Recensioner & boktips – Sida 430

Törnrosa

Har ni hört den där om tjejen som sov i hundra år?
Skämt åsido, nu har det kommit en ny bok med den gamla sagan om Törnrosa, med bilder av Lena Sjöberg.
Som de flesta kanske vet, handlar sagan om en kung och en drottning som önskade sig ett barn. En dag när drottningen tog ett bad stack en groda upp huvudet och sa att de inom ett år skulle få en dotter.
Grodans ord gick i uppfyllelse och de fick en fin dotter. Eftersom de ville fira att de fått sitt vackra barn bjöd de in till fest på slottet, dit bland andra stadens tretton kloka gummor blev bjudna. Nu var det tyvärr så att kungen endast hade tolv guldtallrikar (oh, the horror!), vilket gjorde att en av gummorna fick stanna hemma.
Var och en av de tolv gummorna gav prinsessan olika goda egenskaper, som skönhet och rikedom. När den elfte av gummorna hade givit sitt löfte kom plötsligt den trettonde, objudna, gumman fram.
Hon sa att prinsessan skulle sticka sig på en slända när hon var femton år och därefter dö. Efter detta klev den tolfte gumman fram. Hon kunde inte ta bort den onda förbannelsen men hon försökte mildra den och sa att prinsessan inte skulle dö, bara sova i hundra år.

Ja, sen vet ni kanske vad som händer?

Klassiska sagor kan lätt bli lite tråkiga, tycker jag. Dock är den här berättelsen uppiggad av enormt tjusiga bilder av Lena Sjöberg. Jag älskar verkligen bilderna, de bär sagan på ett superfint sätt. Som små konstverk är de!

Så för min egen del är det bilderna som gör den här boken intressant, eftersom sagan ju inte är sådär väldigt himlastormande och nyskapande. Dock tycker jag om sagor för det de är, gamla berättelser som hängt med länge, länge.

Törnrosa
Illustratör: Lena Sjöberg
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 26
ISBN: 978-91-29-67131-5
Köp: Jämför priser

Astons stenar

Tänk om stenar har känslor? Tänk om stenarna fryser, känner sig ensamma och behöver lite kärlek? Det tror i alla fall Aston i Astons stenar, skriven och illustrerad av Lotta Geffenblad.

Aston är en hund som en dag börjar samla på stenar i alla möjliga olika former. Stora, små, kantiga, runda… alla stenar tar Aston hand om. De får varsin ask att sova i och en varm filt.
Till slut börjar Astons föräldrar oroa sig lite, stenarna börjar nämligen ta enormt mycket plats hemma hos dem. Så de ger Aston ett förslag…
Det slutar dock inte riktigt som föräldrarna hade hoppats på…

Den här boken var lite speciell, känner jag…jag tror det beror mycket på illustrationerna. De är lite murriga, suddiga, raspiga och…lite hårda fast ändå väldigt mjuka…kanske man kan säga. Lite annorlunda. Men jag gillar det! Jag tycker att boken växer ju mer jag tittar i den.

Astons stenar vann Bonnier Carlsens bilderbokstävling 2004.

Som bonus, i alla fall till den boken jag har, som är tryckt 2008, fick man en dvd med filmen Astons stenar!

Astons stenar
Författare och illustratör: Lotta Geffenblad
Förlag: En bok för alla
Antal sidor: 28
ISBN: 978-91-7221-489-7
Köp: Jämför priser

Räkna med Nell & Nell leker inne

I Räkna med Nell räknar pappa och Nell tillsammans. Pappa ber Nell hämta saker och så räknar de. De räknar allt ifrån drakar och dinosaurier till bollar, svärd och pärlor.
På slutet har de samlat massor av saker, bland annat tio böcker (varav en är just Räkna med Nell) och då vill Nell läsa!

I Nell leker inne är det fokus på den aktiva Nell. Nell leker en rad olika saker. Ibland tillsammans med mamma, ibland med pappa och ibland ensam eller med sina leksaker. Det är roligt att hon leker saker som kan räknas som lekar för båda könen, alltså leker hon både med svärd och ponnyhästar. Hon både lagar mat och sparkar boll.

I både Räkna med Nell och Nell leker inne är färgerna starka, figurerna många och glädjen stor. Det är ett enda myller av saker. Tanken är att du och dina barn ska känna att ni vill räkna med Nell och inspireras till lekar. Det är väl pedagogiskt uppbyggt och boken fyller sin funktion med lite nya grepp. Bland annat har mamman och pappan olika etnicitet, vilket för mig inte är särskilt vanligt i barnböckernas värld. Bra där!

Jag är dock lite petig med illustrationer och tycker att de bilder som finns i dessa böcker är lite platta. De är så enormt färgglada och sprudlande, men för mig haltar det lite på grund av att de är så platta. Självklart är detta en smaksak och böckerna kommer säkerligen vara enormt poppis bland barnen!
Böckerna är skrivna och illustrerade av Joanna Rubin Dranger.

