lättläst – Sida 21 – Barnboksprat

Roliga rumpor i Ruths värld

Har du en snygg rumpa? Om du inte vet själv kan du fråga närmaste 5-åring eftersom de ofta befinner sig på perfekt höjd för att avgöra vilken typ av bakdel du har! Ruth är just en sån 5-åring, hon beskriver sig själv som ett paraply hög, och berättar att allt annat på människors kroppar sitter för högt upp eller för långt bort för att hon ska se. Hon har stenkoll på omgivningens rumpor och har liknar dem vid exempelvis meloner, päron och semlor.

En av rumporna Ruth berättar om sitter på hennes fröken Ulla på dagis. Den är päronformad och har även en annan egenskap att beakta, den kan nämligen sjunga! När Ulla står framåtböjd och hjälper en pojke att knyta skorna börjar hennes rumpa att sjunga! Ruth förstår inte riktigt varför eftersom de bara har sångstund på torsdagar före lunch, men fröken Ullas rumpa låter ”Brooooooommm-bpp-bjt” och bildar dessutom ett grönt illaluktande moln omkring sig. Usch och blä!

Som motsats kan jag även nämna att Ruth konstaterar att hennes lillebror Tims bak är jättestor, men att det förstås beror på att han har blöja på sig. Hon passar också på att berätta en anekdot om när pappan skulle byta på lillebror och denne passade på att kissa ner hela golvet. På uppslaget finns en illustration där Ruth står med ett paraply för att skydda sig mot kisstrålen!

Färgglada charmiga illustrationer finns det många av i boken, synd bara att det inte finns bilder på alla rumpor som Ruth berättar om. Boken vänder sig till nybörjarläsare i åldern 6-8 år, men enligt förlaget passar den även bra som högläsningsbok från 4- års ålder vilket jag kan intyga efter att ha läst den för sonen här hemma. Med boken följer en cd-skiva med boken inläst i mp3-format, väldigt bra tycker jag!

Roliga rumpor i Ruths värld
Författare: Sandra Tillbom
Illustratör: Linn Eldin
Förlag: Hegas
Antal sidor: 27
ISBN: 9789185877980
Köp: jämför priser

Noa går på toa

Jag har själv inget minne av dörren gick i baklås någon gång när jag var liten, däremot har jag en son som flera gånger har gått på toa och låst om sig och sen inte klarat av att låsa upp. Vi har sagt åt honom att han inte får låsa dörren men barn måste ju testa allt, och när det händer är paniken ett faktum! Att försöka lugna ett hysteriskt ledset barn från andra sidan av en låst dörr kan vara svårt, men du finns där i alla fall.

För pojken Noa är det värre, när dörren på restaurangtoaletten går i baklås är det ingen som hör honom ropa på hjälp! Han försöker få upp dörren på alla möjliga sätt, sparkar till och med på den men den rör sig inte. Upptill är toalettbåset öppet, så Noa ställer sig på toalettstolen men når inte upp till kanten. Han ropar igen men ingen hör honom, nu börjar ha bli rejält rädd!

Till slut kommer i alla fall en servitör som hört honom, men problemet är att inte ens han får upp toadörren! Hur ska Noa komma ut? Servitören hämtar Noas pappa som får en idé…

Boken är utgiven av Hegas förlag som specialiserat sig på lättlästa böcker för barn och ungdomar. Den vänder sig till nybörjarläsare i ålder 6-8 år och är mycket enkel att läsa, max fyra ord på varje rad. Boken är illustrerad på samtliga uppslag vilket hjälper läsförståelsen. Vill man använda den till att testa läsförståelse finns tillhörande frågor på bokens sida hos Hegas (se länk nedan). En kort men intensiv berättelse med hög igenkänningsfaktor för barn i passande ålder.

