Författare: Helena Ferry

Jag heter Helena Ferry och gillar att läsa, skriva och dricka te. Medan barnen var små läste jag mycket med dem och skrev ofta om böckerna här på Barnboksprat. Jag läser fortfarande gärna barn- och ungdomsböcker för min egen skull, något jag tycker att fler borde göra. Det händer att jag lobbar för det lite diskret genom att ge bort ungdomsböcker i present. Till vardags jobbar jag med att bygga webbplatser. Det praktiska arbetet med bloggen bakom kulisserna faller därför på min lott, faktiskt är jag mer administratör än skribent numera. Mer om mig finns att läsa på min vardagslivsblogg Helenas dagar.

Sagolikt vackert från Szegedi igen: Lenka

I januari skrev jag om den vackert illustrerade Rapunzel och nu har jag fått ännu en bok av Katalin Szegedi i min hand: Lenka. Nu står Szegedi för text såväl som bild och jag tycker ännu bättre om den här boken!

Lenka är en färgstark tjej med yvigt, rött hårburr. Hon älskar att rita och måla, men hon känner sig väldigt ensam. De andra barnen retar henne för att hon är tjock och hon har inga vänner. Helst av allt vill hon sitta inne och rita, men hennes mamma säger åt henne att gå ut och leka med de andra barnen. Det är lättare sagt än gjort när alla bara retas, men till slut är det Lenkas konstnärlighet som väcker nyfikenheten hos någon som kan bli hennes vän.

På Felis förlags hemsida hittar man en intervju med Katalin Szegedi om hur boken kom till. Hon säger bland annat om illustrationerna:

Jag målade på brun wellpapp med akryl och tempera, sedan klistrade jag annat pappersbaserat material på detta.

Wellpappen syns tydligt i bilderna, som den här:

Fler bilder finns att se här. Tillägg: Och nu finns ett smakprov hos Adlibris.

Bilderna är verkligen helt underbara! Man kan titta hur länge som helst och fundera pÃ¥ hur olika detaljer är gjorda. Nya finurligheter dyker upp hela tiden – jag sÃ¥g till exempel inte med en gÃ¥ng att det finns sidnummer pÃ¥ varje sida, som en del av konstverket (ja, jag säger konstverket, för ordet ”bild” känns egentligen futtigt!). Wellpappen fÃ¥r vara en del av motivet pÃ¥ ett riktigt smart sätt, det är väldigt intressant gjort. Jag älskar inlageillustrationerna; i början sitter Lenka pÃ¥ ett wellpappstaket med ett regnmoln över sig. Hon är ledsen och hängig, precis som blomman som syns en bit bort. I slutet har regnmolnet flyttat till blomman i stället och det var ju regn som blomman behövde, sÃ¥ den har blivit glad. Och vad tror ni det var Lenka behövde för att bli glad? JodÃ¥, hon sitter där med sin nya vän!

Lite synd är det att boken innehÃ¥ller förhÃ¥llandevis mycket text. Bilderna är sÃ¥ talande i sig själva att berättelsen skulle gÃ¥ fram även helt utan text och jag uppskattar i regel den svenska normen med textmässigt koncisa bilderböcker. Jag tänkte först att det inte alls skulle gÃ¥ att läsa boken med min tvååriga dotter Ava, men jag försökte och blev positivt överraskad av hennes reaktion. Första gÃ¥ngen hade hon nÃ¥got att pilla med samtidigt som jag läste och dÃ¥ fick jag faktiskt läsa hela. Efterföljande gÃ¥nger har hon velat hjälpa till att bläddra betydligt fortare än jag kan läsa… men hon gillar verkligen boken! SÃ¥ fort hon fÃ¥r syn pÃ¥ boken, och ibland utan att den ens är i närheten, säger hon ”Säsa Nenka, säsa Nenka!” (= Läsa Lenka). Hon tycker väl om bilderna hon ocksÃ¥!


Ett uppslag ur Lenka

Lenka är ett perfekt tips till den som vill ge bort lite ögongodis i jul!

