Små barn kan!

Små barn kan! är en bok om barns utveckling och hur man som vuxen kan vägleda barnet att utnyttja sin enorma inlärningsförmåga. Nu tänker du kanske något i stil med: Toppen! Nu kan jag lära Pelle en massa häftiga saker så vi kan imponera på mormor och morfar! och då kan jag glädjande nog meddela att du har hittat precis rätt. Inte för att boken hjälper dig drilla Pelle för att imponera på andra, utan för att den kan få dig att tänka om. Givetvis är det roligt att visa upp barnets alla färdigheter man är sååå stolt över (det tycker jag också!), men boken tar upp detta som ett stort hinder för barnens utveckling. Inlärning ska inte ske genom att sätta press och få barnet att känna att det måste prestera för att duga. Små barns inlärning bör ske som en lek medan man utnyttjar barnets naturliga vilja att förstå sig på sin omvärld, genom att man upplever och pratar om vardagsfenomen tillsammans med barnet. Även väldigt små barn kan ha glädje av enkla övningar i exempelvis vardagsmatematik.


Ett uppslag ur Små barn kan! med ett härligt foto

Vuxnas förutfattade mening om vad som är rätt och fel är också ett hinder för barns inlärning. I vår iver att hjälpa barnet kuvar vi dess kreativitet. Bättre är att fråga barnet varför hen tycker att det ska vara på ett visst sätt. Då ser vi oftast att barnet tänkt logiskt på sitt sätt utifrån sina referensramar och vi tränar barnet i att uttrycka sig.

Detta är några av de centrala idéer som presenteras i boken tillsammans med fullkomligt bedårande fotografier av underbara barn som många gånger gör mig varm i hjärtat. Till stor del är boken en intervjubok där pedagoger av olika slag får komma till tals. Man får läsa om anknytning, kommunikation, olika former av utveckling hos barnet, matematik i vardagen, inlärningsproblem och bra övningar att göra med barn i olika stadier av utveckling. Jag tycker att allt känns väldigt vettigt och jag blir verkligen inspirerad!


Inlärning med skogen som hjälpmedel

Läs den här boken och bli en bättre förälder!


Små barn kan!
Författare: Jorunn Hansson
Fotograf: Lena Granefelt
Förlag: Ica Bokförlag
Antal sidor: 144
ISBN: 9789153430001
Köp: jämför priser

Baristas: Första boken

Under några månader i min ungdom jobbade jag som barista på Caffè Nero i London. Det krävs inte mycket för att skicka iväg mig på en nostalgisk resa, det händer varje gång jag går in på en kaffebar och möts av doften av nymalet kaffe, fräsandet från ångstaven i skummande mjölk och slamret av porslin. Det är klart att jag blir lockad av Denise Rudbergs nya ungdomsbok Baristas!

Det ska alltså bli en hel serie om några killar som extrajobbar som baristas den italienska kaffebaren Pronto på Stureplan. Nicolas har tappat livsgnistan efter att ha kommit hem till Stockholm igen efter ett år hos sin pappa i New York. Inte ens flickvännen Nathalie får honom på bättre tankar, snarare tvärt om. Ruben går första året på Södra Latins teaterlinje, men är gruvligt besviken. Han passar inte alls in bland alla trista kulturnördar. Ludvig har en kaotisk familjesituation och håller sig undan hemmet så mycket han kan. Mer och mer av tiden tillbringar han med sin nya pluggkamrat Viki. Men vad vill hon egentligen? Vill hon bara plugga, eller vill hon något mer? Och vad vill han själv?

Språket och berättandet är enkelt, avslappnat och rakt på sak. Perspektivet skiftar till en ny av karaktärerna i varje kapitel och det är tur att grabbarna är så tydligt presenterade på baksidan, för under åtminstone första halvan av boken måste jag kolla vilket namn som tillhörde vem när ett nytt kapitel börjar.

Att recensera Baristas: Första boken är ungefär som att uttala sig om de första kapitlen i vilken roman som helst. Boken känns väldigt mycket som en första del, ett intro innan det börjar på riktigt. Kaffebaren har inte ens hunnit öppna när boken är slut. Därför kan jag egentligen inte säga mycket mer än JA!, jag vill veta vad som händer härnäst. Jag blir tillräckligt fäst vid karaktärerna och tillräckligt nyfiken på hur berättelsen ska utvecklas. Ge mig mer!

