Min dotter har precis upptäckt tittut-leken. Hon gömmer sig gärna bakom föremål för att sedan kika fram och bekräfta att mamma och pappa fortfarande är kvar. När vi upptäckte den här boken tillsammans blev den snabbt en favorit. Vart tar ekorrarna vägen? Vem är det som surrar bakom blommorna? Vem gömmer sig i boet? Texten fångar upp orden vi använder när vi leker – ”tittut ugglor”, ”tittut biet” och så vidare. Illustrationerna är enkla, grafiska, färgglada och lätta att känna igen.
Tittut-leken blir roligare när djuren faktiskt försvinner en stund med hjälp av slides som går att dra upp och ned eller i sidled. Äventyret börjar redan på framsidan, där björnens pupiller kan förflytta sig, och slutar på baksidan, där vi kan dra fram ett ekollon som säger hejdå. Under läsningen finns möjlighet att prata om färger och former och att räkna blommor, äpplen och blad. Träffsäkerheten och det vardagsnära gör att vi förmodligen kommer läsa den här boken många gånger framöver. En perfekt bok till ett barn som nyss börjat upptäcka sin lilla värld.
Illustratör: Ingela P Arrhenius
Den känsliga igelkotten handlar om att ryckas med i strömmen av andras åsikter utan att riktigt hinna tänka eller känna efter vad en själv vill. En igelkott har spanat in ett stort björnbär – världens största! – och en solig torsdag är det äntligen dags att smaka. Då kommer en kråka – inte kan väl igelkotten äta upp björnbäret utan att fota sig själv med det! Igelkotten beger sig hemåt med björnbäret för att hämta sin fotoapparat men på vägen möter hon andra djur som har synpunkter på hur och vad hon gör.
Visst är det lätt att ryckas med ibland, att tänka att andras åsikter säkert är väl genomtänkta och det bästa för situationen. Men tänk om de andra bara bara tänker det första som dyker upp i tankarna eller om de bara tänker på sig själva? I ett samhälle där vi ständigt matas med ny information kan det vara svårt att sortera intryck och hinna tänka själv. Det finns liksom inte tid för reflektion, något igelkotten säkert brukar ägna sig åt i efterhand, när allt är lugnt och tyst runtomkring. Jag uppskattar att få läsa om en känslig karaktär och hur hon tar sig an problemen. I och med ämnet tror jag den kan uppskattas av blandade åldrar, både de som är högkänsliga och de som kanske inte har svårt att sortera intryck, men som ändå känner att det blir för mycket ibland.
Tittin! Tittut! av Sanna Töringe och Sara Gimbergsson är en söt räknesaga där vi möter ett barn och olika djur som leker tittut med andra djur. Illustrationerna är lekfulla och färgglada. Boken bjuder på ett nytt spänningsmoment för varje bläddring – vem är det som tittar in och vem eller vilka möter hen? Tittin! Tittut! verkar vara en favorit hos min bebis från att hon var cirka två månader, särskilt när jag lät som djuren vi möter. Frågan är bara hur jag härma kaninen och räven…
Sofia Rådström publicerar i maj sin fjärde bok om Sickan. Sickan är ett mycket charmigt barn fullt av bus och påhitt. I Vänta, Sickan, vill hen gärna gå ut i regnet. Men pappa tycker inte hen kan gå ut i bara blöjan. Så mycket som ska ordnas innan de kan gå ut! Och när det väl är dags har Sickan andra planer… Vi har tidigare skrivit om 
Mitt tredje tips är Loppan Lus går och badar av Sara Gimbergsson. Där möter vi en liten loppa på väg till badet. Loppan möter en del hinder på vägen, ska den lyckas ta sig fram till vattnet?
Gojan älskar papegojor väldigt mycket. I boken visar Gojan med stor kärlek och lycka upp sin samling med saker och teckningar med papegojor. Fint paketerat för det lilla barnet. 
Flickan som ville rädda böckerna passar särskilt till den som älskar att läsa och böckernas magiska världar. När 10-åriga Anna får höra att de böcker som ingen lånar på bibblan förstörs av mystiske Milton Berg, bestämmer hon sig för att rädda böckerna.
Farfar i Farsta beskriver kärleken mellan en farfar och hans barnbarn. Det bästa är de där sakerna de kan göra tillsammans för att båda gillar det. Ett mysigt, enkelt vardagsäventyr.
Titta skogen är en del i en serie där det lilla barnet upptäcker olika platser – skogen, parken, natten och havet. Kärlek till nyfikenheten och miljön.
Alexandra Andersson bor i Sollentuna och läser sitt första år till civilingenjör inom bioteknik på KTH. Hon försöker sprida läsglädje på sin bokblogg Tusen sidor samt på instagram, drömmer om att någon gång skriva en egen roman och tröttnar aldrig på att lära sig nya saker.
Emma Johansson bor på landet utanför Mantorp. Hon pluggar till barnskötare på distans och jobbar som vikarie inom barnomsorgen i kommunen. Instagram är där hon håller till och boktipsar under namnet Systrarna böcker. Bloggen har hon pausat, men det kommer upp ett inlägg någon gång ibland.