Noa går på toa
Författare: Kirsten Ahlburg
Illustratör: Jon Ranheimsaeter
Förlag: Hegas
Antal sidor: 18
ISBN: 9789185877027
Köp: jämför priser

Hämndnatt

Är du en sån där person som lätt börjar inbilla dig att du hör och ser saker när det är mörkt? Kanske särskilt om du hört rykten om att det spökar på platsen där du befinner dig? Hämndnatt är en typ av spökhistoria som tar en annorlunda vändning, inte alls vad man förväntar sig i början…

Nicola är en kaxig tjej som ser sig som ledaren i kompisgänget i skolan. När det kommer en ny elev som heter Destiny ser Nicola sin chans att sätta henne på plats genom att skrämma henne rejält. När Destiny undrar om det verkligen är sant att det spökar på skolan svarar Nicola: ”Det sägs att om man vågar stanna kvar här en hel natt kommer man att bli fångad av ondskan som smyger omkring här.” Nicola utmanar Destiny och det slutar med att ett helt gäng ska tillbringa en natt på skolan. Nicola har en plan; att en efter en i gänget ska försvinna under natten och inte komma tillbaka hur mycket de andra än letar. Vem är det då som sägs spöka på skolan? ”Spökvaktmästaren. Eller den döda läraren. Det brann här för länge sedan och en av lärarna dog i eldsvådan. En kort tid därefter dog vaktmästaren och ända sedan dess hemsöker han korridorerna, natt efter natt”. Detta berättar Soo för resten av kompisgänget när de på kvällen har brutit sig in i skolan.

När gänget närmar sig klassrum 1 C, där det sägs att den döda läraren spökar, får de sin första chock: dörren till klassrummet är inte alls låst som den borde vara utan står på vid gavel. Eller rättare sagt, de flesta låtsas vara chockade eftersom de vet att Sanji (en av killarna i gänget) har dyrkat upp dörren. De går in och stänger dörren efter sig, och då säger Destiny med darr på rösten ”Bara ingen säger att vi borde ha en seans!” Nicola tar såklart tillfället i akt och ser till att det blir av. När de sitter där på golvet ber de spökena att ge dem ett tecken…och då hörs plötsligt ett avlägset ljud…det låter som musik! Sanji erbjuder sig att gå och kolla upp saken, och så blir han den förste som försvinner! När gruppen märker att han inte kommer tillbaka bestämmer de sig för att gemensamt gå och leta efter honom. De går ut i korridoren och där tycker sig Destiny se någon som står i skuggorna. I tumultet som följer försvinner Soo.

Gänget tar sig tillbaka till klassrum 1C, men där väntar något otäckt: på whiteboardtavlan har någon skrivit ”Akta dig, Nicola. Jag är på väg.” Nicola börjar känns sig illa till mods, det här ingick inte i hennes plan! Hennes plan gick ut på att en efter en skulle försvinna, och att Destiny skulle bli ensam och livrädd kvar. Det händer fler läskiga saker och fler personer försvinner och efter ett tag kan inte Marianne hålla tyst längre utan avslöjar för Destiny att allt detta är planerat för att skrämma henne.

Nu kryper det också fram att det inte är första gången som Nicola gör något elakt mot en annan människa. Nu rullas en historia upp om hur Nicola och gänget förstört livet för en flicka som hette Lana Watt genom att göra henne galen. Nicola berättar: ”Det var hur lätt som helst […] Vi kunde säga till henne att hon hade gjort något, fast hon inte hade gjort det. Vi sa allihop att vi hade sett henne göra det, och till slut trodde hon på oss”. Det gick så långt att Lana till slut fick ett sammanbrott. Destiny säger att hon hellre är ensam och vilse i skolan än att stanna kvar med så elaka människor som Nicola och Marianne, och så går hon sin väg. Plötsligt hör tjejerna ett rop på hjälp, och Marianne som tror att det är Soo som ropar lämnar Nicola för att leta. Nu är det Nicola som är helt ensam kvar i klassrum 1C…

Istället för att avslöja ännu mer om otäckheterna (och värre kommer det att bli!) som komma skall avslutar jag med ännu ett citat från boken: ”Hon hörde hur nåogt rörde sig i ett av rummets hör. Hon ville inte titta, men hon måste. Något väntade där i mörkret. En dunkel skugga som plötsligt vaknat till liv […] Den började kravla över golvet, rakt emot henne.”

En riktigt ruskig historia var det här, och en av de bättre lättlästa böckerna jag har läst från Argasso faktiskt. Berättelsen är skickligt uppbyggd så att den hela tiden blir mer och mer spännande. Den oväntade vändningen som tar sin början i bokens andra hälft gör också att boken blir mer än bara en vanlig spökhistoria. Den här boken kommer jag absolut att sätta i händerna på några av mina elever när jag återvänder till jobbet efter min föräldraledighet!

