Bokslukarna tar barnen på allvar

I maj skrev jag om två satsningar på barn- och ungdomsböcker: Bladen brinner (en podcast som har premiär 22/9) och Bokslukarna (ett program för 9-12-åringar). I tisdags sändes det tredje avsnittet av Bokslukarna. Varje avsnitt behandlar ett speciellt tema. Hittills har bibliotekarien Marcus Biderholt och tre barn pratat om vardag, spänning och dagböcker.bokslukarna-affisch-ny-480-jpg

Jag är, som jag tidigare skrivit, väldigt glad att det satsas på att prata om barn- och ungdomslitteratur! Det behövs dels för att läskunnigheten minskar bland skolbarn, och dels för att det finns så många bra böcker att läsa, som kan lära och underhålla oss.

Jag hade dock förväntat mig fler boktips i Bokslukarna-programmet. Typ en boktipsbomb kring varje ämne. Istället pratar de till exempel om hur det går till att låna och lämna tillbaka en bok, om bibliotek och författare pratar om sina böcker och skrivande. Vilket också är bra. När jag väl ”vant” mig vid programmets upplägg, uppskattar jag det. Dessutom finns det extramaterial på svtplay.se, i form av fler recensioner (där vem som helst kan skicka in) och en författarskola. Det bästa är ändå att barnen tas på allvar.

Har du sett något avsnitt? Vad tyckte du?

Flykten

flyktenBarnen minns härliga somrar vid havet, som ligger ganska nära där de bor. Plötsligt kommer kriget och allt förändras. Kriget tar pappa och mamma blir allt mer orolig. Hon berättar om vänner som flytt över berg och dal till andra länder med andra djur, städer och skogar. Snart tvingas även hon fly med de två barnen.kriget

Den här berättelsen talar väldigt mycket genom bilderna. Jag tror jag skulle bli lika, om inte ännu mer, berörd om jag bara tittade på bilderna. De visar på djupet, mörkret, sorgen, hur kriget kommer från ingenstans och tar över. Det visar hur barnen ser på kriget och flykten, hur liten en kan känna sig när en inte vet vad som ska hända. Även om en är vuxen. Samtidigt möts jag av värme från allt det fina mitt i det trasiga. Gemenskapen, saker och människor som hjälper och framför allt: det fina i familjen.

Jag tror den här boken kan tala till både en stor och en liten läsare. Ett riktigt bra hjälpmedel om en vuxen vill tala om flyktingkrisen med ett barn. Boken vågar visa på det mörka, men även på hoppet. Jag kan verkligen rekommendera denna bok!

mamma


Flykten
Författare: Francesca Sanna
Förlag: Rabén & Sjögren (2016)
Översättare: Lisa Bjärbo
Originaltitel: The Journey (2016)
ISBN: 9789129700800
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

En resa genom kroppen

en-resa-genom-kroppen

Låt oss undersöka en av de mest fantastiska sakerna i hela världen. Vad då? För att ta reda på det, titta i spegeln… det är du!

Läsaren tar sig med syre ner till lungorna och blodet, och med maten genom magsäck och tarmar. Muskler som spänns och pupiller som vidgas. Hur funderar allt egentligen? Hur tar jag hand om min kropp? Med bra liknelser förklaras den otroligt komplicerade kroppen på ett lättförståeligt sätt. Däremot finns det anatomiska och fysiologiska begrepp och förklaringar, vilket jag tycker tyder på att författaren tar läsaren på allvar. Kroppen 1

Läsaren möter människor från olika delar av världen. Visserligen är det flest vita, men när det gäller insidan av kroppen är vi alla lika. Det är inget som kommenteras, men så är det ju, och det är fin att det visas. Jag tror även denna bok kan medverka till att barn får en bättre känsla för sin kropp. Den är komplicerat och genomtänkt skapad, den är fin och värd att ta hand om.

Grönsaker springer och fiskar häpnar, med roliga illustrationer blir det lättare att ta till sig informationen och komma ihåg vad en lärt sig. För att förstärka minnet går det även vika ut omslaget till en plansch. kroppen2På insidan finns en enkel illustration över kroppen och olika funktioner. Perfekt att hänga upp i sovrummet eller någon annanstans där en tittar ofta. Det kan leda till fler intresserade frågor och funderingar kring mysteriet och fascinationen kring kroppen, och till vidare läsning.

Låt mig slutligen skriva lite om de som gjort boken. Författaren, Steve Parker, har gett ut fler än 300 populärvetenskapliga böcker (jag undrar hur en lyckas med det…) om till exempel kroppen, rymden och naturen. Illustratören John Haslam har medverkat i serieböcker för bland annat Disney.


En resa genom kroppen
Författare: Steve Parker
Illustratör: John Haslam
Översättare: Sara Jonasson
Förlag: Känguru (2016)
ISBN: 9789176630822
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kwela Jamela fyller år

Kwela Jamela fyller årKwela Jamela fyller snart år. Hon önskar sig ett par vita fina skor som hon sett i affären. Hennes mamma tycker dock hon ska ha ett par mer praktiska skor, och köper därför ett par svarta. Kwela Jamela blir besviken, men får snart en idé!

Kwela Jamela verkar vara en glad, mysig och stark tjej som är fantasifull och inte låter sig slås ner när saker inte går som hon vill. En bra förebild. Något mer jag gillar med denna bok är att den inkluderar flera generationer. Kwela Jamela bor med sin mamma och mormor. De har olika åsikter, kanske särskildaDSC_0756 för sina generationer, men tillsammans bildar de något starkt, något jag tror vi kan missa om vi bara umgås med jämnåriga. Vi har alla något att lära varandra. Berättelsen visar även på tre starka kvinnor, några män syns inte till.

Själva storyn är ganska klassisk, dramaturgin känner vi igen. Men en av twisterna, den som drygar ut boken, gör den mer intressant. Med härliga, färgsprakande bilder och en doft från Afrika, blir det här en bok jag kan rekommendera.


Kwela Jamela fyller år
Författare: Niki Daly
Förlag: Hjulet (2006)
ISBN: 9186212966
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag önskar jag hade…

jag önskar jag hade...

I ett samhälle där prylhetsen ökar och kryper nedåt i åldrarna, är denna bok en skön motsats. Visserligen handlar det om önskningar, men det är sådana vi skulle kunna öva oss till, eller i alla fall leka att vi hade. Hur vore det om vi hade koltrastens ögon, harens glädjeskuttande ben eller panterns färg som gör att vi kan smyga i mörkret? Det funderade jag på när jag läste denna bok.

Innehållsmässigt finns det inte särskilt mycket dramaturgi, vilket jag tycker är konstigt och tråkigt. Jag väntade på ett slut där allt knöts ihop eller visade vem berättaren är. Det kommer aldrig. Istället är detta en samling fint genomarbetade bilder som kan ge oss perspektiv eller drömma oss bort i djurens värld. Inget för den äventyrslystne, men väl för det drömmande och kanske även poetiska barnet.

Jag gillar särskilt bilden med hjorten, som på något sätt verkar förmedla DSC_0759att vi – djuren, naturen och människorna – hör ihop. Vi människor kan inte ta hur mycket som helst av djuren eller naturen, vi måste dela resurserna och tänka på varandra.

 


Jag önskar jag hade…
Författare: Giovanna Zoboli
Illustratör: Simona Mulazzani
Förlag: Urax (2015)
ISBN: 9789187208270
Originaltitel: Vorrei avere…, 2010
Översättare: Ida Andersen
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris