Kategori: Recensioner & boktips

Turbo och den magiska grodan

Turbo ska på kalas hos sin kompis Olle. Han och Simon funderar och funderar på vad de ska köpa för något i present. Till slut bestämmer de sig för att de ska köpa den blå grodan i djuraffären. När de betalat går de till parken och kikar lite på grodan. Testar om hon kan hoppa och sådär. Det visar sig att Vilma, som de döper grodan till, kan hoppa utomordentligt bra.
Nästa dag tar de med sig Vilma till parken igen. Turbo säger till Simon att Vilma inte gillar att locket är på när hon är i lådan. Vilma är en magisk groda och kan prata med Turbo, säger han. Simon tror inte ett skvatt på att Vilma kan prata med Turbo. Turbo säger att de ska slå vad. Han säger att Vilma kan hoppa tre meter. Omöjligt, säger Simon.

I parken mäter de Vilmas hopp och hon hoppade exakt tre meter. Hon sa ju det, sa Turbo. Plötsligt kommer en tjej i klassen med sin hund. Vilma blir rädd och hoppar ner i dammen.
Vad gör man när presenten hoppat ner i en damm? Och är Vilma verkligen magisk?


Turbo och Simon undrar hur långt Vilma kan hoppa

Det här är en lättläst bok med fina illustrationer och en ganska enkel men rolig liten historia. Om fantasirika pojkar, kalas och vänskap.
Turbos äventyr kan man läsa om i fler böcker, bland annat Turbo blir kär och Turbo i knipa.

Turbo och den magiska grodan
Text: Ulf Sindt
Bild: Gunilla Kvarnström
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 48
ISBN: 9789150111293
Köp: Jämför priser

Mysmystisk hemlig vän

Nu har jag äntligen läst den, boken som jag fastnade för när jag bläddrade Bonnier Carlsens vårkatalog, En hemlig vän av debuterande Katarina Genar. Förlaget beskriver den som ”en spännande och suggestiv barnroman i bästa Maria Gripe-stil, att läsa själv eller högt tillsammans” och det var detta i kombination med att det är en debutroman som gjorde mig nyfiken. Maria Gripes böcker är ju fantastiskt bra och jag är alltid nyfiken på debutanter eftersom jag själv drömmer om att ge ut böcker.

En hemlig vän handlar om Henrietta, vars liv har slagits fullkomligt i spillror. Pappa har flyttat ihop med en annan kvinna och mamma bestämde sig raskt för att sälja huset på landet och flytta in till en lägenhet i stan, utan att bry sig om Henriettas åsikt. Henrietta har inga vänner i nya klassen och inte blir det bättre av att mamma jobbar jämt. När Henrietta tappar sina nycklar blir det ännu värre. Det är kallt ute och Henrietta har trots tjat inte fått någon mobiltelefon. Som tur är kommer herr Wallgren, som också bor i huset, så att Henrietta kan låna hans telefon och ringa mamma. Herr Wallgren är väldigt gammaldags, men snäll. Och mystisk. Plötsligt kan han försjunka djupt i tankar, stirra ut genom fönstret och säga att ”när saknaden blir för stor, skänker stjärnorna tröst”.

Herr Wallgren är inte den enda som är mystisk. Henrietta får syn på en liten flicka som gungar ute på gården, men hon försvinner alltid spårlöst innan Henrietta lyckas prata med henne. Dessutom får hon en lapp från ”en hemlig vän”, trots att hon inte har några vänner i stan.

En hemlig vän är en mysmystisk bok och det är inte svårt att förstå varför förlaget nappade på den. Jag gillar den, samtidigt som jag måste säga att jämförelsen med Maria Gripe känns en smula överdriven. Boken är mycket enklare än Agnes Cecilia eller Skuggserien, både för att den är lättläst och för att berättelsens frågetecken rätar ut sig utan alltför knepiga komplikationer. Men den blir förstås inte sämre för det, den är bara lite mindre avancerad än jag förväntade mig.

Läs även ett smakprov och en intervju med Katarina Genar.

Tillägg 2010-04-21: Nu är boken även recenserad i DN i positiva ordalag, läs här. Anne-Marie Karlsson vågade spoila mycket mer än jag. :)

En hemlig vän
Författare: Katarina Genar
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 96
ISBN: 9789163864476
Köp: jämför priser

Gästbloggare om en pingvin

Carolina Emdin gästbloggar på Barnboksprat. Vill du också skriva något? Hör av dig!

Det är sällan jag öppnar en bok och börjar läsa första raden utan att veta nånting överhuvudtaget om vad boken handlar om. Men så gick det till när jag stiftade bekantskap med Ville och hans nya pingvin.