Boken har en egen webbplats där du kan hitta trailer, smakprov, baristatips med mera.


Baristas: Första boken
Författare: Denise Rudberg
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 238
ISBN: 9789163866326
Köp: jämför priser

Kyrkogårdsboken

Den har jämförts med bÃ¥de Djungelboken och Harry Potter, men är ändÃ¥ otvivelaktigt Gaimansk i sin mörkt skruvade fantasisprudlande stil. Boken börjar dramatiskt med att en hel familj mördas av Mannen som är Jack. Nästan en hel familj i alla fall – den yngste familjemedlemmen lyckas i sin upptäckariver klättra ur sin spjälsäng, tulta ut ur huset och ta sig rakt in pÃ¥ kyrkogÃ¥rden, där den sedan länge avlidna Mrs Owens förbarmar sig över honom. Men inte kan väl spöken ta hand om ett människobarn? Protester hörs, men vad är alternativet? Det är otänkbart att skicka ut pojken till en säker död. Endast pÃ¥ kyrkogÃ¥rden kan barnet skyddas frÃ¥n Mannen som är Jack.

Pojken växer upp med makarna Owens som föräldrar. Han kallas Ingenman Owens, förkortat Ingen. För att kunna leva på kyrkogården på samma villkor som spökena får han kyrkogårdens fribrev. Han får bra mörkerseende och lär sig sådant spöken kan, som att tona bort och bli osynlig. Men till skillnad från spökena blir han äldre och han behöver äta mat. Han är helt beroende av sin förmyndare Silas omsorger. Silas har också kyrkogårdens fribrev, men Ingen vet inte riktigt vad han är. Han är varken spöke eller människa, men till skillnad från spökena kan han lämna kyrkogården och skaffa mat åt Ingen.

Kyrkogårdsboken
Ett uppslag ur Kyrkogårdsboken.

En stor del av boken består av anekdoter från Ingens uppväxt, men hela tiden ruvar faran i bakgrunden. Mannen som är Jack har för avsikt att slutföra sitt uppdrag och endast på kyrkogården är Ingen säker. Men vilken växande ung man vill leva hela sitt liv på en kyrkogård och gå miste om äventyren som finns i världen utanför? Till slut måste han möta sitt förflutna, men lyckligtvis har han hjälp av vännerna på kyrkogården.

Kyrkogårdsboken bjuder på mysigt mörk läsning om allehanda otäcka varelser och med ett härligt språk med många fiffiga detaljer i berättandet. Det är väldigt snyggt att kyrkogårdens invånare genomgående presenteras med sin gravstenstext:

Ingens vänstra vrist var svullen och lila. Doktor Trefusis (1870-1936, I Din härlighet må han vakna) undersökte den och förklarade att det bara var en stukning.

Och det blir många gånger härligt förvirrande tvetydigt i texten i och med att pojken heter Ingen:

Nästa dag vaknade Ingen tidigt, medan solen ännu var ett silvermynt som hängde högt i vinterskyn.

Jag gillade Coraline och Kyrkogårdsboken är ännu en fantastisk bok för unga av Gaiman. Hoppas att han skriver många fler!


Kyrkogårdsboken
Författare: Neil Gaiman
Illustratör: Chris Riddell
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 332
ISBN: 9789163864391
Smakprov: provläs här
Köp: jämför priser

En sorglig syn

Nu har vi inte Lalo trummar längre. Till slut var det bara att inse att den hörde hemma i soporna. Det är den första bok Ava rivit sönder (den första utan popup-bilder i alla fall), men jag tror det beror på att den redan var i stort sett sönderläst. Sidorna satt löst och det var bara en tidsfråga innan de skulle ha lossnat av sig själva.

En sorglig syn
Sönderläst, sönderälskad!

Men vi är inte färdiga med den här boken ännu. Vi älskar den fortfarande och Ava brukar liksom läsa i förväg litegrann när jag läser den för henne, till exempel genom att sätta igång att kvacka strax innan grodan gör det. Vi kan den utantill båda två! Jag blir tvungen att köpa ett till exemplar!

Jakten på den perfekta pekboken och varsågod, en gratis affärsidé!

