Författare: Emma Lindström

Jag heter Emma Lindström och tycker att det är jättespännande att få ta med dig på några av de resor jag gör i barnböckernas värld. För det mesta läser jag för mina två barn, Elis, som föddes direkt efter stormen Gudruns ankomst vintern 2005 och Olof, som föddes fredagen den 13, våren 2007. Med tanke på deras maffiga ankomst är det kanske inte helt oväntat att de älskar äventyrsfyllda böcker, men vi läser även en hel del lugna och mysiga böcker. Jag arbetar som förskollärare och har läst en läs- och skrivutvecklingskurs samt en barnbokslitteraturkurs i min utbildning. Jag tycker också väldigt mycket om att skriva själv. För tillfället har det resulterat i två böcker som jag tryckt upp för eget bruk.

Vinn Låt alla vara med – tillsammans är vi starka: Rosa-Emma

De närmaste dagarna kommer Barnboksprat och ZimZalabim ha en tävling där ett exemplar av Låt alla vara med – tillsammans är vi starka: Rosa-Emma står på spel.

Gör så här för att tävla:

Skriv om tävlingen och länka hit. Det kan vara på din blogg, i ditt favoritforum, på Facebook, på Twitter eller var som helst där folk kan läsa det.
Lämna en kommentar till detta inlägg. Se till att få med din e-postadress så vi kan kontakta dig om du vinner. Skriv också varifrån du länkat och skicka med adressen så vi kan se, ifall det är möjligt.

Tävlingen är öppen till och med söndag 5 september, sedan dras vinnaren med hjälp av lottning.

En saga om att låta alla vara med

Efter att ha läst sagoböcker för sina barn i 20 år märkte Ulrika och Mats Slottner att det var ganska ont om böcker som tog upp moraliska frågor. Så de tog helt enkelt saken i egna händer och gjorde boken Låt alla vara med – tillsammans är vi starka: Rosa-Emma. Illustratör till boken är Mats Slottners mamma Lilian Johansson.

Och så blev den fina berättelsen om Rosa-Emma till. I boken möter vi Magnus som precis flyttat till Vänköping. Han tycker att det känns tråkigt och tänker att han aldrig kommer att få några nya vänner. Emma bor i Vänköping sedan tidigare och går i klassen som Magnus börjar i. De går i en liten fin skola med stor skolgård, men redan på första rasten dyker ett problem upp. Magnus frågar om han får vara med i en koja som barnen byggt på skolgården varpå en pojke svarar ”aldrig i livet!” och ingen säger emot honom. Magnus ger sig iväg ensam och hittar en annan mycket mindre och gammal koja, som han klättrar upp i och vill bara försvinna. Men när det ringer in märker Emma att Magnus verkligen är försvunnen på riktigt!

Min äldsta son (5år) blev väldigt engagerad när jag läste boken för honom. Han kände väl till det här med att låta alla vara med och det var väldigt intressant att diskutera med honom. Låt alla vara med är en bok med ganska tydlig sensmoral. Läsaren/lyssnaren får se hur det kan bli om man inte låter alla vara med och med hjälp av ett par diskussionsfrågor i bokens slut lyfts problematiken ytterligare. Det är en väldigt viktig fråga som lyfts. Boken kan mycket väl användas till livskunskapsdiskussioner med barn. Men jag skulle nog vilja vända och vrida på problemet ännu mer. Finns det till exempel tillfällen då man själv känt att man inte vill låta alla vara med? Måste alla alltid vara med? Som förskollärare möter jag den här problematiken ganska ofta och har sett att det inte alltid är så enkelt att finna en självklar lösning på alla sådana konflikter. Men detta gör det ju bara ännu viktigare att diskutera det här området med barn.

Boken ger en bra grund att bygga vidare en diskussion på. Den lyfter en situation där det verkligen blir helt fel när man inte låter alla vara med. I verkliga livet är situationen kanske inte lika självklar, men för att lyfta etik och moral kan det vara bra att utgå från tydliga exempel.

Boken är tänkt att följas upp av fem andra böcker med olika sensmoralteman. I varje bok kommer det även med en medalj som barnet kan få efter att ha varit med och diskuterat ett moraliskt dilemma.

Provläs Låt alla vara med – tillsammans är vi starka: Rosa-Emma

Låt alla vara med – tillsammans är vi starka: Rosa-Emma
Författare: Ulrika och Mats Slottner
Illustratör: Lilian Johansson
Förlag: ZimZalabim
Antal sidor: 26
ISBN: 9789197888615
Köp: Jämför pris

Barnens Romanpris är utdelat

Vi på Barnboksprat säger grattis till Lin Hallberg som vann Barnens Romanpris med sin bok Adzerk – den vita hingsten.

Barnens Romanpris arrangeras av Sveriges Radio och på deras sida kan du lyssna på barnjuryns diskussioner kring de nominerade bidragen samt lyssna på prisutdelningen mm.

Barnens romanpris på Sveriges Radio

Barnboksprats tidigare inlägg om Barnens Romanpris

Spetshäxan

Tänk dig 1700-talets Stockholm. Fattigdomen, krogarna, stanken och alla övergivna barn. Men tänk dig också det där lite mystiska som 1700-talets begynnande storstadsmiljö för med sig. Och så lägger du till en presumtiv häxa, en adelson som söker lyckan, ett gäng varietéartister och så Gustav III. Allt detta möter Anna Christina och den som läser om hennes äventyr.