Hämndnatt
Författare: Catherine MacPhail
Förlag: Argasso
Antal sidor: 90
ISBN: 9789185071944
Köp: jämför priser

Att skriva lättläst – med tips från Mårten Melin

Är du sugen på att skriva lättläst? Det här temat har i alla fall gjort mig nyfiken på att försöka.

Det är lätt att tänka att lättläst automatiskt är lättskrivet. Men är det verkligen så? Visst är det lätt på ett sätt, för att det inte krävs textmängder i tegelstensromanklassen, men samtidigt blir kraven väldigt höga på den text som faktiskt är där. Ett misstag drunknar i en bok på 1000 sidor, men kanske totalt fäller en bok på 40 sidor.

Men vad ska man tänka på då? Jag börjar med att bläddra runt på de lättlästa förlagens webbplatser och hos Hegas hittar jag en bra punktlista:

Hegas 5 kriterier för en lättläst bok (lånade härifrån):

Handlingen ska vara rak och tydlig. Läsaren ska på ett enkelt sätt kunna följa med i händelseutvecklingen.

Antalet medverkande ska vara begränsat. Ett persongalleri likt de ryska klassikerna är inte att tänka på.

Det får inte förekomma parallellhandlingar som förvirrar och försvårar läsningen.

Språket ska vara enkelt och korrekt. En lättläst bok ska innehålla lätta ord och korta meningar.

Den litterära kvaliteten ska vara hög och handlingen fängslande. Det måste vara kul och spännande att läsa!

Hur uppnår man punkt 5, samtidigt som man håller sig till de föregående, begränsande, punkterna? En som lyckas väldigt bra med detta är Mårten Melin, författare till en lång rad barn- och ungdomsböcker, varav flera räknas som lättlästa. Jag kontaktade honom och bad om hans bästa tips.

Mårten Melin poängterar först och främst att berättelsen måste vara bra. ”Jag har som måttstock att mina lättlästa böcker ska kunna läsas med behållning av en normalläsare också”, säger han. Ett annat tips är att inte underskatta läsaren. ”De är inte dumma”, säger Mårten. ”De kanske bara har svårt med bokstäverna.” Det här tror jag är oerhört viktigt! Lättläst betyder inte att berättandet ska vara övertydligt, fantasilöst och tråkigt. Det finns utrymme för gestaltning, klurigheter och lek med språket även i lättläst. Kanske är det ännu viktigare i lättläst. För vad vinner man egentligen på att låta en person med lässvårigheter traggla sig igenom en text som hen visserligen klarar, men som inte väcker läslust? Hela poängen med lättläst är väl att vara en inkörsport till läsande? Då måste texten kännas, inspirera och ge mersmak.

Slutligen tipsar Mårten: ”Läs en massa lättlästa böcker!”

Och se där, temat har i alla fall gett mig en god start, för nu har jag i alla fall läst betydligt fler lättlästa böcker än jag hade innan.

Ali och Lo

Ali och musen Lo går ut. De ser en gris i en å och två kor som inte vill bada. Ali och Lo tillhör Nypon förlags böcker på nivå 1, som grupperar mycket lättlästa böcker (Ali och Lo har Lix-värde 4) för den som precis knäckt läskoden. Varje uppslag är rikt illustrerat och har några få ord som är lätta att ljuda fram. Målet är att nybörjarläsaren ska få uppleva att ta sig igenom en hel bok.

Det finns en stor charm i Ulla von Barms inbjudande bilder, med mjuka och varma färger. Trots enkelheten finns mycket att upptäcka. Jag blir sugen på att åka till bokens värld för att gå ner till vattnet och titta på korna jag också.

aliochlouppslag — Ett uppslag ur Ali och Lo

Min tvååriga dotter har fallit pladask för boken och vill gärna att vi läser den flera gånger i rad. Hon tillhör visserligen inte målgruppen, men uppenbarligen fungerar boken för henne också. Det enkla språket liknar onekligen det i småbarnsböcker, men det som skiljer boken från sådana är förstås att Ali inte är något småbarn och att det inte handlar om småbarnssaker. För att väcka intresse hos äldre barn behövs det ju någonting annat än Max potta och det är där Ali kommer in i bilden.

Ali och Lo
Författare: Randi Solvang
Illustratör: Ulla von Barm
Förlag: Nypon förlag
Antal sidor: 24
ISBN: 978 91 86447 35 9
Köp: jämför priser