Räkna med Nell & Nell leker inne
Författare och Illustratör: Joanna Rubin Dranger
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 27
ISBN: Räkna med Nell: 978-91-29-67031-8, Nell leker inne: 978-91-29-66809-4
Köp: Jämför priser

Mina första år

Mina första år När log babyn för första gången? När kunde hon vända sig? När sa hon ”mamma”? Sånt visade sig svårare än väntat att hålla reda på. Alla Avas färdigheter har utvecklats gradvis från en liten tendens till skicklighet och jag tycker det är svårt att sätta fingret på när det går att säga att hon gjorde si eller så. Jag letade länge och väl efter en bok som kunde hjälpa oss att hålla reda på utvecklingen och det var inte lätt, eftersom jag absolut ville bläddra igenom kandidaterna innan jag bestämde mig och alltså var hänvisad till det jag kunde hitta i affärer på stan. Av dem jag jämförde är Mina första år från Ordalaget den i särklass bästa fylla-i-boken för barn som har en mamma och en pappa.

Det är en maffig bok med utrymme för mycket anteckningar. Som titeln antyder gäller frågorna barnets första år i plural och även graviditeten innefattas. Det finns många frågor att besvara och plats för foton, men också tomma blad med plats för valfritt innehåll.

Jag föll pladask för boken när jag slog upp uppslaget jag visar nedan. Man ska fylla i: ”det här tyckte mamma om att äta när du låg i magen – det här tyckte hon inte om – det här tyckte pappa om att äta när du låg i magen – det här tyckte han inte om”. Det är så skönt att pappa också får vara med! I många andra såna här böcker är det bara mamma, mamma hela tiden. Och visst, det är förstås bra om barnet inte har en pappa utan bara en eller flera mammor, men låt mig gissa att det inte är så skaparna tänkt… för de flesta såna här böcker jag sett är oerhört bakåtsträvande och verkar gå in för att fastställa gamla förlegade könsroller. Det brukar vara väldigt mycket rosa och ljusblått, gärna så att boken finns i två varianter och man ska köpa rätt färg. I Mina första år är den dominerande färgen orange! Den innehåller också lite snällare, pastelliga färger, och där finns ljusblått och ljusrosa representerade, men inte på det där dikterande sättet (rosa = flicka, blå = pojke).

Pappa får också vara med i Mina första år

Formatet är trevligt och rejält. Bakom den stadiga ryggen gömmer sig en ringpärm som gör boken lätt slå upp och skriva i. Dessutom är det möjligt att ta loss blad man inte vill använda – om man tycker sig kunna avvara både fram- och baksida på bladet, förstås (jag har även kört varianten att klistra över somliga frågor med grattiskort eller liknande). Ringpärm är ju verkligen inte snyggt i bokhyllan, så det är toppen att den döljs bakom en vanlig rygg. Det finns många finstämda foton och vackra citat i boken. Ett band håller ihop boken, vilket säkert kan vara bra när den börjar bli buktande välfylld. Ett register med olikfärgade flikar delar in boken i olika avsnitt: Så förberedde vi oss, Nu är du född, Din första tid, Växer så det knakar, Måltider, Resor och utflykter, Högtidsdagar, Dina favoriter.

Titta, så fin den är!

Jag är väldigt nöjd med den här fylla-i-boken!

Mina första år
Redaktörer: Margot Henrikson, Marie Helenelund
Fotograf: Debi Treloar
Förlag: Ordalaget
Antal sidor: 144
ISBN: 9789185465378
Köp: jämför priser

Det snöar, Astrakan

Kan man vara vän med fler än en? Kan man vara vän med en kille om man är tjej? Om det känns som om man vill brotta ner killen men äta kardemummaskorpor med tjejen…spelar det någon roll?
Vänskap är svårt, det vet nog alla. För barn kanske särskilt mycket. På ett alldeles speciellt vis.

I Det snöar, Astrakan, av Katarina Kieri, är det Molly som blir sur på Astrakan för att hon gillar Josef. Själv gillar Astrakan båda två, fast på olika sätt. Molly förstår inte alls hur Astrakan kan tycka om Josef, han är ju bara för dum! Så hon skaffar en annan kompis som hon leker hund med. Det förstår inte Astrakan alls. Så barnsligt!

Den här boken är lättläst och innehåller många illustrationer, av Sara Teleman. En bra första bok. Jag själv tycker att bilderna har sina brister, kanske främst för att de är svartvita. Jag har, som jag nämnt tidigare, lite svårt för helt svartvita illustrationer om de inte är alldeles underbart speciella och är svartvita av en anledning. Jag tror nog att bilderna hade tjänat på att vara i färg för de är så himla trevliga annars!
Sedan stör jag mig, kanske i onödan, på att boktiteln (molnet) på framsidan sitter snett.

Språket är enkelt och lätt att hänga med i, bra flyt och fina formuleringar. En söt liten bok för nybörjarläsaren!

Det snöar, Astrakan
Författare: Katarina Kieri
Illustratör: Sara Teleman
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 92
ISBN: 978-91-29-66863-6
Köp: Jämför priser