När hon snubblade ut på gatan insåg hon att det bara var tidig morgon. Tuppar gol och hundar skällde. Folk var på väg till arbetet eller till någon krog som redan slagit upp portarna. Pigor på väg till hamnarna för att köpa fisk, tvätterskor, fågelfängare, bagarpojkar; alla skuffades och trängdes. Anna Christina kände sig alldeles yr.

Anna Christina är runt 10 år och föräldralös. Medan hon med nöd och näppe lyckas överleva hos mamsell Furman, den försupna änglamakerskan som hon bor hos, funderar hon på vilka hennes föräldrar är. Det enda hon har att bära med sig från sin mamma är ett lock till en puderdosa. Men en dag lyckas Anna Christina fly från mamsell Furman och en resa genom dröm och verklighet tar snabbt fart. Anna Christina upplever en kort stund av frihet då hon bland annat möter Gustav III, men det dröjer inte länge förrän spetshäxan sätter klorna i henne. Anna Christina vet inte riktigt om spetshäxan är en riktig häxa, men hon får lära sig att det gäller att lyda henne om man inte vill råka illa ut. Spetshäxan äger en spetsfabrik där fyra små barn sedan tidigare slavar genom att knyppla spets hela dagarna. Ett av barnen, Lill-Axel, tränar på att äta glas för att kunna bli artist på en varietéteater. Anna Christina vet inte vad hon vill rymma till. Hon vet bara att hon vill bort från slavfängelset.

Men förutom de fyra barnen på fabriken möter Anna Christina även den rika pojken Johan Gabriel som ibland bor tillsammans med sin far i ett hus bredvid spetshäxans. Eftersom spetshäxans hus är omgivet av ett högt plank är den enda kontakt de kan få genom ett kvisthål i planket. Men tillsammans väcker de en längtan efter ett liv med lycka.

Var kommer puderdosans lock ifrån? Vem är pojken bakom planket och framförallt: hur ska hon någonsin komma ut ifrån spetshäxans fängelse?

Det här är en bok att bli fängslad av. Som barn hade jag en period då jag älskade att läsa om personer som var tvungna att kämpa i motström. Jag vet inte riktigt om det är för att själv bearbeta motgångar eller bara för att få någon att tycka synd om, men snyfthistorier säljer ju även bra för vuxna. I Spetshäxan får läsaren snyfta av sorg, men även av glädje. Dessutom är personporträtten väldigt vackra. Anna Christinas upplevelser i Spetshäxan känns ibland lite väl otroliga, men så är det också 1700-tal och, som sagt, den tiden är ju lite magisk!

Spetshäxan
Författare: Gudrun Wessnert
Illustratör: Mattias Olsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 162
ISBN: 9789163854088
Köp: Jämför pris

Kärlek och hat i snapphanetid

Allting började med ett gammalt kruthorn som bokens författare, Birger I Ohlsson hittade i sin trädgård, nedgrävt i jorden. Vem skulle vilja gräva ner sitt krut, det som man använder till jakt eller för att skydda sig med? Utifrån de här frågeställningarna växte en berättelse upp om kärlek och hat i snapphanarnas Göinge under 1600-talet.

Den här boken är inte skriven av en dansk författare, men den får vara med i vårt danmarkstema. Just eftersom den handlar om gränsen mellan danskt och svenskt, såväl geografiskt som tidsmässigt.

Som liten bodde jag i Knäred, där fred slöts mellan Danmark och Sverige 1613, men då till Danmarks fördel. Det var med freden i Roskilde 1658 som Sveriges gränser ritades om för att omfatta hela Halland, Skåne, Blekinge och Bohuslän. Efter freden var det förstås många som fortfarande kände sig som danskar och några av dessa var även beredda att kämpa för att få vara det. De här människorna kallades snapphanar och Hatet: en berättelse om kärlek i snapphanetid utspelas mitt i detta.

Myrtel och Håkan är båda 15 år och är kära i varandra. Problemet är bara att deras familjer står på helt motsatta sidor i en generationsöverskridande konflikt. Myrtels farmor berättar släktens historia som innehåller våld, förtryck och död och ett hat mellan de som stöder svenska soldater och de som försöker sätta sig upp emot dem. På ena sidan står Myrtels släkt där Myrtels farfar var en representant för de som gjorde motstånd mot svenskarna, även kallad snapphane, och på den andra sidan står Håkans släkt, som alltid hållit sig väl med de svenska soldaterna.

Kärleken mellan Myrtel och Håkan gör att Myrtel drivs ut i skogen och det är där vi möter henne i berättelsens början. Hon har precis gömt undan ett kruthorn för sin pappa för att han inte ska kunna döda Håkan. Myrtel vill inte ta avstånd från sin familj, men inte heller leva utan Håkan och ett tungt ansvar läggs på hennes axlar. Berättelsen handlar mycket om släkternas historia, men det faller på Myrtel och Håkan att skapa framtiden.

Berättelsen beskriver en påhittad släktfejd, men ger ett intressant historiskt perspektiv. Liknande motsättningar som Myrtel och Håkan drabbas av borde ha funnits även på riktigt och finns även idag, i en helt annan tid och på helt andra platser.

Varför detta hat mellan byarna, gårdarna, människorna? Varför hatar hennes far just den som hon så mycket älskar?
Detta förbannade hat!
Varifrån kommer det?
Ska hon någonsin bli fri från det?

s. 11

Hatet: en berättelse om kärlek i snapphanetid
Författare: Birger I Ohlsson
Illustratör: Linda Nyman
Förlag: Bokpro
Antal sidor: 145
ISBN: 9789189336421
Köp: jämför priser