Kategori: Recensioner & boktips

Fantastiskt fenomenala kvinnor

Fantastiskt fenomenala kvinnor som skapade historia blev 2017 års bäst säljande faktabok för barn i Storbritannien och den följdes upp året därpå av Fantastiskt fenomenala kvinnor som förändrade världen.

Kate Pankhurst (som faktiskt ä r avlägset släkt med Emmeline Pankhurst) har både skrivit och illustrerat dessa faktaböcker vilka såklart handlar om fantastiskt fenomenala kvinnor. Vi får veta mer om väldigt kända kvinnor som Amelia Earhart, Frida Kahlo, Ada Lovelace & Mary Shelley men också andra föregångskvinnor som Qiu Jin, Sayyida al-Hurra, Sacagawea & Mary Seacole.

Böckerna är väldigt vackra och inbjudande och väcker intresse och tankar hos den som läser. De spänner över flera århundraden och kvinnor från alla möjliga olika delar av världen representeras. Pankhurst gör ingen djupdykning utan presenterar det viktigaste i kortfattade lättfattliga textpartier. Bilderna tål att betraktas och förundras över gång på gång. Böckernas målgrupp är lågstadieåldern men låt inte det hindra dig från att läsa den högt tillsammans med den som ännu inte är läskunnig, eller för den delen att ge den till ett mellanstadiebarn i din närhet.

Ja, det kommer fler och fler böcker liknande de här nu för tiden men det är för att de behövs och för att vi saknat skildringar av kvinnor i historien under alltför lång tid. I höst utkommer en tredje bok i serien: Fantastiskt fenomenala kvinnor som uträttat underverk!

 

 

 

 

Fantastiskt fenomenala kvinnor som förändrade världen
Författare & illustratör: Kate Pankhurst
Förlag: Mima Förlag (2018)
ISBN: 9789188845030
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Recensionsexemplar från förlaget.
Fantastiskt fenomenala kvinnor som skapade historia
Författare & illustratör: Kate Pankhurst
Förlag: Mima Förlag  (2018)
ISBN: 9789188845054
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Recensionsexemplar från förlaget.

Tips på böcker om och i natur

Det har varit sportlov för många och några har fortfarande sportlov. Kanske passar en del av er då på att vara ute i naturen eller funderar på det iaf och därför vill jag i dag tipsa om lite böcker som på ett eller annat sätt har med naturen att göra.

Först och främst vill jag tipsa om den fina boken Svenska Däggdjur (Lekfullt illustrerade fakta om våra vilda vänner) av Sarah Hjelmstedt. Den är lika roligt skriven som den är roligt tecknad och den är full med spännande och intressanta fakta om djuren i den Svenska naturen. Visste du exempelvis att bäverns tänder växer hela livet eller att igelkottens bebis har taggarna inåt när den föds för att inte skada mamman?

Boken Det stora Skogsäventyret av Emma V Larsson är en fin saga som utspelar sig i skogen. Vidar som är nio år vill bli äventyrare och han önskar sig i födelsedagspresent att få vandra i nationalparken. I boken får man lära sig om hur man kan läsa av naturen. Titta på myrstackar, tallbarr osv.  Det är en lättläst bok för den som kan läsa och inspirerar till skogspromenader.

Den sista boken jag vill tipsa om är en fantastisk bok som heter Tant Vildas Magi av Emma Holmgren. Man vill inte att den ska ta slut utan önskar en uppföljning. Den handlar om Moa och hennes vänner som hjälper mormor att komma tillbaka till sig själv igen med magiska rabarber. Moas mormor hamnar på ett ålderdomshem då hon börjar bli lite skruttig men det ända hon behöver är lite rabarbersaft.  Stor del av boken utspelar sig i Moas mormors fina trädgård. Där det finns en magisk ingång, en speciell nyckel och massor av äventyr. Det är en mysig och rolig bok som även handlar om kompisar och hur man handskas med en bipolär mamma. Vi läste den högt men det är också en enkel bok för den som kan läsa. En bok som lämnar ett leende på läppen.

Titel: Svenska Däggdjur
Författare: Sara Hjelmstedt
Illustratör: Mattias Adolfsson
Förlag:Calazo
ISBN:9789188779427
Köp: Adlibris och Bokus

Titel: Det stora skogsäventyret 
Författare: Emma V Larsson 
Illustratör: Maria Trolle 
Förlag:Idus förlag
ISBN:9789175778662 
Köp: Adlibris och Bokus

Titel: Tant Vildas Magi 
Författare: Emma Holmgren 
Illustratör: Johan Weistål 
Förlag:Parus Förlag
ISBN:9789198288520 
Köp: Adlibris och Bokus

 

När kastanjer spricker

När ingen längre vill ta hand om argsinta Majken hamnar hon på en ö på ett hem för vanartiga flickor. Hon vet inte vad som hände när hon var liten, men det ger henne mardrömmar och ångestattacker. Det blir inte lättare med den hårda stämningen på hemmet, men när det verkar finnas en liten chans att få reda mer om sina föräldrar tar Majken chansen, vad det än kostar.

