”Kejsarinnan Nooriam lät glad i sin bärstol. Förväntansfull. som ett barn pÃ¥ sin födelsedag […] – Jag har sagt det förut, Biko. Första gÃ¥ngen du faller kommer mina livvakter att hugga av en arm. Du fÃ¥r själv välja vilken. Men de hugger inte av armen för att döda dig. SÃ¥ lätt ska du inte komma undan.” Krigarens sista strid är den tredje och avslutande delen i fantasyserien om krigaren Biko (första delen heter Krigare utan minne, andra delen I krigarens spÃ¥r). Trots att jag inte läst de tvÃ¥ första böckerna funkar det bra att läsa Krigarens sista strid. Man kastas direkt in i handlingen och förstÃ¥r omedelbart att här är det nÃ¥got riktigt otrevligt som pÃ¥gÃ¥r.
Krigaren Biko har blivit lurad och tillfångatagen av kejsarinnan Nooriam och hennes anhängare. Alltsedan han vägrade bli far till hennes barn har han haft ett pris på sitt huvud, och nu är han riktigt illa ute. Det enda Biko vill är att träffa sin familj igen, sin fru Saesha och barnen Parn, Cora och Gorden. För deras skull fortsätter han kämpa för sin överlevnad.
Efter en lång plågsam vandring kommer kejsarinnans följe till hennes huvudstad Mangoria. Där låses Biko in i en fängelsecell, där han får mat och vatten och tid att läka sina sår. Men varför? Varför hålls han vid liv? Tids nog får Biko veta, en dag hämtas han och släpps ut på en gladiatorarena och står öga mot öga med en kämpe med en spikklubba i handen. Här är det att dödas eller att döda som gäller! Om Biko klarar sig med livet i behåll får han leva ännu en dag. Biko som är en van krigare lyckas övervinna de fiender kejsarinnan ställer honom mot, men egentligen vill ha inte döda. Han är inte längre samma grymma person han varit. Dagarna går och han talar till publiken och vinner sakta men säkert deras sympati. Men, att vägra slåss går inte får han erfara då kejsarinnans bågskyttar står beredda att skjuta honom om han vägrar.
En dag när Biko äntrar arenan kommer det dock in en motstÃ¥ndare som han bara inte kan förmÃ¥ sig att döda: ”Det var en pojke som rusade mot honom. Ingen man. Ingen kvinna. Inget rovdjur. En pojke […] En pojke som kunde ha varit hans egen son, Parn.” Vad ska Biko ta sig till? Han vill inte dö, han ville inte döda! Han vill överleva och träffa sin familj! Men han vet inte än att kejsarinnan har ännu värre planer för honom den här dagen…
Det här är en spännande och riktigt otäck bok! Jag faktiskt riktigt illa berörd av kejsarinnans ondskefullhet och iskyla, särskilt i slutet av boken där hon överträffar sig själv i grymhet. Mats Minnhagens häftiga bilder hjälper till att illustrera berättelsen pÃ¥ ett bra sätt. Det hade gärna fÃ¥tt finns fler bilder – sÃ¥ snygga är de! Att boken tillhör fantasygenren tycker jag inte märks nämnvärt förutom när det gäller en av slagskämparna som Biko möter, utan att avslöja alla detaljer…Det här blir en perfekt bok att sätta i händerna pÃ¥ mina tonÃ¥riga elever när jag Ã¥tervänder till lärarjobbet i höst.
Krigarens sista strid
Författare: Niklas Krog
Illustratör: Mats Minnhagen
Förlag: LL-förlaget
Antal sidor: 143
ISBN: 9789170533297
Köp: jämför priser
Turbo och hans två kompisar ska gå och åka skridskor vid skolan. Men en studsboll på villovägar leder dem ner i en källare. Men plötsligt slås dörren igen och går i baklås. De tre barnen är fast under skolan! Nu följer en skrämmande, men också spännande natt, som även för de tre vännerna närmare varandra.
Det här är en av Argassos böcker i serien ”Läsvänligt” som vänder sig till ungdomar med t.ex. dyslexi eller svenska som andrasprÃ¥k. PÃ¥ de relativt fÃ¥ sidorna hinner ett triangeldrama utspela sig; Dan och Kate är ett perfekt par tycker mÃ¥nga och de trivs bra tillsammans och har skoj. Kate känner dock att hon försummar sin bästa vän Shannon och bjuder med henne när hon ska ut och träffa Dan. Det visar sig vara en dÃ¥lig idé.
hundar som ska gå till ett hunddagis för första gången. När de väl är där märker de att Stora Hemska Hunden också går på dagiset. Hur ska det gå för våra små vänner?
ta nivå i Libers serie är Stora biblioteket, nivå A. Från den nivån har vi Humstrarna hemma, men den har inte min son satt tänderna i än.
femåring. Sättet att använda språket med resonemang och skämt är bättre lämpat för barn i skolåldern. Till exempel får läsa om hur mamma humster beskriver människor som något helt okänt. En sådan synvinkelsändring är ju lite klurig för yngre barn att greppa. Men annars texten ganska lättläst även på den här nivån.