”Det regnar ute. Kimmo en trappa upp har lagat pannkakor till mig och Grynet.” Så börjar Allas beskyddare, där vi får följa ett jag som tar på sig det mycket stora uppdraget att vara just allas beskyddare. Därför är det förstås väldigt viktigt att rädda alla snäckor innan skor, cyklar och barnvagnar kommer. Försiktigt ska de plockas upp och flyttas, en och en.
Men så kommer en stor människa med snabba steg och trampar ihjäl en snäcka utan att ens märka det. Och allt blir mörkt och sorgligt.
Det här är en kort bok i stort format med stora illustrationer och lite text. Texten som finns är dock väl avvägd och berättar mycket med få ord. Meningarna är korta och enkla, men språket är målande, med uttryck som ”Som om det börjar regna igen. Fast inuti mig.” I samspel med illustrationerna väcker orden känslor och säger mer än vad som får plats på sidorna. Illustrationerna varierar mellan detaljrika, färgglada uppslag där allt är ljust och glatt, och mörka, sparsmakade uppslag där jaget fylls av vemod och sorg.
Jag kan avslöja att mörkret vänder och boken slutar med hopp och glädje. Det här är en enkel liten berättelse om något som är så viktigt men ändå så vardagligt. En fin bilderbok som jag varmt rekommenderar.
Gala och Rory, en kint och en daskus i landet Glimeria, är vänner och hittar gärna på roligt något tillsammans. I den första boken, ”Den försvunna regnbågen”, ser de äntligen solen titta fram efter en regnig dag. Snart borde regnbågen titta fram! Men det gör den inte, varför? Istället ser de en figur komma springande med en säck i handen, och när de ropar efter den springer den snabbare. Kan figuren ha snott regnbågen?