Camilla Lagerqvist har skrivit många böcker för barn och unga och håller sig gärna till historian. Den här gången landar vi någonstans i 1950-talet där synen på barn, och särskilt ”vanartiga flickor”, inte var särskilt god. Det är med frustration jag läser om ilska och hänsynslös disciplin som uppfostringsmetod och att de vuxna inte lyssnar på barnen. Rektorn på hemmet (eller snarare en iskall anstalt) ser vad hon vill se och verkar tro sig ha bra kunskap för att ta hand om flickorna. Det där med kärlek verkar bortglömt.

Det är intressant att läsa om Majkens ångest och skönt att hon får vara en lite obekväm och arg karaktär. Sådana flickor träffar vi oftare i böcker nu, men om vi tittar tillbaka är de sällan gestaltade. Boken passar bra för 12-15-åringar som vill ta del av vår historia, få en spännande läsning och gärna blandar det med kärlek och vänskap. Slutet känns lite väl enkelt och snabbt och som vuxen tyckte jag vissa romantiska inslag hade kunnat tas bort. Å andra sidan tror jag boken passar bättre för målgruppen och det är ju huvudsaken.

När kastanjer spricker
Författare: Camilla Lagerqvist
Förlag: B Wahlströms
ISBN: 9789132207693
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Vägen till Mormorsvägen

Så klart jag tyckte att en bok med den här titeln var en bok jag ville köpa till mina barnbarn! Även om jag är farmor också. Omslaget är i en fin röd färg och när jag bläddrar för att se om jag gillar illustrationerna blir jag intresserad. Jag tror att den här boken kommer att uppfylla min önskan om att även ögonen ska få sin njutning.

Det här är en saga med överraskande vändningar. Den är full av symbolik och mystik samt en smula spänning med faror som lurar. Och därtill har den en hel del socialrealistiskt innehåll. Boken har både fina och roliga bilder och några intressanta karaktärer.

Flickan, som huvudpersonen heter ända till sista sidan, har en obestämd ålder. Flickan är på väg till mormor som hon ska besöka och ge godis till, för att mormor är förkyld. Men hon har glömt bort vägen. Hon frågar en ”gubbe med hund” och han berättar hur hon ska gå. Flickan följer den långa beskrivningen med många gatunamn och instruktioner att hålla i minnet. Hon går genom områden med gatunamn som antyder vilken typ av område det är. Det är underhållande tydligt att det råder olika stämning i olika områden. Och under vägen berättas till och med om hur just dessa människor, som bor i husen utmed de olika gatorna, är. Farbrorn dyker upp fler gånger under vägen och jag får känslan av att det är något med det som inte stämmer. Flickan blir irriterad ibland när han dyker upp.

Texten är lekfull och mångtydig, men ibland utpekande övertydlig och jag tycker att en hel del stereotyper presenteras, liksom drag av ironi och satir. Jag uppfattar texten som att den generaliserar människor och samtidigt har den en smula intern ton. Det gör mig osäker på vem författaren talar till.

Exempelvis beskriver berättaren detta, när flickan passerar på Krusidullvägen
… och människor som spelar krocket i vita kläder och stora hattar och dricker skär saft på altanerna. Efter den beskrivningen tänker flickan bland annat: Men barnen måste nog vara inne för att de inte ska smutsa ner sig eller få gröna fläckar på kläderna.

På Seniorvägen passerar flickan gamla människor. Där ges denna beskrivning: Det är en gammal man som sitter i en fåtölj och lyssnar på Bob Dylan.
… Här bor visst såna som är gamla och sjuka eller har ont någonstans eller ser lite dåligt eller hör lite dåligt. Stackars dom, tänker flickan när hon ser sig omkring på Seniorvägen. Visst har många gamla människor krämpor och vissa är helt enkelt skröpliga, men jag tycker den förmedlade bilden av seniorer är lite ensidig.

I slutet lämnar flickan godiset som hon har med sig, till mormor. När berättaren räknar upp godissorterna nämns smörkola och som om det vore den självklaraste sak i världen sägs i en parentes … (fast det får mormor inte äta) …

Ibland gör flickans tankar under hennes vandring mig brydd. Hur kan hon veta, Hur gammal är hon? Eller talar författaren till mig som vuxen via både berättaren och flickan, Hur uppfattar barnen, som jag läser för, det som sägs?

