Dagens bokhylla: Extraknäcker som dockskåp

Bokhylla som även är ett dockskåp

Vad sägs om en bokhylla som även kan användas som dockskåp? Varianten på bilden är från Millimini.

Kanske vill man köpa ett dockskåp som kan användas till snygg förvaring när det är frånvuxet, eller så kan man låta skåpet fylla flera funktioner samtidigt.

Ett annat exempel på dockhusbokhylla visade Barnboksprats Emma Lindström i inlägget Underbara vackra böcker.

Lillebror och Billan

Lillebror och Billan
Lillebror och Billan

Sommarens överraskning på barnboksfronten är en bok som har ett par år på nacken. Jujja Wieslanders Lillebror och Billan är en sparsmakad och enkel bok med ett par kapitel.

Den känns inte som en vanlig barnbok. Faktum är att den mer känns som en personlig välskriven blogg där en mamma berättar om sin son och hans bästa kompis.

Berättelserna kan vara om när Lillebror var hemma och är sjuk en dag. Eller när han bygger Lego. Eller när han och pappa har en brottningsmatch i sängen. Det är precis lika enkelt som det låter. Ingen action. Inga poänger. Inga punchlines. Bara mysigt berättade nära historier.

Hemma hos oss lyssnar vi på den på talbok. Boken läses av Jujja själv och i sann Jujja-anda blandas berättelsen med lite musik. Den finns även som vanlig illustrerad bok.

Första gången vi lyssnade på den somnade min dotter i mitt knä halvvägs in i boken. Själv var jag tvungen att fortsätta lyssna. Det är något med den här boken som får småbarnsföräldern i mig att fyllas med ett lugn. Den får mig att bara vilja sitta i Jujjas kök och lyssna på hennes kloka ord om barn och om livet.

Boken finns hos Bokus både som ljudbok och pappersbok för någon 50-lapp. Det finns även ytterligare en bok i serien om Lillebror och nallen.

 

Lillebror och Billan
Författare: Jujja Wieslander, Thomas Wieslander
Inläsare: Jujja Wieslander
ISBN: 9789172252677
Förlag: Gammafon Barnmedia/Rabén & Sjögren
Köp: Bokus eller Adlibris

Nyaste nyingen

Hej!

Jag heter Johan och är nyaste tillskottet till Barnboksprat. Jag är pappa till två tjejer som i skrivande stund är 1,5 år och 3,5 år. Båda gillar böcker väldigt mycket.

Personligen har jag aldrig varit speciellt förtjust i att läsa böcker. Film har alltid varit mitt medium. På senare år, tack vare ljudböckerna, har intresset dock vuxit och jag lyssnar på mycket böcker. När vi fick barn och vi började läsa för stora tjejen så växte även intresset för barnböcker.

Det slår mig att barnböcker och film tilltalar mig mer än romaner för vuxna av samma anledning: de håller sig ofta mer till huvudberättelsen och struntar i 500 sidor utsvävningar om saker som egentligen inte för handlingen vidare.

Det är något alldeles speciellt skickligt att lyckas skriva en bok med en handling som känns äkta, men ändå bara ha ett 20-tal sidor på sig, med ett fåtal meningar på varje sida.

Några av favoriterna i barnens bokhylla är Pija Lindenbaum, Stina Wirsén och Jujja Wieslander.

Pija är för mig vad jämställdhet verkligen handlar om. Att det är ok att vara precis den man är. Att det finns så många sätt att vara modig på. Att man växer när man tillåts växa.

Stina är mästaren på att fånga det vardagliga i en bild. Det är stora ämnen hon lyckas ta upp i sina fåordiga bilderböcker. Och jag älskar hennes sätt att rita.

Jujja är inget annat än livsvisdom. Själv är jag ganska mycket som Kråkan. Och då är det så befriande att träffa någon som Mamma Mu. Hemma hos oss älskar vi det mesta som har med Jujja att göra. Musiken, film och Lillebror.

Förutom böcker, film och ljudböcker gillar mina barn även att spela spel på iPhone och iPad. Många av apparna de använder är mer av den pedagogiska sorten, så jag kommer troligtvis skriva en del om sådana också.

