Mitt hjärta hoppar och skrattar

Vi får träffa Dunne i en egen bok igen. Hon har tidigare varit med i böckerna om Metteborg. De egna böckerna heter Mitt lyckliga liv och så boken jag läst: Mitt hjärta hoppar och skrattar. Denna lilla, oftast glada person bor med en pappa och en katt. Dunne kallas hon, men heter egentligen Daniela. Dunnes mamma är borta och död och trots att det finns mörka stråk i Dunnes liv så tänker hon allra helst på när hon var lycklig. Så himla fint att smyga in positivt tänkande i en bok för barn. Livet kan vara nog svart ändå, men här lyckas författaren Rose Lagercrantz beskriva en huvudperson, som trots vissa svårigheter kan se det roliga i livet. I första boken, där Dunne börjar ettan, lär hon känna sin nya bästis Ella Frida. Den boken slutar med att Ella Frida har flyttat och i Dunnes sorg över det lyser två små marsvin upp hennes liv igen och att hon ska få åka och hälsa på Ella Frida på påsklovet. I andra delen Mitt hjärta hoppar och skrattar så utsätts denna mysiga, tänkande unge för något mycket dumt av två klasskamrater. Kärleksproblem utgör grunden. Fast inte är det Dunne som är kär, utan Kudden – i henne. Kära i Kudden är däremot Vickan och Mickan som efter att ha blivit ignorerade av Kudden, ser till att frysa ut Dunne och till och med nypa henne hårt och mycket på armarna. Allt detta resulterar i att Dunne gör något mot dem för att freda sig och plötsligt blir fröken inblandad. Hur ska det nu gå? Måste Dunne be om ursäkt, nu när hon gjort något som alla sett, eller?

Det är rakt och rent beskrivet, det här med barnet som kämpar på, Dunne har ju sorg efter att ha förlorat sin vän till en ny stad. Känslorna som väller fram i detta barn, som jag genast får sympati för, är så väl skildrade att jag känner det hon känner och blir därför så lättad när Dunnes pappa äntligen förstår vad som hänt och blir arg och agerar. Jag snyftade rent av när jag läste och önskade att fler hade en sådan förälder som stod upp för sitt eget barn. Risken finns väl då förstås att föräldern anmäls, för inte får någon annan ryta åt andras barn och så vidare. Men jag tror inte att Vickan och Mickan är dumma fler gånger mot Dunne i alla fall. I bokens slut sker något oväntat; där i klassrummet står Ella Frida! Exakta detaljer kring vad som händer i boken bör läsas av den nyfikne. Den är lättläst, men innehållsrik och jag älskar språket som väver in nya händelser så smidigt, utan att bli långrandigt. Svartvita illustrationer dyker upp som eviga följeslagare till den luftiga texten. Eva Eriksson som samarbetar så väl med författaren, lyckas få allt att bli ännu mer förstärkt, roligt eller fint för att det är fint.


Mitt hjärta hoppar och skrattar
Författare: Rose Lagercrantz
Illustratör: Eva Eriksson
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 128
ISBN: 9789163869211
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sommarutställning om Ingrid Vang Nyman öppnar idag på Astrid Lindgrens Näs

© Ingrid Vang Nyman/Saltkråkan AB

Idag öppnar utställningen ”Ingrid Vang Nyman – Pippi och lite till” på Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby. Den vänder sig till både vuxna och barn och pågår t.o.m. den 26 augusti. Här kan man få se ett femtiotal av Vang Nymans originalillustrationer och dessutom leka loss i Pippis kök.

Ingrid Vang Nyman (1916 – 1959) var danska, men var bosatt och arbetade i Stockholm under drygt tio år, det vill säga ungefär hälften av sin yrkesverksamma tid. Här fick hon stort inflytande som den som introducerade modernismen inom barnboksillustrationen i Sverige.

Hennes mycket personliga tecknarmanér gör hennes bilder lätta att känna igen. Främst har vi mött dem i Astrid Lindgrens böcker. Det är Lindgrens ord och Vang Nymans bilder som tillsammans gestaltar Pippi Långstrump – jag tror inte att jag är ensam om att känna mig tveksam inför andra tecknade versioner av just Pippi? Det är Vang Nymans original som ”är” Pippi, helt enkelt.

