rabén & sjögren – Sida 84

Amor anfaller!

Amor anfaller En fet liten bebis som heter Amor har skjutit en pil rakt in i Arturs hjärta. Det hade kunnat vara en bra sak, om inte just Tammis namn stått på pilen. Hon går i trean och Artur i femman. Som om det inte vore nog med det är hon dessutom bästis med Arturs jobbiga lillasyster Ronja.

Hur Artur än försöker kan han inte sluta vara kär i Tammi. Hjärnan skriker att det är fel, hjärtat skriker att det är rätt. Vad ska han ta sig till?

Det här är en charmig bok med funderingar kring kärlekens bekymmer som många säkert kan känna igen sig i. Varför kan man inte välja vem man blir kär i? Varför är det så omöjligt att sluta vara kär, fast man vill? Vad skulle klasskompisarna säga om de fick veta att man var kär i en som är två år yngre? Och hur ska man göra för att få vara i hennes närhet… Artur har det inte lätt. Givetvis gör han bort sig, givetvis gör han saker han får ångra… men givetvis går det ganska bra ändå, till slut.

Ett uppslag ur Amor anfaller!

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag gillar Mårten Melins böcker. Ett citat från förlaget lyder: ”Mårten Melin har ett språk och en stil som känns otroligt väl avlyssnat, äkta och här och nu.” Precis så tycker jag också. Jag gillar också att han brukar ha med normbrytande detaljer som vegetarianer, homosexuella eller liknande utan att det skildras som något konstigt. I den här boken får vi veta att Tammi egentligen heter Tamara Puertas Vasques. Det görs alls ingen grej av att hon har utländskt påbrå, det bara är (antagligen) så.

Nu längtar jag efter nästa Melinbok, Som trolleri (citatet ovan är förresten plockat från sidan om den boken).

Amor anfaller!
Författare: Mårten Melin
Illlustratör (omslag och vinjetter): Emma Adbåge
Förlag: Eriksson & Lindgren, nu Rabén & Sjögren
Antal sidor: 123
ISBN: 9789173770194
Köp: på antikvariat eller låna på bibliotek

Hemliga brev

Ernest är en speciell pojke. Han bor med sin farmor och gör aldrig någonting han inte behöver. Han går ingenstans om han inte har ett ärende dit, äter aldrig något bara för att det är gott och har aldrig varit på en stormarknad. Flickorna i klassen är hemligt kära i Ernest men han har inget intresse tillbaka. Han gör det han ska i skolan och går sedan raka vägen hem till farmor där han äter ett äpple och gör sina läxor. Det enda spännande i Ernests enformiga liv är ett brev som hans farfar skickade under kriget, som ingen lyckats tyda…
Dessutom tror han att han fått nys på sin pappa som han aldrig träffat…
En dag börjar en ny flicka i klassen, Victoire, som har tretton bröder. Hon sätter fart på Ernests tillvaro och han upptäcker en helt annan värld genom henne.

När jag läst den här boken kände jag att den var lite speciell. På ett bra sätt. Intressanta roller, bra story, fascinerande personporträtt och ett bra berättarspråk.
Vinjetterna och omslaget är gjorda av Lena Sjöberg, som ju även illustrerat Törnrosa och Hurman flyger drake. Som jag skrivit tidigare, älskar jag hennes illustrationer. Omslaget till denna tycker jag jättemycket om och jag saknar bilder inuti boken. Ja, det finns ju vinjetter, men lite ordentliga illustrationer hade varit trevligt!

Hemliga brev
Författare: Susie Morgenstern
Omslag och vinjetter: Lena Sjöberg
Förlag: Eriksson & Lindgren, numera Rabén & Sjögren
Antal sidor: 136
ISBN: 978-91-85199-82-2
Köp: Jämför priser

Sixtens & Blixtens underliga uppfinningar

Sixten & Blixten lämnar ingen oberörd, i alla fall inte utan ett litet fniss eller två.
I den här boken visar de upp allehanda (o)viktiga uppfinningar. Saker man behöver, helt enkelt. Vad sägs om en livväst för folkhav, passar dig som inte orkar springa runt och leta efter den du tappat bort, till exempel på en stormarknad. Bara dra i snöret och ta det lugnt. Sätt dig ner och ät bifogat kex. Eller kanske en äckelmatdetektor som petar bort den äckliga maten? Eller varför inte en landskapsbubbla, i vilken du kan få vara med om spännande äventyr på nära håll?
Som vanligt är det knas på hög nivå!

