Bästa blåsorkestern

Bästa blåsorkestern av Julia Groth genomsyras av humor både i text och illustrationer. Det är en kärleksfull beskrivning av livet i en orkester som fått gestaltas genom olika djur och det är klockrent. Vilka andra än sengångarna skulle kunna spelat ”svängigt på sax”? Och självklart måste flöjtens toner spelas av olika flygande fåglar, med kolibrin som den självklara med piccola vid näbben.

Det bästa enligt mig är nog ändå taxarna, som spelar trombon så att magen tränas, elefanterna, som behöver ballonger i ryggen för att säkra golvets bjälkar, och flodhästarna, som så klart måste ha vatten, och hur ge dem det på en scen än genom upplåsbara barnpooler.

Texten är på snyggt väluttänkta rim, vilket speciellt uppskattades av femåringen som älskar allt som rimmar och snabbt snappade upp att så var fallet här. Men boken gillades minst lika mycket av treåringen som ville höra den nästa kväll, och nästa, och nästa tills storasyster sa “stopp”.

Härliga bilder blandas med fyndig text och en stor dos humor. En riktigt välskriven bok som dessutom bjuder på en liten lathund på sista uppslaget för de som behöver en liten uppdatering vad gäller olika blåsinstrument.


Bästa blåsorkestern
Författare & illustratör: Julia Groth
Förlag: Idus förlag (2021)
ISBN: 9789176340349
Kan köpas hos Idus, Adlibris eller Bokus.

Jag är här

Idén bakom Jag är här av Maria-Pia Gottberg, bygger på ett set av dockor som används av förskolor för arbete med känslor. Dockan säljs i set om sex olika känslor (glad, arg, rädd, ledsen, sur och lugn) och dessa känslor återspeglas fint i berättelsen.

Berättelsen handlar om barnet Tuva som fyller år och i present har önskat sig en superhjälte, som hon har sett i en affär, men mamman, som oftast genom berättelsen är mer upptagen av sin telefon än med Tuva, har inte varit tillräckligt uppmärksam och köpt dockan som satt bredvid. Dockan Friendy.

Tuva blir först väldigt besviken och kastar dockan på golvet, men snart nog inser hon att Friendy kan prata och efter att Friendy fint frågat ifall Tuva vill bli hennes vän, så ändrar Tuva uppfattning. Hon tar med Friendy till förskolan, där dockan hjälper Tuva att sätta ord, utan att mästra henne, på vad det är hon känner vid olika situationer under dagen.

 

På slutet av dagen konstaterar Tuva att Friendy är en superHJÄLPTE för att känslor är superkrafter som har hjälpt Tuva hela dagen. Tuva ger Friendy manteln från superhjältedockan, som hon fick som extra-present när hon kom hem, och morgonens stora besvikelse visar sig ha blivit en fullträff.

Boken har rätt mycket text men den är lättförståelig och flyter så pass väl att även min treåring lyssnar hela berättelsen. När jag tog fram flera böcker för att skriva recensioner tidigare i dag, så ville hon att jag skulle läsa just denna ännu en gång.

Att lära sig uttrycka känslor är viktigt och att känna att alla känslor är accepterade, även om en inte alltid kan låta känslorna bestämma, ännu mera så. Vid ett tillfälle blir Tuva så arg att hon knuffar sin bästis och detta tas upp som en av frågorna att diskutera vidare runt i slutet av boken, där också flera olika känslor står uppradade för vidare diskussion.

Boken rekommenderas både att läsas hemma och på förskolor, och jag kan tänka mig att setet med de sex dockorna är ett väldigt bra hjälpmedel för förskolornas pedagogiska arbete.

 


Jag är här
Författare: Maria-Pia Gottberg
Illustratör: Lisa Lanning
Förlag: Friendy & Co. (2021)
ISBN: 9789198298840
Kan köpas hos Friendy (bäst pris) eller Bokus.

När mamma hade ont i hälen

När mamma hade ont i hälen av Linn Sandqvist Lyckman och Karin Eriksson är en bok som tar upp ett allvarsamt ämne med humor och värme. Där psykologiska sjukdomar, sånt som gör att en får ont i ”hälen”, inte blir till någon stor grej utan mjukt diskuteras medan det bläddras i gamla fotoalbum eller läggs avokadomask i utomhusbadkaret under en vacker stjärnhimmel. Symptom såsom trötthet och glömska tas upp, och ett fint exempel om att ha blivit kvarglömd på fritids gestaltar väl upplevelsen barn kan ha runt sjukdom hos föräldrar och hur sjukdomsbilden kan leda till magont.

Boken gav upphov till en massa frågor från barnen och var ett bra underlag för att förklara vad en själ är (och för treåringen även vad en häl är) och hur en kan skada själen precis som en kan skada mer synliga kroppsdelar.

