Jag och ett av mina läshungriga barn har hittat två nyutkomna och väldigt lättlästa böcker. För det mesta tycker jag att lättlästa böcker känns tunna på många olika vis och jag får ibland kämpa för att få nybörjarläsare att komma igång med utbudet som finns. Dessa båda böcker har det gemensamma att båda titlarna tilltalar oss, de låter lite lagom läskiga, båda belyser också förutfattade meningar, men annars är det två helt olika böcker, både innehållsmässigt och i valet av bilder. De ingår båda i Rabén & Sjögrens samling lättlästa böcker för de allra yngsta nybörjarläsarna och fler i de båda serierna lär dyka upp. Böckerna har lite text med läsvänlig typografi, omväxlande med pratbubblor med versal text och många färgbilder.
Monstermaskerad är andra delen i serien om familjen Monstersson, första delen heter Min vän Boris. I den boken lär Ebba känna monstret Boris och i Monstermaskerad är hon bjuden till honom på just monstermaskerad. Det bjuds på otäck mat (för monster ja) och monstrena har verkligen klätt ut sig läskigt, tycker nog de i alla fall. Ebba kan vara både frimodig och ibland lite känslig. Hon är skön så till vida att hon inte med ett enda ord dömer eller visar att Boris och hans monstergäng är otäcka eller annorlunda. Hon ger ett mysigt intryck, så kunde väl fler vara i verkligheten! Min läskamrat (som alltid älskat allt läskigt) fick denna bok som favorit, tror hon känner igen sig i Ebba. ”Jättebra bok med lite läskiga bilder”, tycker hon. Läsaren blir överraskad, det är inte alltid som det ser ut eller verkar. Rolig historia tycker vi båda, kul att återvända till och den fungerar även som högläsning för mindre barn. Monster och vampyrer lockar tydligen alla nuförtiden.
I Häxläxa får vi åter träffa Alma och Egon. Den första boken heter Alma och Egon – Vem lurar vem? Dessa två är vänner som bor i samma våningshus och tillsammans kan de få verkligheten via fantasin att te sig mer spännande. Här går Egon på fördomar och tror sig ha en häxa i huset, för han har sett en svart katt och den förmodade ”häxan” är klädd som en häxa och skrattar precis som en och det hörs ju mystiska ljud från hennes lägenhet. Det är lite typiskt att det är pojken i boken som först ser ”häxan” och dömer henne. Alma säger med rynkade ögonbryn att det inte finns några häxor, men är sedan ändå med på Egons spaning efter ”häxan”. Det är också lite tokigt att just Egon i bokens inledning sitter med fotboll och förstoringsglas på en bänk med en groda i sin hand, så som pojkar brukar… framställas schablonmässigt kanske, inte sagt att pojkar inte får omge sig med nämnda ting. Alma å sin sida är iväg och köper mjölk i affären som duktiga flickor kan göra. Jag hittar fler cementerade könsroller i slutet av boken. Övertolkar jag nu? Det är en enkel liten historia för nybörjarläsare, säkert med flera verklighetstrogna företeelser. Barnen börjar i alla fall smyga på ”häxan”, precis så som barn kan göra för att få tillvaron mer spännande. Det kan upplevas som en lite gammaldags berättelse, fast i modern form, men jag får en lätt känsla som av 50-tal. Oftast ligger det overkliga väldigt långt från sanningen och mycket riktigt så upptäcker de på slutet att de kanske inte hade helt rätt, eller…? Bilderna är härligt färgmättade och livliga, men jag kan förundras lite över framställningen av barnen: flickan är mycket flickig i klänning i rött/rosa och pojken är mycket pojkig i praktiska kläder och i mörka färger. Samtidigt är det så här en hel del flickor/pojkar ser ut och även de behöver igenkänning, men jag tilltalas inte av det. Kanske ska jag inte hänga upp mig på klädvalet när det viktigaste är hur barnen agerar och där upplevs de faktiskt jämnstarka.
Familjen Monstersson: Monstermaskerad
Författare: Mats Wänblad
Illustratör: Pelle Forshed
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 48
ISBN: 9789129680362
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Alma och Egon: Häxläxa
Författare: Carin Wirsén
Illustratör: Karin Holmström
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 48
ISBN: 9789129680355
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Jag har själv inget minne av dörren gick i baklås någon gång när jag var liten, däremot har jag en son som flera gånger har gått på toa och låst om sig och sen inte klarat av att låsa upp. Vi har sagt åt honom att han inte får låsa dörren men barn måste ju testa allt, och när det händer är paniken ett faktum! Att försöka lugna ett hysteriskt ledset barn från andra sidan av en låst dörr kan vara svårt, men du finns där i alla fall.