Jag kan som vanligt inte låta bli att älska Sixten & Blixten! Det tåls att sägas igen; bilderna sprudlar av detaljer och man kan fastna i en bild länge, länge och bara upptäcka nya saker, knasiga saker, roliga saker. Jag kan inte låta bli att förundras över hur mycket detaljer det egentligen finns i bilderna i dessa böcker!

Böckerna om Sixten & Blixten är definitivt inte roliga bara för barn! Vissa saker tror jag till och med att vuxna har mer glädje av…

Sixtens & Blixtens underliga uppfinningar
Författare och illustrationer: Aino Havukainen, Sami Toivonen
Förlag: Tidens förlag, numera Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 978-91-7371-012-1
Köp: Jämför priser

Kasper och Kapten Mandel…och så den där Mari

Om hundar kunde berätta om sina liv skulle de säkert göra det i bokform oftare, som Kasper i boken Kasper och kapten Mandel…och så den där Mari. För hundar är ju väldigt intelligenta djur!
Kasper gillar att berätta och gör det på sitt eget sätt. På en hunds vis.
Kasper berättar om sin vardag med sin husse kapten Mandel. De gick till jobbet på teaterverkstan, åkte båt, promenerade. Ja allt gjorde de tillsammans. Kapten Mandel var Kaspers människa.
Men en dag träffade kapten Mandel en annan människa, Mari. Kasper var inte stormförtjust i den där Mari…när hon var med fick han inte göra sånt han brukade göra. Som att äta bajs på promenaderna. Han skulle helst se att Mari försvann så att han fick sin kapten för sig själv!
Men hur skulle han lösa det?

Det här är en bok skriven ur en hunds perspektiv. Om man nu kan veta hur en hund skulle skriva förstås. Den är väldigt gullig och Kasper är en hund med humor. Det är också en bok om svartsjuka och om en önskan att få vara med den man tycker allra mest om. Oavsett vad som händer…

Illustrationerna, av Christina Alvner, är fina och uttrycksfulla, passar väl in i storyn på något vis. De känns väldigt rätt för den här boken.
Det är en lättläst bok för barn som börjat läsa själva, men också vuxna kan ha glädje av den.
Boken visar oss skratten men också gråten, och det tycker jag känns fint.

Kasper och kapten Mandel…och så den där Mari
Författare: Marie-Chantal Long
Illustrationer: Christina Alvner
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 77
ISBN: 978-91-29-67060-8
Köp: Jämför priser

Susanne och den lilla grisen

Susanne och den lilla grisen Kanske har du i dagarna upprörts över hur Sveriges grisar har det, eftersom Djurrättsalliansen lagom till julskinkesäsongen offentliggjort sin avslöjande rapport. Här är en bok på samma tema, om än lite barnvänligare skildrat.

Susanne hittar en bortsprungen griskulting som hon förstår hör hemma på bästa kompisen Elisabets pappas grisfarm. Den måste förstås sakna sin familj, tänker Susanne, och beger sig till gården för att lämna grisen där. Men när hon ser hur mörkt, skitigt och hemskt det är på grisstallets betonggolv blir hon förskräckt och springer därifrån med kultingen i famnen. Plötsligt tycker hon inte längre att Lina är så konstig, klasskompisen som är vegetarian.

Det här är en mycket lättläst bok om ett moraliskt ställningstagande. Det är lätt att blunda för hur djuren i djurindustrin behandlas, eftersom hela samhället gör det, men betyder det att det är rätt? Och varför tycker de flesta att det är okej att äta grisar, men otänkbart att äta hundar? Det handlar också om att vara vegetarian i ett köttätande samhälle och att acceptera allas rätt till ett eget val.

Ett uppslag ur Susanne och den lilla grisen

Jag har tidigare bläddrat i en liknande bok, där någon upptäcker att det är dumt att äta djur och plötsligt har h*n omvänt hela sin omgivning. Det funkar inte så, det vet alla som är veg*aner, och jag blev mest frustrerad av den berättelsen. Därför är jag väldigt glad att Mårten Melin behandlar ämnet på ett engagerande sätt utan att överdriva. Det borde finnas fler såna här böcker.

Susanne och den lilla grisen
Författare: Mårten Melin
Illustratör: Emma Adbåge
Förlag: Eriksson & Lindgren, numera Rabén & Sjögren
Antal sidor: 41
ISBN: 9789185199136
Köp: jämför priser