Hilda får tillbringa tiden som mamman är på sjukhuset hos mormor, en underbar karaktär som gör precis det hon känner för, när hon känner för det. Lika stökigt som hon har det i trädgården och köket, lika mycket värme och omtänksamhet visar hon Hilda. Utöver att ta upp olika frågor Hilda kan ha så trollar mormor fram en studsmatta av en gammal säng, fixar madrassrutschkana, kör parkour och låter Hilda gråta ut när hon behöver det.

Det är en fin berättelse som både barnen och jag uppskattade, och jag kan tänka mig att den är helt perfekt att läsa i för barn vars förälder gått in i väggen då den förklarar fint vad det är som kan ligga bakom den utmattade förälderns trötthet och går in på djupet vad gäller barnens reaktion på förälderns otålighet och arga svar.

Min enda caveat är runt pappan och varför han inte kan ta hand om dottern själv utan måste lämna henne hos mormorn medan mamman är på sjukhuset. Detta kan ju ha en naturlig orsak, såsom att han reser mycket i jobbet, men det framgår inte i texten, vilket annars hade varit enkelt gjort och hade höjt berättelsen ytterligare.

Allt sammanräknat, så är det en rolig och lätt knasig bok om ett viktigt ämne, som nog fungerar lika bra för barn utan utbrändhet i sin närhet, som för barn som snabbt kan känna igen sig.

Slutligen uppskattar jag verkligen detaljrikedomen i illustrationerna och att mormor får vara precis den hon är.


När mamma hade ont i hälen
Författare: Linn Sandqvist Lyckman
Illustratör: Karin Eriksson
Förlag: Idus Förlag (2020)
ISBN: 9789188964717
Kan köpas hos Idus, Adlibris, Bokus med flera.

Mi & Pär – lika som bär!

Mi & Pär – lika som bär! av Anders Nyman med illustrationer av Gabi Fröden, är en varm berättelse om likheter och olikheter som leker med uttrycket ”lika som bär”.  För hur lika är bär egentligen? Och då utgår de inte ens från den botaniska meningen med bild på bär såsom banan, gurka eller avokado.

Vi får följa barnen Mi och Pär under en dag på förskolan Lunden och se en del av alla de sätt som dessa bästa vänner, sen de var ”pyttesmå”, är lika på. Allt från hur de har likadana näsor att pilla i, hur de älskar att spela memory, och inte har ro att ligga stilla under vilan, till hur de plötsligt får för sig att ett hackspettsspöke har kommit in på förskolan och de beger sig ut på en farofylld jakt efter förskolläraren Lena. De visar sig bara vara kocken som hackar grönsaker, och Mi och Pär vara ”lika som skrämda bär”.

Den största skillnaden uppvisas dock på slutet när de betraktar sina ansikten i spegeln medan de tvättar händerna. För visst finns det ordentliga olikheter. En riktigt stor olikhet som gör att de faktiskt inte alls är lika som bär …

Den enas filmjölksmustasch sitter på överläppen, medan den andras har hamnat under läppen!

Men det tvättas lätt bort med vatten och sen är de åter ”lika som bär”.

Texten är delvis uppbyggd på rim, men dessa kommer ojämnt utspridda. Ibland rimmar tre meningar på raken, ibland ingen. Ibland rimmar slutet av en sida med första meningen på nästa. Det finns ingen ordning som jag kan lista ut och ett par nödrim som känns extra onödiga när mycket av texten flödar väl på orimmad. Det krånglar till flödet lite när jag läser högt vilket är synd på en riktigt bra idé med fin spänningsutveckling och härlig vänskap.

Det är ändå en bra och viktig bok att läsa då den visar på vad som egentligen är viktigt mellan människor, mellan vänner.


Mi & Pär – lika som bär!
Författare: Ander Nyman
Illustratör: Gabi Frödén
Förlag: Idus Förlag (2020)
ISBN: 9789176340325
Kan köpas hos Idus, Adlibris, Bokus med flera.

Nils Andersson och Erik Svetoft tilldelas Lennart Hellsing-stipendiet

Stort grattis säger vi till årets Hellsing-stipendiater, Nils Andersson och Erik Svetoft som får ta emot Sveriges största bilderboksstipendium som utdelas till nydanande bilderboksskapare.

Fotograf: Magnus Liam Karlsson, pressbild från Rabén & Sjögren

Nils Andersson och Erik Svetoft har tillsammans skapat bilderböckerna Pappor ska va tjocka (2020) och Mina husdjur (2021) och får Lennart Hellsing-stipendiet med motiveringen:

”Nils Anderssons och Erik Svetofts samarbete präglas av fantasi och kvickhet. De vänder och vrider på perspektiven, både i språket och i bilden. Duon tar upp stafettpinnen från Hellsing och ger oss humor där vi inte trodde den fanns. Rim som kringelikrokar sig fram och illustrationer som öppnar dörrar mot det absurda. Tillsammans skapar bild och text en helhet som väller ut över boksidorna, över alla gränser och kanter, och bjuder oss läsare på egensinnig, halsbrytande bilderbokskonst.”

Stort grattis än en gång!

Ni kan läsa mer hos Norstedts Förlagsgrupp