Boken slutar ”lyckligt”, flickan kommer fram till mormor till slut. Hon har inte gått den närmaste vägen. Om berättelsen är ett sätt att beskriva att mormodern och gubben i all välmening vill ge flickan möjlighet att se och erfara och därmed få förståelse för att människor är olika och lever under skilda förhållanden, är det väl en bra ambition som författarna har. Men jag är lite fundersam till sättet det görs på.

Om jag bortser från de övertydligheter jag ogillar, för att jag uppfattar i dem att författaren talar över huvudet på oss och delvis skriver lyssnaren och läsaren på näsan, är det en underfundig, mångbottnad och lite udda berättelse. Det går att tolka bokens handling och budskap som att det är bra och med flickans bästa för ögonen som hon får gå den långa omvägen. Allt hon får se och förstå eller lära sig, som hon inte skulle varit med om ifall hon gått den närmaste vägen. Ungefär som talesättet ”Målet är ingenting, vägen är allt”. Men det är också möjligt att tänka att flickan luras att gå en lång och krånglig omväg som delvis är obehaglig att gå och delvis har någon form av sedelärande inslag.

De barn jag läste för reagerade lite frågande. Fem år och läsvan kanske ändå var för ungt. Det blir intressant att se om de eller jag får ett annat förhållande till boken med tiden.

En annan tanke slår mig. Var författarna bara på bra humör och spånade fram denna historia, för glädjen att skapa och berätta, utan så mycket eftertanke? För det finns mycket av uppsluppenhet över denna bok.

 

Vägen till Mormorsvägen
Författare: Thomas Tidholm
Illustrationer: Anna-Clara Tidholm
Förlag: Alfabeta
ISBN: 9789150120318
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Hjälten Hjalmar klär på sig

Alla känner väl igen en hjälte när de möter en… hjälten Hjalmar är i alla fall lätt att känna igen, han finns lite här och var – jag skulle säga att han finns i varje hem där det finns en 4-5 åring. För det är ju sådana de är: superbra på allt, mänskliga, ärliga och med äkta känslor.

Han är lätt att identifiera sig med Hjälten Hjalmar, och på första uppslaget får vi bekräftat vem som har huvudrollen i boken – för där står han, säker och charmig som aldrig det, i superhjältemundering. Tröja med märke, mantel och mask. På motstående sida finns hans familj, de framställs också som hjältar i liknande mundering, men lite mindre till storleken och som grupp, de är ju torts allt av samma familj och han är stolt över dem. Hjalmar i sitt familjesammanhang.

Men vad är det nu som gör Hjalmar till hjälte? Jo, han är så supersnabb på att klä på sig och han har en magisk ramsa för att riktigt övertyga sig själv om sanningen om sig själv: ’ ”Jag är snabb, jag är dundersnabb, jag är superdundersnabb”’, och som han säger själv så är det viktigt att säga snälla saker till sig själv. Och tänk så praktiskt det är att kunna klä på sig alldeles själv, och dessutom så snabbt som Hjalmar: ingen behöver tjata, ingen behöver vänta – utom möjligen Hjalmar, och då på de andra som inte är så snabba… (Inom parentes ska sägas att mamma också är väldigt snabb och att det tycks ha gått i arv, och Hjalmar är inte sämre än att han berättar detta.)

Men det händer att saker och ting går fel, trots rutiner och strategier – en dag hittar han inte manteln, men då kan läsaren få hjälpa till och leta och faktiskt finns det flera tillfällen som läsaren kan hjälpa hjälten, tillexempel när han ska räkna (en strategi för att ilskan ska gå över).

Handlingen berättar inte bara om Hjalmar och hans klä-på-sig-hjältedåd, den innefattar flera små berättelser: om att förstå sig själv, hitta sina styrkor och svagheter, om att alla dagar inte är lika, om att alla kan bli trötta – även hjältar, och om att ingå i ett större sammanhang än familjen. Som slutkläm får läsaren i alla fall receptet på en god rimmad påklädning. Tyvärr har här smugit sig in en utomstående moraltant som påpekar att pojkar kan ha klänning och att flickor har trosor, något som känns väldigt onödigt i sammanhanget.

Som högläsare känner jag flyt i texten och rytm som harmonierar med innehållet. Formatet då; boken är så alldeles lagom att bre ut över två, eller tre, när man sitter tillsammans och läser. Här finns lagom mycket bilddetaljer att kika på plus mjuka färger och matta sidor som inte blänker av lampans sken.

Boken om Hjalmar ingår i en serie om barn och vardagsbestyr; som att borsta tänder och tvätta händer.

Hjälten Hjalmar klär på sig
Författare: Amanda Thörn
Bild: Tinna Ahlander
Förlag: Ehrlin Publishing, 2019
ISBN: 9789188375452
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris