Sagasagor

sagasagorVarje kväll en ny saga eller ett nytt kapitel. Hemma hos oss. Så omväxlande för mig som läsare att nu denna gång, tillfälligt antar jag, lämna den övernaturliga världen (som mina sagobarn älskar) en stund och träffa på det mer verkliga gestaltat i flödande god text.

Saga i denna kapitelbok är ett glatt barn på 5 år som i 5 kapitel upplever några inslag i sitt lilla liv, ibland i mini-drama form. Vardagsskildring och en glimt av ett liknande liv som många barn i vårt samhälle kan ha. Saga bor i ett hus på rad (gladhus som hon säger), har en mamma och en pappa och en vän som heter fullsizerender-13Samir och hon tjatar om husdjur som bara barn utan husdjur kan. Hon är väldigt mycket ett barn och inte särskilt stereotyp i sin form: flicka. Fundersam och glad och ledsen ibland.

Liten blänkare om innehållet:

Att önska ett husdjur. Att hoppa studsmatta och orsaka skada. Att ändå få bada när det nästan inte blev så. Att hälsa på hos morfar där det är lite annorlunda mot hemma. Att äntligen få leka i snön med fullsizerender-14mamma.

Josefine Sundström, som skrivit denna bok, är även bland annat författare och krönikör för vuxna. Jag tycker hon funnit en bra balans i omfång på kapitlen och i innehållets karaktär där allt får ett slags avslut. Språket är gott och dialog faller in där den gör nytta för helheten, inget onödigt alltså. Själva innehållet är enkelt greppbart och tonen fin. Sagas känslor uttrycks rakt och känns sanna och därför kan boken fungera för lite äldre barn som vill läsa själva (och minnas hur det var innan de började skolan).

fullsizerender-15Saga känns som en mysig unge och är härligt framställd i Emma Göthners sköna och lite loja bilder. En bok som är snäll, något tankeväckande och med igenkänning för dem som någon gång möter barn nära i vardagens vanliga dagar.

– Läs saga om Saga! ropar mitt snart 7-Ã¥riga barn. Omväxling förnöjer. Och är den bra, sÃ¥ blir det bra.


Sagasagor: studsmatta, simskola och en borttappad tigertass
Författare: Josefine Sundström
Illustratör: Emma Göthner
Förlag: Bonnier Carlsen (2016)
Antal sidor: 90
ISBN: 9789163885792
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Floras naturpysslor

floras-naturpysslorFlora pysslar med naturens gåvor. Hon är en sakletare av rang. Och förvandlar blad och sten och mer därtill, till vad dessa ting sig mest lämpar sig som, utifrån Floras barnsligt rika vackra fantasi. Jag ska erkänna att jag brukar föredra naturens egen omfångsrika skönhet som den är. Att pyssla med saker som redan är som de ska vara och som är fina i sig, tycker jag oftast är ointressant.

Men det finns flera där ute som älskar att pyssla floragrenoch varför då inte ta tillvara på naturens överskott, som nedfallna blad och kottar i drivor i skogar och marker? Hellre leta i naturens skafferi och få återvunnet och naturligt material, än köpa dito kasst och tveksamt framställt.

Flora är ett med naturen för oss som känner henne sedan förr och hon letar och finner och kan verkligen låta fantasin förvandla något till ett minimalt konstverk. Ju mer jag läser och tittar, ju mer förvandlas även mitt sinne. Nu kan jag längta efter att samla som jag gjorde förr (och då faktiskt skapade mobiler av naturmaterial). Flora tipsar om sina finaste. Stensamlare är jag sedan tidigare, men måla på dem har ännu inte hänt. Ni skulle se vad Flora visar fram! De bilderna får ni längta efter.

Det går inte att värja sig för Kristina Digmans bilder. I alla henflorabladnes egna böcker samt de många illustrationsuppdragen känns det så hemtamt och tryggt och snällt magiskt på något vis. Med Floras naturpysslor bibringas barnet bildning och inspiration till att uppleva saker och ting runt om i omgivningen. Utan krånglig text och trista bilder.

Hela boken i sig är ett litet upptäckar-konstverk och både söt och rolig på samma gång. Tydlig vägledning och vackert illustrativt med foton och målningar. Kristina Digman lyckas med att medvetandegöra och samtidigt lyckliggöra. Drömmen att få den kombinationen.
florakotte

floraverkEn bok till alla förskolor och pysselglada (men även för de motvilliga) i alla åldrar. Det kan bli hur fint som helst ju! Roligt under tiden blir det som bonus.

Själv kom jag som läsare i kontakt med Kristina Digman via böckerna om Flora (Floras kulle, Floras blommor, Floras egen bok), men även via mina recensioner med hennes illustrationer till andras text: God natt, min katt och Julia och jag och det stora ekollonskriget.


Floras naturpysslor: skapa med blad, kottar och stenar
Författare & illustratör: Kristina Digman
Förlag: Bonnier Carlsen (2016)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163888724
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Eigon i blåbärsskogen

img_0340

Eigon har vi träffat förut. Det är en trevlig bekantskap. I den första boken jag recenserade, Eigon och den starka mamman, så ifrågasattes stereotypen att pappor är starkast i en familj för här är det nämligen mamman som är stark. Här blev det också viktigt för Eigon att få vara bäst på något trots att han är liten och smal. Roller och relationer i en familj avhandlades på ett underhållande vis och författaren undvek att vara mästrande.

