Skogens systrar

Dahlin, P - Skogens systrar - 29671735Tom ska vara på landet med sina föräldrar, i deras nya sommarstuga. Han tycker inte att det är det roligaste man kan göra på sommaren direkt. Vad kan man göra på landet, i skogen liksom? Leka med kottdjur eller?
Hans mamma och pappa är djupt exalterade över att ha fått en stuga att rå om och att vara inpå naturen som de är tycker de är oerhört exotiskt.

Det knakar till i skogen och en fågel flaxar hastigt iväg. Pappa stannar hammocken och för fingret mot munnen. Så sitter vi i en minut innan vi slappnar av igen.
– Vilken sekund som helst kommer vi att fÃ¥ se ett rÃ¥djur eller en älg, säger han sedan.
– Alla djur man behöver finns pÃ¥ Skansen, svarar jag.

Så en dag ser Tom plötsligt hur något rör sig i ögonvrån. När han vänder sig om ser han ingenting där.
För att fördriva tiden på landet beger sig Tom ut i skogen på upptäcktsfärd. Hans föräldrar tycker inte att han ska gå så långt så att han irrar bort sig men det struntar Tom i. Han säger till sina föräldrar att han är i närheten och bygger en by av kottdjur.
Hemma vid stugan försvinner saker, morötterna och potatisen, Tom ser saker röra sig och märker hur det prasslar i buskar. En dag när han badar, fast han sagt att han leker med kottdjur, försvinner hans kläder. Nu börjar det verkligen bli mystiskt…
En kväll ser han hur en flicka springer i dimman. När han nästa dag går till skogen känner han sig inte ensam. Det är någon som iakttar honom.

Tom är härligt sarkastisk och ironisk i den här boken. Jag gillar verkligen hans fyndiga kommentarer och sätt att vara:

Precis när jag tagit på mig regnkläderna och är på väg ut stoppar pappa mig.
– Inte ska du väl gÃ¥ ut i det här ruskvädret, säger han.
– Det spelar ingen roll vilket väder det är, kottkossorna mÃ¥ste mjölkas, svarar jag och gÃ¥r ut i regnet.

Det här var en mycket spännande bok och faktiskt riktigt läskig emellanåt. Jag tänker inte avslöja vad som händer men det är riktigt nervkittlande ett tag och mycket obehagliga saker händer. Jag som älskar ruskigheter gillade verkligen den här boken!
Språket är enkelt och passar unga läsare, såväl som äldre. Ironin är kanske svår att förstå för allt för unga men jag har inte riktig koll på i vilken ålder man förstår sig på sådant. Säkerligen fungerar runt tio- till trettonårsåldern i alla fall.
Som vanligt saknar jag illustrationer, men det kan man inte kräva i alla böcker heller kanske?

Tilläggas kan att det är samma författare som skrivit böckerna om Kalle Skavank!

Skogens systrar
Författare: Petrus Dahlin
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 109
ISBN: 9789129671735
Köp: Jämför priser

Gruffarna och drakägget

gruffarna

Tavas och Falder är två gruffar. En gruff är en varelse inte alls olik människan. Det finns stadsgruffar och skogsgruffar. Det som känntecknar en gruff är dock örontofsarna som skiljer sig åt från stadsgruffen, som har tofsar i alla möjliga och omöjliga färger och skogsgruffen, vars örontofsar har antagit en mer dämpad nyans för att smälta in. Gruffarna är lite kortare än människor och är överlag mycket trevliga varelser som gillar lugn och mys. Tilläggas kan också att gruffar älskar rabarberte.

En dag får gruffen Falder besök av ett troll som fejar runt på hans vind och förstör diverse saker och kastar stolar och andra prylar omkring sig. Dessutom luktar trollet vidrigt.
När han, med hjälp av sin gode vän, den föräldralöse Tavas, efter mycket möda lyckas fÃ¥ bort trollet (med hjälp av en trollskrämmare, sÃ¥klart) upptäcker de inte bara att det fortfarande stinker pÃ¥ vinden, de finner dessutom ett stort prickigt ägg, som ger ifrÃ¥n sig ljudliga nysningar dÃ¥ och dÃ¥…
Nu mÃ¥ste de ju ta reda pÃ¥ vad det här är för ett ägg. De beger sig till RÃ¥dhuset och avdelningen för abnorma livsmedel, där de fÃ¥r reda pÃ¥ att det är ett alldeles ypperligt exemplar av ett…drakägg!

De får veta att de måste återlämna ägget till dess rätta ägare, nämligen drakhonan. Utan att hon märker det. Annars kommer hon att förstöra hela Gruffköping! Kläcks ägget kommer hon, oskadd unge eller ej, att vilja hämnas. Platsen de måste föra ägget till heter dessutom Dödsklippan, vilket inte gör saken det minsta roligare.
Tavas ser det här som ett äventyr och en chans att försöka klura ut vad som hände med hans föräldrar…
Det blir ett hisnande äventyr fullt av wannabe-pirater, varulvar, häxor, otäcka varelser och skratt och gråt.

Det är mycket som händer i den här boken, av Daniel Edfeldt. Detaljerade beskrivningar av miljöer såväl som händelser varvas med finurlig humor. Språket är bra, dock tänkte jag när jag läste att det kanske är lite för invecklat ibland. Det är en ganska avancerad bok ändå.
Utformningen av boken lämnar lite att önska. Jag tycker det är lite tråkig layout, dessvärre. Framsidan är fin men boken innehåller tyvärr inte några illustrationer, vilket jag själv tycker är mycket synd. Det finns många, många tillfällen i boken man hade velat se på bild. Även om boken är för åldern 10+ tycker jag illustrationer hade passat. Åtminstone en liten vinjett inför varje kapitel, hade varit roligt! Jag är ju en bildmänniska.