Jag har skapat en sajt dedikerad till e-böcker som gör det enkel att hitta svenska e-böcker, jämföra priser och hitta böckerna på biblioteken. Även i e-boksvärlden finns det ganska gott om barnböcker, så ta gärna en titt förbi www.hittaeboken.se om du gillar e-böcker.

Det ska bli kul att få vara en del av Barnboksprat!

Jag blir inte trött, bara irriterad…

Kaninen som sÃ¥ gärna ville somna – en annorlunda godnattsaga gör sig väl förtjänt av epitetet ”annorlunda”. Inte minst för idén bakom:

Detta är en annorlunda godnattsaga som använder sofistikerade psykologiska tekniker. Dessa är anpassade för att hjälpa barnet att somna fortare och sova bättre varje natt.

Sagan uppmanar till avslappning och ger kommandon till barnets undermedvetna att vilja somna. Kaninen som så gärna ville somna passar bra både vid sovstunder på dagis eller hemma med ditt barn.

Nu har jag och Ava (2½) år läst försökt läsa den här boken några gånger. Ett par gånger har jag faktiskt lyckats läsa några meningar, ungefär lika många gånger har hon insisterat på att vi ska läsa något annat. Nu senast försökte jag tappert läsa vidare efter att hon hållit för munnen på mig och sagt: Det räcker nu!, men det gick inget vidare. Strax därefter instruerades jag att läsa [nåt med Avas namn], vilket hon tyckte var väldigt konstigt och därför sa: Här är jag ju!

Och jag tycker ocksÃ¥ att boken är vansinnigt konstig. Jag tycker mig kunna lura ut att de ”sofistikerade psykologiska teknikerna” Ã¥tminstone delvis gÃ¥r ut pÃ¥ att inkludera barnet i en text där livfulla aktiviteter övergÃ¥r i den trötthetskänsla som följer efter en stunds utövande, men hade man inte kunnat göra det och ändÃ¥ bibehÃ¥lla korrekt och begriplig meningsbyggnad? För som det ser ut nu stÃ¥r jag helt enkelt inte ut med att läsa texten. Jag klarar inte av att läsa den ens när jag sitter själv i lugn och ro, jag blir alldeles för irriterad. Exempel:

Kanin kände sig tröttare när han tänkte på alla lekar och hur trött han kunde bli efter och före han och du ska somna, nu.

Alla ljud han hörde fick honom och dig [namn], att bli tröttare och tröttare. Han skulle snart somna, men visste inte. Nu. Hur snart och hur nära sömnen verkligen är. Hur bilden av honom själv sovandes, nu blir tydlig och kommer allt närmare.

Bilderna är föralldel inte fula, men de tillför just ingenting. Men det kanske inte är meningen att de ska vara alltför uppseendeväckande…

Jag kanske ger den här boken en chans till någon gång. Jag lovar att berätta om jag ändrar mig, men just nu känner jag bara att jag vill slippa försöka traggla igenom den igen.


Kaninen som sÃ¥ gärna ville somna – en annorlunda godnattsaga
Författare: Carl-Johan Forssén Ehrlin
Illustratör: Irina Maununen
Förlag: Ehrlin Förlag (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789186749002
Köp: t.ex. på Adlibris

Snurran på dagis

Envisa och egensinniga katten Snurran är tillbaka. Den här gången får vi följa med Snurran till förskolan. Snurran är ovän med Saltis och de två före detta kompisarna bråkar med varandra hela dagen. De tar varandras spadar, slåss och surar. Till slut vill förskolekompisarna Tussi, Pussi och Sussi inte vara kvar på förskolan längre och Snurran får sig en tankeställare.

Snurran är lika rolig och kaxig som vanligt och illustrationerna är väldigt träffande. Snurran är även en bra förebild för unga tjejer. Det är bra att ta för sig i livet och inte låta någon sätta sig på en (men man kan ju hålla det på en viss nivå om man inte vill hamna i trubbel). Boken ger nog hög igenkänningsfaktor om hur det är att gå i förskolan (men förhoppningsvis utan bråk).

Se tidigare recension av Snurran och dumoverallen.


Snurran på dagis
Författare: Eva Bergström
Illustratör: Annika Samuelsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163867477
Köp: Adlibris eller Bokus