Utställningen på Astrid Lindgrens Näs har som ambition att ge en helhetsbild av Vang Nymans konst. Åt Astrid Lindgren illustrerade Vang Nyman också exempelvis Barnen i Bullerbyn och Kajsa Kavat. Dessutom var hon illustratör åt andra författare och konstnär.


Sommarpratare i P1

(Bild från Wikimedia commons)

Idag tillkännagavs vilka personer som är årets sommarpratare, och bland dem finns flera stycken som kan vara spännande att lyssna på om man är intresserad av barn- och ungdomsböcker.

Fredag 13 juli: Jenny Jägerfeld – författare till bland annat Här ligger jag och blöder och Hål i huvudet

Torsdag 19 juli: Jan Lööf – författare och illustratör till en mängd böcker, här på Barnboksprat har vi recenserat Pelle på planetfärd och Sagan om det röda äpplet

Måndag 30 juli: Sara Bergmark Elfgren – författare till ungdomsböckerna Cirkeln och Eld

 

Länk till hela listan med sommarpratare i P1 hittar du här.

Pekheavy – för lite ”fulare” barn

Sen jag fick barn kanske det inte längre märks att jag har varit en metaltjej. Men varför skulle det vara så egentligen? Går det inte att förena ett hårdrocksliv med att en skaffar barn? Pekboken Pekheavy skulle kunna vara ett sätt att föra in lite hårdrock i småbarnslivet.

Kalla Kulors förlag tycker att vanliga pekböcker är för fluffiga och gulliga och har försökt skapa en kontrast i form av en bok som tar upp de vanligaste begreppen och företeelserna bland hårdrockare. Och det gör de med besked… Metalvärldens signum presenteras på femton uppslag och allt är med: gura, roddare, tinnitus, fans, sign of the horn, headbanga med mera.

När jag läst boken för min 4,5-åriga dotter frågade jag henne vad boken handlade om. Den handlar om en tjuv sa hon (”Manager (snubben som tar alla pengar)”). Det var hennes bestående intryck. Boken är svår att förstå för ett barn och svår att förklara på ett rimligt sätt. Jag har ingen lust att förklara vad groupies (tjejer som vill ligga med bandmedlemmar) och trasha (förstöra hotellrum) betyder för min fyraåring. Andra sidor känns mer långsökta, som bilden på ölflaskor med texten ”b-vitamin (bra för håret)” och ”sportdryck (böhr-bon)” till en bild på spritflaskor.

Men det finns mycket humor i Pekheavy. Illustrationerna är träffsäkra och bildtexterna överraskande och fyndiga. Boken ger en rolig inblick i hårdrocksvärlden. Formatet är stort och lyxigt med tjocka kartongsidor och är i läder med glansiga ”nitar”.

Men detta känns väl egentligen inte som en pekbok för barn? Med tanke på språk, nivå och innehåll känns detta som en klockren bok att plocka fram när vuxna gäster kommer på besök. Boken är helt klart något att skratta åt (och förfäras över?) tillsammans. Jag har även läst boken för min 8-månaders dotter och för henne finns det givetvis ingen igenkänning (och tur är kanske det?) (till skillnad från husdjurs- eller bilpekböcker vars motiv hon ändå har sett i verkligheten). Nej, jag skulle nog vilja påstå att Pekheavy är en bok för vuxna. En rolig bok!

Headbanga
Motherfuckers going apeshit

Men Pekheavy kan nog vara ett bra sätt att börja intressera de lite äldre barnen för hårdrocksvärlden. (Min dotter lyssnar i alla fall redan på Iron Maiden och mer kommer det nog att bli om jag får min vilja igenom.)

Här kan du provläsa Pekheavy.


Pekheavy
Grafisk design: Hans von Corswant
Förlag: Kalla Kulor förlag
Antal sidor: 32
Utgiven: 2012
ISBN: 9789187049002
Köp: Adlibris