Med alla medel och stor uppfinningsrikedom försöker Ville, likt Ferdinands tjurfäktare, att få pingvinen han fått i present att säga någonting. Min förtjusning stiger när historien tar nya och oväntade vändningar för varje nytt uppslag. Boken är vacker och bilderna enkla med variation mellan flera små bilder på samma sida samt stora bilder över hela uppslaget vilket ger ett varierat tempo i läsningen. Språket är också enkelt med tydlig rytm i och med den återkommande strofen ”pingvin sa ingenting”.

Spänningen stiger och min spralliga tvååring, som först inte alls vill lyssna på saga, stannar upp och dras in i historien allt eftersom jag läser. Boken har nyligen kommit i ny (billigare) utgåva hos Natur & Kultur (Äppelböckerna) och det är denna utgåva jag länkar till nedan. Mer om innehållet i denna varma och vänliga sagobok avslöjar jag inte utan gör som jag – läs och överraskas!

Pingvin
Författare: Polly Dunbar
Illustratör: Polly Dunbar
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 32
ISBN: 9789127120570
Köp: Jämför pris på Prispallen

Om gästbloggaren:
Jag heter Carolina Emdin och kommer göra ett eller ett par gästspel här på Barnboksprat. Jag älskar barnkultur i alla dess former och ser fram emot att få dela med mig av mina tips till andra. Jag tycker det är viktigt att barn får tillgång till bra kultur och att vi föräldrar är medvetna konsumenter. Hemma läser jag gärna för Isabella, 2 år, och Alexander, 9 månader. Jag är svag för illustrerade barnböcker och kan mycket väl köpa en bok bara för bildernas skull. Favoriterna är många; Stina Wirsén, Per Åhlin, Björn Berg, Tove Jansson m.fl. Min egen läsning har av tidsbrist begränsats just till barnböcker och böcker om barn. En alldeles särskild plats i mitt barnbokshjärta har sedan länge Maria Gripe.

Vad säger fågeln?

Vad sägs om en bok där du kan härma fåglar och inte bara säga pip pip eller kvitt kvitt? Själv tycker jag det är jätteroligt att läsa den här boken, av Joar Tiberg, och härma fåglarnas olika läten. Det är alla möjliga sorters fåglar som samsas om att sjunga i den här fina boken med underbara bilder av Anna Bengtsson.
Som den fågelälskare jag är är detta en fröjd för ögat. Bilderna är som tavlor, vackra fåglar i sina olika omgivningar.

tsiii sirr tsiii sirrr tsii sirr, svirrar Blåmesen

viu viu, viu viu, viu viuuu, flöjtar Nötväckan

Det är inte mycket text, utan bara fåglarnas läten och vilken fågel som låter. Det räcker gott och väl. Det blir som små dikter, dessa upprepande ord. ”Orden”, eller ljuden, är också utformade på olika sätt, med olika slags typsnitt, vilket ökar känslan ytterligare ett steg.

En jättemysig och vacker bok, både till utseende och läte.

Vad säger fågeln?
Text: Joar Tiberg
Bild: Anna Bengtsson
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 26
ISBN: 9789150112450
Köp: Jämför priser

Att vara Flisan


Flisan är lång. Hon är längst i klassen. Därför känner hon sig alltid annorlunda jämfört med alla andra. Hon skulle helst av allt bara vilja vara som alla andra.
Fast…när man är lång har man lite fördelar. När man går på bio ser man filmen även fast man sitter bakom en kille med stort hår och när man är på badhuset bottnar man där andra måste simma. Man får åka berg- och dalbana också!

Det börjar en ny tjej i Flisans klass, Molly. Molly är ganska kort och det kanske inte heller är så roligt alltid, funderar Flisan. Alla tycker jämt att hon är så gullig istället. Hon blir klappad på huvudet och får alltid vara tomtenisse i luciatåget.
Men Molly vill leka med Flisan trots att hon är lång. Och Flisan tycker att Molly verkar himla trevlig trots att hon är kort.


på klassfotot får Flisan alltid stå längst bak, så att alla ska synas

En liten bok om olikheter och att känna sig annorlunda. Fast man själv kanske är den som mest tänker på det egentligen. Man känner sig nog mer annorlunda än man verkligen är, det är en mänsklig grej att tänka så. Hög igenkänningsfaktor.
En lättläst bok med mycket bilder. Bilderna uttrycker tydligt hur Flisan känner sig, när hon tycker att hon sticker upp som en flaggstång eller när hon trasslar in sig i handbollsmålet. Bilderna tar stor plats och det gillar jag. Det är verkligen en enkelt skriven bok, men det på ett bra sätt.

Att vara Flisan
Text: Beata Lyth
Bild: Amanda Eriksson
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 48
ISBN: 9789150109412
Köp: Jämför priser