Jag skulle säga att det är en mix av Pirates of the Caribbean, Sagan om ringen och spelet World of Warcraft. Fast ändå inte riktigt. Men nästan. Berättelsen växer verkligen ju längre man läser! Hörru, Daniel Edfeldt, är det dags att göra film av boken nu?

En bra debutbok för alla åldrar!

Gruffarna och drakägget
Författare: Daniel Edfeldt
Förlag: JBT Nordic License
Antal sidor: 202
ISBN: 9789197785907
Köp: Kanske här

Harry Potter-böckerna

Apropå mitt tidigare inlägg om Harry Potter tänkte jag sammanfatta mina intryck av bokserien om den unge trollkarlen. Så här skrev jag om böckerna när jag läste/lyssnade på dem:

Änglar på Skogskyrkogården

Dahlin, P - Änglar på Skogskyrkogården - 85227150

Spännande mysterier måste vara något som de flesta barn tycker är intressant. Jag blev nyfiken på böckerna om Kalle Skavank, skrivna av Petrus Dahlin, när jag läste på Rabén & Sjögrens hemsida om den senaste, som kommer ut i februari; Branden vid Söderbysjön. Jag tänkte direkt att där bor ju jag. Eller ja, inte precis där men i krokarna. En bok om den platsen vore väldigt roligt att få läsa. Så såg jag att där ju fanns en rad olika böcker om Kalle Skavank och alla utspelar de sig kring mina trakter. Om jag vore barn nu skulle jag tycka det vore jättespännande att läsa om området jag bor i.

Och ja…det tycker jag ju bevisligen även fast jag är vuxen…

Jag började, helt utan inbördes ordning, att läsa Änglar på Skogskyrkogården. Huvudpersonen Kalle, kioskdeckare som bor med sin pappa i radhusområdet i Bagarmossen, får ett uppdrag av prästen Anders, som arbetar på Skogskyrkogården. En dödsängel har försvunnit, en mycket ovärderlig sådan. På den hemliga övervakningskameran ser man hur ängeln plötsligt bara är borta.
Kalle och hans kusin Dilsa hjälps åt att lösa mysteriet under sitt sommarlov och kommer till slut en lösning på spåren. Kan det ha skett något övernaturligt? Hur har ängeln försvunnit egentligen?

Änglar på Skogskyrkogården

Jag gillade boken mycket, det var lagom tempo för barnläsare och dessutom lättläst. Fina bilder höjde stämningen ett snäpp! Barnslig som jag är tyckte jag det var jätteroligt med kartan i början av boken, som visar området där allt utspelar sig. Jag tror de här böckerna uppskattas mycket av barn från södra Stockholms förorter!

…och efter den senaste kommentaren lägger jag till att böckerna säkerligen uppskattas lika mycket av andra barn, ja till exempel barn som bor i Gävle. Och vuxna, som jag själv till exempel.

Änglar på Skogskyrkogården
Författare: Petrus Dahlin
Illustrationer: Sofia Falkenhem
Förlag: Tiden, numera Rabén & Sjögren
Antal sidor: 100
ISBN: 978-91-85227-15-0
Köp: Jämför priser

Jävla Lucia

Jävla LuciaMartin är inte med i poppisgruppen. Det är däremot Leena, som Martin är hopplöst kär i. Ja, han vet att det är hopplöst, så han försöker att låtsas som ingenting.

En dag vänds tillvaron i skolan helt upp och ned av att en tjej dyker upp och säger att hon ska börja i klassen. Hon heter Lucia och är otroligt kaxig, med en sällsynt förmåga att få andra att göra bort sig. Samma kväll får Martin ett mail. Det är från Lucia. Hur har hon fått hans adress? Hon skriver att hon är där för att hjälpa Martin. Hon vet att han är kär i Leena. Det får vi göra något åt, skriver hon. Men mailet försvinner och Martin tror nästan att han drömt.

Det råder dock inget tvivel om att någonting är skumt med Lucia. Hon verkar kunna få människor att göra nästan vad som helst.

Precis som Mårten Melins övriga böcker beskriver Jävla Lucia lyhört vad huvudpersonen tänker och känner från hans eget perspektiv. Men den här gången stannar det inte vid realistiska vardagsbetraktelser, utan berättelsen blir mer och mer övernaturlig för varje sida man bläddrar fram. Jag föreställde mig att det skulle gå överstyr och bli för mycket, men det funkar! Det är faktiskt sjukt spännande att se vad som ska hända och vart Mårten Melin vill komma med sina ovanligt kreativa idéer. Dessutom är det ganska roligt, mitt i all kaos och förvirring, trots alla obekväma situationer som uppstår. Eller kanske underhållande är ett bättre ord. Jävla Lucia är en riktigt bra bok.

Jävla Lucia
Ett uppslag ur Jävla Lucia

Nu har jag läst och skrivit om alla Mårten Melins kapitelböcker, men som tur är kommer snart två nya (Som trolleri och Mitt liv som apa). Jag har kikat in på biblioteket flera gånger på sistone för att se om hans diktsamlingar finns inne, men det gör de naturligtvis inte just nu. Typiskt att jag inte lånade dem när jag såg dem förut. Men en vacker dag ska jag ha läst dem också.


Jävla Lucia
Författare: Mårten Melin
Förlag: Eriksson & Lindgren, numera Rabén & Sjögren
Antal sidor: 157
ISBN: 9789185199983
Köp: jämför priser