En sorglig syn

Nu har vi inte Lalo trummar längre. Till slut var det bara att inse att den hörde hemma i soporna. Det är den första bok Ava rivit sönder (den första utan popup-bilder i alla fall), men jag tror det beror på att den redan var i stort sett sönderläst. Sidorna satt löst och det var bara en tidsfråga innan de skulle ha lossnat av sig själva.

En sorglig syn
Sönderläst, sönderälskad!

Men vi är inte färdiga med den här boken ännu. Vi älskar den fortfarande och Ava brukar liksom läsa i förväg litegrann när jag läser den för henne, till exempel genom att sätta igång att kvacka strax innan grodan gör det. Vi kan den utantill båda två! Jag blir tvungen att köpa ett till exemplar!