Barbro Lindgren måste vara en av Sveriges mest produktiva författare med en lång rad titlar i bagaget. Som barn tyckte jag själv om Jättehemligt och Världshemligt, som förälder läste jag böckerna om Max (fast jag gillade aldrig att Max slog ankan i huvudet när den tagit hans napp) och som pedagog har jag bl.a. läst böckerna om Benny.
I den här boken följer vi med två bröder som helt enkelt leker att de är fåglar och svävar fram över skog och mark och fantiserar fram spännande äventyr och mäter sina krafter med varandra. Jag blev nyfiken på boken på grund av illustrationerna och Camilla Engman har verkligen en säregen stil. Jag inte kan låta bli att tycka att bröderna är ganska kantiga och ogulliga samtidigt som de omges av de spädaste detaljer. Nu var det ett tag sedan alla barn i min omgivning befann sig i lämplig ålder för denna bok så jag läste den för mig själv och tyvärr så kände jag inte mycket för den. Det är som sagt en enkel story om två barn som leker och dialogen är ganska korthuggen och fångar små barns uttryckssätt väl men efter att ha läst boken kände jag liksom ”jahapp”. Jag gav boken till en vän med en dotter i passande ålder men hon hade inte heller mycket att rapportera efter läsningen. Kanske är det en bok som ska läsas många gånger tillsammans med en, förslagsvis, tvååring där man gång på gång tittar på bilderna och låter sig fångas av äventyret för att till fullo uppskatta den.