Visst borde det vara busenkelt att hitta en bra pekbok? Jag menar alltså den allra enklaste varianten, såna med en tydlig bild på varje sida och eventuellt ett ord som beskriver vad bilden föreställer. Det finns gott om dem, men varför hittar jag aldrig någon som är riktigt, riktigt perfekt?

Nu bjuder jag på en gratis affärsidé till den som har lust: sälj personliga pekböcker! Tryck kunddesignade böcker eller tryck upp dem tomma och sälj även klistermärken man kan sätta på sidorna. Låt folk designa själva utifrån färdiga alternativ eller sånt de laddar upp själva. Tänk att få pekböcker som är precis som man vill ha dem!

Vad är det dÃ¥ jag saknar? Det kanske är fÃ¥nigt egentligen, men jag har hittills inte sett en pekbok med djur där jag kan säga djurlätet för varje djur. Jag läser dem oftast genom att säga vad djuren säger och det blir ju sÃ¥ konstigt… ”Hunden säger voff, katten säger mjau, nyckelpigan säger… eh ja.. umm.. flugan säger bzz!” Jag vill även att det ska vara bra spridning, sÃ¥ att inte tvÃ¥ djur med i stort sett samma läte ligger pÃ¥ samma uppslag.

När det gäller mat och saker vill jag att de ska kännas relevanta i våra liv, men det gör de ju inte alltid. Ibland känns pekböckerna dessutom väldigt översatta, som att de inte överhuvudtaget passar in i Sverige.

Ett annat problem är om det stÃ¥r fel ord pÃ¥ sidan. Man kanske inte vill säga ”glaskulor”, utan bara ”kulor”, eller vad det nu kan vara. Klart att man kan säga som man vill, men jag gillar ännu bättre när det stÃ¥r som man vill!

Mitt senaste pekboksinköp gjordes spontant pÃ¥ Ica. I en lÃ¥da gömde sig fyra minipekböcker som man tyvärr inte kunde titta i innan man köpte. Jag var främst ute efter nya klossböcker till Ava att fÃ¥ pilla pÃ¥, eftersom hon har massakrerat sina tidigare sÃ¥dana, sÃ¥ jag vÃ¥gade chansa och blev ungefär sÃ¥ nöjd som jag vÃ¥gade hoppas att jag skulle. ÄndÃ¥ förekommer alla ”felen” ovan i dessa böcker.

Klossböcker - De första orden

Titlarna på de olika böckerna är Djur, Leksaker, Färger och Mat. Varje sida innehåller en bild med ett beskrivande ord. Stadiga kartongisidor, greppvänlig storlek och bra tydlighet ger plus. Ibland har man låtit den kreativa ådran komma fram genom att en bild sträcker sig in på sidan bredvid:

Klossböcker

Bilden ovan visar alltså ett uppslag ur boken om djur och här är ett ur boken om leksaker:

Klossböcker

Så här kan det se ut i färgboken:

Klossböcker

Och här är ett exempel från matboken:

Klossböcker

Den senare bilden är ett bra exempel på något som inte känns riktigt svenskt. Det där är inte en klassiskt svensk smörgås och en klassiskt svensk ostskiva. Och så äter vi förstås inte ost heller. Jag kan hitta många fler exempel på sådant som känns osvenskt eller icke relevant.

Ett annat, lite pinsamt, exempel pÃ¥ att dessa böcker ser översatta ut är att det stÃ¥r ”LÃ¥sförlaget” i stället för ”Läsförlaget” pÃ¥ bokbaksidorna. Det är inte sÃ¥ noga med de där krumelurerna över a och o, eller vad tycker ni?

Djur och mat är enklast att ta till sig, tycker jag. Färger är ett koncept min 1½-Ã¥ring inte har börjat lära sig ännu, men det skadar förstÃ¥s inte att gÃ¥ igenom dem i alla fall. Leksaksbilderna känns lite lösryckta. En dinosaurie, är det en leksak alltsÃ¥? Visst, den pÃ¥ bilden är det, men…

Tänk om jag hade kunnat få välja ut det jag gillar bäst i dessa böcker och sätta ihop till en, vad bra det skulle ha blivit då! Och ännu hellre skulle jag vilja kunna bidra med egna bilder, tänk till exempel att ha en alldeles vanlig, riktig pekbok med en bild på mormor i!


Klossböcker – De första orden
Förlag: Läsförlaget
ISBN: 9789179026967
Köp: jämför priser