Lenka
Författare& illustratör: Katalin Szegedi
Förlag: Felis förlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789197830829
Smakprov: hos Adlibris, se även fler bilder ur boken
Köp: jämför priser

Joy till världen

Hon är elva Ã¥r och hennes namn betyder glädje. Fast Joy är inte särskilt glad. Hennes mamma har just dött och Gregor hanterar sorgen genom att dricka alldeles för mycket alkohol. Joy skriver ner sina tankar i en bok och ibland ritar hon serier ocksÃ¥. Hon fantiserar ofta om sin riktiga pappa i Thailand, som en vacker dag kanske kommer och hämtar henne pÃ¥ sin ädla springare…

Åh, vilken fin bok det här är! Den är hjärtknipande sorglig så att man vill krypa in i berättelsen och krama Joy, samtidigt som det finns ljuspunkter i form av människor som tar hand om Joy när Gregor misslyckas. Inte ens Gregor är helt utom hopp om bättring, så när jag läst klart känner jag att Joy nog kommer att klara sig bra trots allt. Boken är fin även till det fysiska, då den har ett snyggt omslag och ett bokmärkesband som gör att boken känns extra lyxig.

Med Joy till världen vann Viveka Sjögren manustävlingen ”Du är inte ensam!” som utlystes av Libris, Hela människan, BlÃ¥ Bandet, LP-verksamheten och IOGT-NTO:s Juniorförbund, i syfte att hitta en berättelse som barn med missbruk i sin närhet kan känna igen sig i och som samtidigt förmedlar hopp. Juryns motivering löd:

”I Joy till världen (arbetstitel) blir en mellanstadieflickas mycket specifika livssituation en förtrollande och engagerande bild. Vem som helst som nÃ¥gon gÃ¥ng har känt sig ensam eller övergiven kan leva med i den. Viveka Sjögren gestaltar tillvaron en bra bit bort frÃ¥n storstadsmiljön och ger alla Joys vänner liv och personlighet. Hon visar pÃ¥ fantasins kraft och vÃ¥gar lÃ¥ta Joy se vuxnas misslyckanden och ansträngningar utan att flytta över ansvaret till barnets axlar. Joy till världen glittrar av hopp och glädje och stÃ¥r pÃ¥ alldeles egna ben.”

Läs mer i pressreleasen.


Ett uppslag ur Joy till världen, klicka för större.

Joy till världen
Författare: Viveka Sjögren
Förlag: Libris
Antal sidor: 120
Smakprov: hos Adlibris
ISBN: 9789173870535
Köp: jämför priser

Julklappsböckerna beställda!

Julen är ett bra tillfälle att åtgärda brister i boksamlingen här hemma. Jag hade egentligen inte tänkt köpa en massa böcker, men nu har jag klickat hem de här:

Helt oumbärliga allihop, ju! Tror jag, i alla fall. Helst skulle jag vilja köpa många fler, för det finns förstås fler hål att fylla i samlingen, men jag ska försöka lägga band på mig nu.

Ibland behöver man inte vinna på riktigt

Ikväll är det sista dagen på NaNoWriMo. Jag åstadkom inte precis några 50000 ord, men vet ni vad? Jag har precis blivit färdig med mitt första utkast och det tycker jag är gott nog. Det är trots allt en ganska enkel kapitelbok för barn jag skriver och den behöver inte vara längre.

Precis som jag anade innan jag satte igång blev det svårt att hitta skrivtid. Kanske var det extra svårt just den här månaden eftersom tre av fyra helger gått bort helt och hållet pga besök och resor. Dessutom var jag rejält förkylningsdäckad i en vecka och skrev ingenting då heller. Sammanlagt lyckades jag faktiskt bara skriva 12 av 30 dagar.

50000 ord kändes nog aldrig särskilt realistiskt för mig att åstadkomma under nuvarande förhållanden, men å andra sidan kändes det knappt realistiskt att lyckas få till ett komplett första utkast heller med tanke på att jag skrivit ganska exakt NADA under de senaste månaderna. Men jag lyckades! NaNoWriMo är en fantastisk peppning!

Jag får erkänna att jag trasslade till slutet på berättelsen en del och inte blev nöjd med det. Men jag skrev mig ändå igenom det och det känns bra. Ett första utkast kan ju vara väldigt olikt slutresultatet. Nu måste jag dock ta mig en rejäl funderare på hur jag egentligen vill att berättelsen ska se ut. För att bli sporrad till det kanske det är NaNoEdMo i mars som gäller?