Barbro Lindgren måste vara en av Sveriges mest produktiva författare med en lång rad titlar i bagaget. Som barn tyckte jag själv om Jättehemligt och Världshemligt, som förälder läste jag böckerna om Max (fast jag gillade aldrig att Max slog ankan i huvudet när den tagit hans napp) och som pedagog har jag bl.a. läst böckerna om Benny.
I den här boken följer vi med tvÃ¥ bröder som helt enkelt leker att de är fÃ¥glar och svävar fram över skog och mark och fantiserar fram spännande äventyr och mäter sina krafter med varandra. Jag blev nyfiken pÃ¥ boken pÃ¥ grund av illustrationerna och Camilla Engman har verkligen en säregen stil. Jag inte kan lÃ¥ta bli att tycka att bröderna är ganska kantiga och ogulliga samtidigt som de omges  av de spädaste detaljer. Nu var det ett tag sedan alla barn i min omgivning befann sig i lämplig Ã¥lder för denna bok sÃ¥ jag läste den för mig själv och tyvärr sÃ¥ kände jag inte mycket för den. Det är som sagt en enkel story om tvÃ¥ barn som leker och dialogen är ganska korthuggen och fÃ¥ngar smÃ¥ barns uttryckssätt väl men efter att ha läst boken kände jag liksom ”jahapp”. Jag gav boken till en vän med en dotter i passande Ã¥lder men hon hade inte heller mycket att rapportera efter läsningen. Kanske är det en bok som ska läsas mÃ¥nga gÃ¥nger tillsammans med en, förslagsvis, tvååring där man gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng tittar pÃ¥ bilderna och lÃ¥ter sig fÃ¥ngas av äventyret för att till fullo uppskatta den.
