och Berätta om havet. Jag är väldigt nyfiken på Berätta om bygget också, men jag hittade den inte på biblioteket, så vi får väl se om jag skaffar den på annat sätt.

En sak irriterar dock: I Berätta om bondgården får vi se bonden och bondens fru:

Hitta bonden och hans traktor, brrmm, brrmm!

Hitta bondens fru – vad gör hon?

Bonden har en traktor och ”bondens fru” står och gullar med en kyckling. Jag tänker då rakt inte prata om ”bondens fru”, de är ju bönder båda två och jag utgår från att traktorn är bägges, så det så.

Att förlegade könsroller ska vara så svårt att slippa undan!

Men som sagt, tills vidare bryr jag mig ändå inte så mycket om vad som står under flikarna, utan pratar fritt på en nivå som passar Ava bättre.

Jag har redan lagt in en massa bilder men har fortfarande bilder kvar! Jag kan helt enkelt inte sluta visa hur fina de här böckerna är, så här kommer två bilder till:

Vilken båt gillar du bäst?

Bääää, säger Ava, som får många får att härma i bondgårdsboken.

Nu återstår att se hur länge luckorna får sitta kvar. De här böckerna ligger defintivt i riskzonen för att bli sönderälskade.

Berätta om havet
Författare: Justine Smith
Illustratör: Belinda Worsley
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 12
ISBN: 978-91-29-67083-7
Köp: jämför priser

Berätta om bondgården
Författare: Justine Smith
Illustratör: Belinda Worsley
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 12
ISBN: 978-91-29-67085-1
Köp: jämför priser

Berätta om djurungar
Författare: Justine Smith
Illustratör: Belinda Worsley
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 978-91-29-67082-0
Köp: jämför priser

Bebisens roliga visor och verser

Att sjunga med sin bebis, det är nog många som tycker att det är mysigt och roligt. Så även jag. Jag var nyfiken på den här antologin eftersom jag sett och varit intresserad av böckerna av Camilla Lundsten (några är bland annat recenserade här på Barnboksprat!) och fastnat för hennes färgsprakande bilder.
Jag blev inte besviken på den här boken! Det här är en bok full av korta visor och söta bilder. En bok full av mys.
Den innehåller både gamla klassiska visor som Blåsippor och Här dansar Herr Gurka, samt en del lite nyare visor som jag inte känner så väl igen själv.

Jag hamrar och spikar,
jag bygger en bil.
Jag sågar och gnider,
och drar med min fil.

Jag målar och målar
med tjockt och med tunt.
Jag startar min motor
och bilen kör runt.

Det medföljer en cd med ett urval av visorna, så att man, om man vill, kan lyssna tillsammans med sitt barn och kanske sjunga med också. Varför inte dansa lite tillsammans?

Jag tycker faktiskt att man kan använda den här boken till läsebok och tittbok också. Alltså, man måste inte sjunga sångerna. Eftersom det är så mycket vackra bilder kan man lätt nöja sig med att bara titta runt på dem och läsa texterna som små dikter.
Fast sjunga är ju faktiskt rätt skoj!

Skivan var dessutom nominerad till bästa barnalbum på grammisgalan i år.

Bebisens roliga visor och verser
Bilder av: Camilla Lundsten
Urval och instruktioner av: Birgitta Westin
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 29
ISBN: 978-91-29-67027-1
Köp: Jämför priser

Tankar om pekböcker och icafynd

Jag är inte överförtjust i pekböcker. För det första är det en sån kort period man använder pekböcker och dessutom är de för det mesta ganska tråkiga tycker jag. Jag är dock inte någon bebis (nähe?!), vilka troligen uppskattar pekböcker något mer än jag själv. Det är ändå ett bra sätt att lära sig på. Man får titta, peka, dra i luckor (min dotter Wilma älskar böckerna om Rundis och Randis!) och göra ljud. Ja, det är bra med pekböcker. Men de är ju oftast rätt trista, som sagt.
Fast nu har jag hittat några fler pekböcker som även jag tycker om! För det är ju ändå lite roligare att läsa pekbok med sitt barn om man själv tycker att boken är lite fin. Inte sant?

uppslag ur Mina fina djur

Mina fina djur är en stilren, enkel bok med knorr. Ja, det finns en gris i boken men det är inte där knorren sitter. Det gör den förstås också men den bokstavliga knorren sitter i de små hålen som leder en vidare till nästa sida. Wilma petade direkt i hålet när hon tittade i boken. Det är roligt med små finurligheter! Jag älskar ju färg men den här boken är mestadels i svartvitt och det är väldigt snyggt och Wilma gillar också det skarpa i kontrasterna.

När jag var och handlade på ICA (en lite större butik med en avdelning med diverse) gick jag självklart och vandrade en del på barnavdelningen. Jag fann några böcker i granna färger med stadiga kartongsidor, som jag bara föll för direkt! Jag älskar som sagt starka färger så det här var verkligen fynd. För 59 kronor styck. Jag kunde dock inte köpa alla, för det fanns många fler, men två fick följa med.
Boken om fisken har två stora, rörliga, ögon som man kan leka med, jätteskoj tyckte jag själv. Eftersom det är smådelar i ögonen bör små barn inte läsa den här boken ensamma då det finns risker att delar kan lossna!
Nackdelen med kartongböcker, tycker jag, är att de är lite svårbläddrade. Boken faller gärna ihop igen och man måste ta i lite för att få fram uppslagen. Om barnet suger på sidorna blöts de också lätt upp, vilket ju är lite trist på fina böcker. Men det är ju också så att barnen måste få leka med böckerna, de är ju till för att användas.

Så jag ska nog fortsätta gå till ICA, där kan man bevisligen göra fina bokfynd. Inte bara i pekboksväg!

Fisken funderar över vem man kan vara.

Fjärilen vill sträcka på sina vingar!

Mina fina djur
Illustratör: Xavier Deneux
Svensk översättning: Suzanne Öhman-Sundén
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 19
ISBN: 978-91-29-66837-7
Köp: Jämför priser

Jag är en fisk och Småkryp
Av: Charles Reasoner
Förlag: Tukan förlag
Antal sidor: 12
ISBN: 9789174010640 respektive 9789174010299
Köp: Jämför priser