I Eigon i blÃ¥bärsskogen är Eigon och hans mamma ute pÃ¥ upptÃ¥g igen. Den här gÃ¥ngen är berättelsen om Eigon inriktad pÃ¥ hans naturupplevelse och de äventyrliga inslag som kan finnas där. Kommer de nÃ¥gonsin att fylla hinken med blÃ¥bär för att kunna baka blÃ¥bärspaj när de kommer hem eller kommer Eigon att äta mer än vad han plockar? Hur ser det ut när en mygga sticks och hur skulle det vara att vara liten som en mygga? Men viktigast av allt – finns det björnar i skogen och kommer de att träffa en?

I slutet av boken får läsaren en bonus nämligen receptet på Eigons bästa blåbärspaj!


Eigon i blåbärsskogen
Författare: Sofia Hedman
Illustration: Carina Ståhlberg
Förlag: Idus Förlag (2016)
ISBN: 9789175774053
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Bokmässa för många

Karta med ordet
Hej världen! Vivlio förlag har en världskarta med ordet ”Hej” pÃ¥ 42 olika sprÃ¥k. Häftigt!

I Ã¥r kommer Bokmässan att ha ett ”mÃ¥ngsprÃ¥kstorg” med fokus pÃ¥ barnlitteratur. SÃ¥ himla bra, säger jag som bland annat jobbar med verksamhet för barn som kommit till Sverige pÃ¥ flykt.

Så här skriver Bokmässan i ett pressmeddelande:

”Ett 20-tal förlag och organisationer ställer ut. Här finns de flesta genrer representerade, men en extra stor satsning görs pÃ¥ barnböcker.

– Det är särskilt viktigt för barn som kommer till Sverige att tidigt fÃ¥ böcker pÃ¥ sitt eget sprÃ¥k, det ökar chanserna att de senare ocksÃ¥ läser pÃ¥ det nya sprÃ¥ket, svenska. Glädjen i att läsa bygger broar frÃ¥n det ena sprÃ¥ket till det andra, säger bibliotekarie Matilda Wallin pÃ¥ Internationella biblioteket, huvudsaklig samarbetspartner kring MÃ¥ngsprÃ¥kstorget.”

Det finns få saker som förenar så mycket som barnböcker. Ni vet ju själva hur det kan bli vid lunchbordet på jobbet när barnkultur från förr kommer upp. Alla minns och delar med sig. Att vara en del av det även om en har föräldrar som inte kan språket, och inte har nycklarna till barnkulturen i sitt nya land, är ovärderligt.

Alla som bott utomlands (jag själv har bott i Spanien, Nederländerna och Danmark) vet ju att just barnkultur dessutom är ett oöverträffat sätt att närma sig ett nytt land. Som vuxen har jag sett barnprogram, tecknad film och kikat i barnböcker, för att komma nära sÃ¥väl ett sprÃ¥k som ett folk. Mina barn, som är ensprÃ¥kiga har tyckt mycket om böcker frÃ¥n Vivlio förlag, där samma historia berättas pÃ¥ tvÃ¥ sprÃ¥k. Att tidigt förstÃ¥ att ord kan lÃ¥ta olika, bokstäver se olika ut, tror jag ocksÃ¥ är grundläggande bÃ¥de för att lära sig nytt och för att bli öppen för att ”mitt sätt inte är det enda sättet”.

Under ett rabarberblad

under_ett_rabarberbladJag har länge haft lite svÃ¥rt för det som en kan kalla för ”pretentiöst”, vare sig det gäller film, musik, konst eller litteratur.
Inom just litteratur älskar jag poesi men tycker ofta att det ligger en pretentiös dimma ovanpå mycket av just den typen av texter.
Med pretentiös menar jag att jag tycker att nÃ¥got görs lite svÃ¥rare än det egentligen är, svÃ¥rare än det behöver vara. NÃ¥got som ofta stänger vissa människor ute och lämnar dem oinbjudna. Lite för mycket ”finkultur” om en sÃ¥ vill.

Den här boken är allt annat än pretentiös.
Jag älskar Lena Sjöbergs texter. Jag älskade ”Tänk om…” (som jag fortfarande inte klarar av att läsa högt utan att fÃ¥ grÃ¥ten i halsen) och jag älskar den här boken, som är fylld av funderingar om allt som livet fylls utav. Här ryms tankar kring Ã¥rstidernas olika stämningar, texter om höghus och människor, paddor och fjärilar. Och det viktigaste av allt: det gÃ¥r att relatera till texterna.

Bilderna är som de brukar vara (jag älskar dem!) när Sjöberg varit framme; så vackra, stämningsfulla och fyllda av detaljer som gör att en kan sitta länge, länge och studera varje bild.
Varje dikt är illustrerad eller varje bild har fått en text, välj själv.

Läs den själv som vuxen, eller läs den med någon i din närhet, kanske ett barn?
Vad du än gör, kommer den inte att lämna dig oberörd eller oinbjuden.
För här får du vara med, här släpps du in!

Under ett rabarberblad!

Stilla susar vindarna

Stilla susar vindarna och himmelen är blå
och ändå går en rysning genom kroppen då och då.
Där ute sjunger koltrasten sin glada melodi
som bleknar mellan höghusen när hösten drar förbi.
Och plötsligt ligger isen stum och gnistrar kall i natten,
nyper sista blommorna som vuxit i rabatten.
Men ute på balkongen, ett par träskor blivit kvar.
I dem bor själva sommaren, ännu några dar.


Under ett rabarberblad : verser för människor och djur
Författare: Lena Sjöberg
Förlag: Rabén & Sjögren (2016)
ISBN: 9789129698169
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris